2019-02-20, 20:52
  #49849
Medlem
Lonnrots avatar
Citat:
Ursprungligen postat av develi
Ja, det har du nog för det var rakt inte vad det rörde sig om.

Jo, mfs mödrar gör tyvärr det - för att de inbillar sig att barnet har ett öde i klass med dem att möta som var så ångestladdat och självmordsbenäget att de ser det bättre att dö.
Sjukt? Japp. Men deras skeva verklighet när det rör sig om djup depression, reaktivering av forna trauma, att inte kunna skilja sig själv från barnet och projicera hej vilt. Dödlig omsorg.

Men projektorn går igång pga en kommunikation/ utbyte som upphört... Dottern kan gå förlorad?
Citera
2019-02-20, 20:53
  #49850
Medlem
develis avatar
Citat:
Ursprungligen postat av N.Armstark
Kan det ha funnits en otroligt låg självkänsla, en självförkastelse hos den ena parten som speglades på barnen? ”Jag är så misslyckad och värdelös, till och med barnen blir sjuka i min närhet, deras liv kommer att bli lika meningslöst som mitt”.
Jag tror faktiskt det och då relaterat till ett slags inbillat överkrav som förälder.
Citera
2019-02-20, 20:57
  #49851
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Lonnrot
Men projektorn går igång pga en kommunikation/ utbyte som upphört... Dottern kan gå förlorad?

ME är inte det som skiljer en dotter från sin mor, däremot kan förstås tonåren göra det. Insynen och kontrollen minskar, om man då behöver ha kontroll så att man inte blir sviken igen kanske, kan detta ha betydelse. H var skilsmässobarn. O växte upp i en familj där ett barn dog i treårsåldern, tror jag.

Att båda döttrarna fick en slaskdiagnos övergången från 11 till 12, när barndomen ska lämnas, kan det vara viktigt.

Annars hade vi sett betydligt fler fall av ME, om det var hormonellt betingat, eller utlöst av influensa. Dessa barn är inte ensamma om att ha haft borellia heller, eller A. M hade inget, mer än en sjuk syster...

Hon blev långvarigt sjuk på sommaren... influensatider?
Citera
2019-02-20, 21:06
  #49852
Medlem
afKnollentotts avatar
Citat:
Ursprungligen postat av rappytt
ME är inte det som skiljer en dotter från sin mor, däremot kan förstås tonåren göra det. Insynen och kontrollen minskar, om man då behöver ha kontroll så att man inte blir sviken igen kanske, kan detta ha betydelse. H var skilsmässobarn. O växte upp i en familj där ett barn dog i treårsåldern, tror jag.

Att båda döttrarna fick en slaskdiagnos övergången från 11 till 12, när barndomen ska lämnas, kan det vara viktigt.

Annars hade vi sett betydligt fler fall av ME, om det var hormonellt betingat, eller utlöst av influensa. Dessa barn är inte ensamma om att ha haft borellia heller, eller A. M hade inget, mer än en sjuk syster...

Hon blev långvarigt sjuk på sommaren... influensatider?

Flickorna hade samma pappa. Båda barnen drabbades - lite som dubbelsidig lunginflammation. Sånt kan leda till döden - uppenbarligen.
Citera
2019-02-20, 21:11
  #49853
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Rumbledoll
Instämmer i varenda ord du skriver.
Agnes inhyrda vän ja....En tonårstjej vill välja sina egna kompisar men här valdes vännen ut av föräldrarna. Vännen var säkert en jättegullig tjej men det är inte grejen. Hon valdes ut och anställdes som ” barnvakt”!! Till en 14/11åring?!!
Agnes var inte isolerad sägs det. Hon umgicks med lärare. Nu är det väl knappast ett sådant umgänge man vill ha som tonårstjej.
Agnes. Storasyster. Bestulen på sin tonårstid och frigörelse. Att Agnes var deprimerad och hade självmordstankar är helt naturligt med den tillvaron hon levde.
Gör ont i hjärtat att tänka på att Moa gick runt och oroade sig för studieresultaten,att hon skulle komma efter. Kanske hon ville måla och spela piano istället.
Något var väldigt sjukt i den här familjen och det var något som pågått under lång tid.
Oavsett vad någon skånsk läkare satte för diagnos så tror jag att det var en sjuk miljö som skapade symtomen hos Agnes och Moa.

Det här stämmer, Rumbledoll - precis så. Återigen, miljön i huset i Bjärred var dysfunktionell på flera sätt...det skär i mig att behöva skriva detta...
Livet är inget " projekt" som kan följa en projektplan.
Ingenting är fel, tex att man inte är så intresserad av skola, att man föredrar bild och musik... att man kanske inte vill bli jurist...
att man vill spela fotboll, att man vill ha sociala medier,, att man vill spela SIMS...
Man kan inte veta allt- man vet bara precis hur det är just nu i denna stund. framtiden vet vi inte mycket om....
Att vara i nuet - Det kallas Mindfulness och är ett begrepp som familjen tyvärr antingen valde bort eller inte hade kunskap om... och det skär i mig...
Citera
2019-02-20, 21:16
  #49854
Medlem
Reimers avatar
Citat:
Ursprungligen postat av develi
De fladdrar ju runt överallt verkar det som, behandlingsplaner fanns enligt Fu gällande ME. Det förvånar mig inte att föräldrar är hjälpsökande men det förvånar mig att jaga skuggor.
Den här sortens sökande, ångestladdade, oroade föräldrar är inte ovanligt, främst mödrar - men de mördar inte barn. Generation Snöflinga lär bli ännu värre..
Vad jag menar är: Vad skulle de ha hjälp med i relation till just ME?
De borde väl snarare ha lugnat ner sig, tycker rent synd om Agnes när det beskrivs att hon blev utmattad av resorna.


