Citat:
Ursprungligen postat av
57Emma
Du kan inte jämföra på det sättet som du gör. Vi diskuterar morden i Bjärred och man måste kunna försöka sätta sig in i hur föräldrarna kände och tänkte för att överhuvudtaget kunna få en bild av hur detta fasanfulla kunde hända.
Jo visst försöker man förstå hur O och H kan ha resonerat och tänk, håller med dig.
Men det är just där det blir så obegripligt. Det går inte ihop - två utåt sett vettiga jurister som är omvittnat omtyckta borde inte båda två tappa huvudet samtidigt.
En kan bli sjuk och knäpp, men då finns ju den andre där som kan ropa på hjälp.
Men det som är mest förvånande idag är den totala tystnad som finns runt Agnes och Moa. Inga bilder, minnessidor, ingenting.
Två mördade barn som är som bortblåsta. Jämför med barnen Engla, Yara, Max o Saga, Helen, Bobby, Kevin mm. Det finns foton på dem, minnessidor, en morförälder intervjuvas osv.
Man kan förstå om anhöriga här inte har ork och kraft att organisera någonting just nu.
Det är ju möjligt att det är så och måste naturligtvis respekteras.
Men hur man då kan använda sin begränsade kraft att administrera Os minnes sida - men inte de verkliga offren i allt detta, är rätt förvånande.
Varför låter man bilden av den leende mördaren dominera familjens minne postumt när mordoffren inte alls finns med?
Är man arg på A och M, ger man dem och deras sjuklighet skulden för att O och H behövde göra detta drastiska?