Citat:
Att du inte begriper är inte svårt. Du har inte kapacitet att tänka från två håll. Bara ditt eget dömande tänk. Jo visst försöker man förstå hur O och H kan ha resonerat och tänk, håller med dig.
Men det är just där det blir så obegripligt. Det går inte ihop - två utåt sett vettiga jurister som är omvittnat omtyckta borde inte båda två tappa huvudet samtidigt.
En kan bli sjuk och knäpp, men då finns ju den andre där som kan ropa på hjälp.
Men det som är mest förvånande idag är den totala tystnad som finns runt Agnes och Moa. Inga bilder, minnessidor, ingenting.
Två mördade barn som är som bortblåsta. Jämför med barnen Engla, Yara, Max o Saga, Helen, Bobby, Kevin mm. Det finns foton på dem, minnessidor, en morförälder intervjuvas osv.
Man kan förstå om anhöriga här inte har ork och kraft att organisera någonting just nu.
Det är ju möjligt att det är så och måste naturligtvis respekteras.
Men hur man då kan använda sin begränsade kraft att administrera Os minnes sida - men inte de verkliga offren i allt detta, är rätt förvånande.
Varför låter man bilden av den leende mördaren dominera familjens minne postumt när mordoffren inte alls finns med?
Är man arg på A och M, ger man dem och deras sjuklighet skulden för att O och H behövde göra detta drastiska?
Men det är just där det blir så obegripligt. Det går inte ihop - två utåt sett vettiga jurister som är omvittnat omtyckta borde inte båda två tappa huvudet samtidigt.
En kan bli sjuk och knäpp, men då finns ju den andre där som kan ropa på hjälp.
Men det som är mest förvånande idag är den totala tystnad som finns runt Agnes och Moa. Inga bilder, minnessidor, ingenting.
Två mördade barn som är som bortblåsta. Jämför med barnen Engla, Yara, Max o Saga, Helen, Bobby, Kevin mm. Det finns foton på dem, minnessidor, en morförälder intervjuvas osv.
Man kan förstå om anhöriga här inte har ork och kraft att organisera någonting just nu.
Det är ju möjligt att det är så och måste naturligtvis respekteras.
Men hur man då kan använda sin begränsade kraft att administrera Os minnes sida - men inte de verkliga offren i allt detta, är rätt förvånande.
Varför låter man bilden av den leende mördaren dominera familjens minne postumt när mordoffren inte alls finns med?
Är man arg på A och M, ger man dem och deras sjuklighet skulden för att O och H behövde göra detta drastiska?
Varför skulle inte de anhöriga få "administrera" Oskars hemsida? Och VAD skulle de göra åt flickorna? Skapa en hemsida? Oskar var en älskad anhörig. Jag begriper att du har svårt att förstå det. Enkelspårighet. Lägg lite kraft att sätta dig in i hur andra kanske fungerar, istället för att hela tiden fördöma. Fördömande tar mycket kraft. Förståelse, om än inte accepterande, tar inte lika mycket kraft. Så, längre än så kunde jag inte hålla mitt löfte om nonchalans av dina inlägg. Får lägga lite mer krut på det.