Jo, de jagar efter den heliga "Graal" som ska återställa allt till vad det var innan de började sin jakt känns det som.

De jagade efter något ouppnåeligt och när de insåg det så var det godnatt för alla.
Citera
2019-02-20, 21:21
  #49855
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av develi
Hennes mamma hade begått självmord då hon var ung. Så det är som en psykisk kedjereaktion. Fruktansvärt.

Jag var mer inne på Hanna. Den där projektionen känns möjlig, vilka känslor väckte sjukdomen eller döttrarnas ålder eller något annat? Vad vaknade inom mamman som hon lyckats gömma undan för omvärlden och kanske sig själv?

Föräldraskapet är alltid en resa tillbaka till ens egen uppväxt, varje fas i barnets uppväxt blir en spegel på en själv i samma fas. Känslorna återupplevs i relation till barnen.

Om man själv till exempel blivit mobbad så läggs känslorna ovanpå varandra om även barnet blir utsatt. Smärtan blir dubbel.

Det kan säkert fungera likadant med sjukdom. Man känner både sin egen smärta men tar också på sig barnets smärta.
Citera
2019-02-20, 21:23
  #49856
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Ellamaj24
Det här stämmer, Rumbledoll - precis så. Återigen, miljön i huset i Bjärred var dysfunktionell på flera sätt...det skär i mig att behöva skriva detta...
Livet är inget " projekt" som kan följa en projektplan.
Ingenting är fel, tex att man inte är så intresserad av skola, att man föredrar bild och musik... att man kanske inte vill bli jurist...
att man vill spela fotboll, att man vill ha sociala medier,, att man vill spela SIMS...
Man kan inte veta allt- man vet bara precis hur det är just nu i denna stund. framtiden vet vi inte mycket om....
Att vara i nuet - Det kallas Mindfulness och är ett begrepp som familjen tyvärr antingen valde bort eller inte hade kunskap om... och det skär i mig...
Hur mycket smärta skulle du tåla och samtidigt försöka leva i nuet? Hur ledsen skulle du orka vara om nuet var det enda som fanns?
Citera
2019-02-20, 21:25
  #49857
Medlem
develis avatar
Citat:
Ursprungligen postat av N.Armstark
Jag var mer inne på Hanna. Den där projektionen känns möjlig, vilka känslor väckte sjukdomen eller döttrarnas ålder eller något annat? Vad vaknade inom mamman som hon lyckats gömma undan för omvärlden och kanske sig själv?

Föräldraskapet är alltid en resa tillbaka till ens egen uppväxt, varje fas i barnets uppväxt blir en spegel på en själv i samma fas. Känslorna återupplevs i relation till barnen.

Om man själv till exempel blivit mobbad så läggs känslorna ovanpå varandra om även barnet blir utsatt. Smärtan blir dubbel.

Det kan säkert fungera likadant med sjukdom. Man känner både sin egen smärta men tar också på sig barnets smärta.
Jo men precis. Jag la till att det fanns i generationer här. Att trauman kan aktiveras är ju inte ovanligt i sig. Ett igenkännande - men väldigt fel när repet på backen blir en orm.
Citera
2019-02-20, 21:32
  #49858
Medlem
Lonnrots avatar
Citat:
Ursprungligen postat av N.Armstark
Jag var mer inne på Hanna. Den där projektionen känns möjlig, vilka känslor väckte sjukdomen eller döttrarnas ålder eller något annat? Vad vaknade inom mamman som hon lyckats gömma undan för omvärlden och kanske sig själv?

Föräldraskapet är alltid en resa tillbaka till ens egen uppväxt, varje fas i barnets uppväxt blir en spegel på en själv i samma fas. Känslorna återupplevs i relation till barnen.

Om man själv till exempel blivit mobbad så läggs känslorna ovanpå varandra om även barnet blir utsatt. Smärtan blir dubbel.

Det kan säkert fungera likadant med sjukdom. Man känner både sin egen smärta men tar också på sig barnets smärta.

Det var klokt. Och anhörigas bortgång eller sjukdom kan upplevas starkt på samma sätt.
Citera
2019-02-20, 21:37
  #49859
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av N.Armstark
Kan det ha funnits en otroligt låg självkänsla, en självförkastelse hos den ena parten som speglades på barnen? ”Jag är så misslyckad och värdelös, till och med barnen blir sjuka i min närhet, deras liv kommer att bli lika meningslöst som mitt”.

Tror det kan ligga något i det. På något sätt tror jag att känslor överlag måste ha varit svåra att hantera, hos en eller båda. Att någon förälder kanske kände sig inkompetent som känslomässigt stöd för barnen. Den/de kanske inte kunde läsa av barnens signaler riktigt. Jag tror absolut att en känsla av misslyckande fanns hos dem, modern mest kanske, och då inte med tanke på karriärdrömmar utan ett krossat föräldraskap en känslomässig krasch. Modern hade kanske även ångest (lätt paranoid?)
över vad andra föräldrar tänkte om döttrarna, föräldraskapet och om hemskolningen.
Citera
2019-02-20, 21:38
  #49860
Medlem
harperlees avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Meze
Vi vet inte hur de lyckats innanför hemmets väggar. Kan ha varit destruktivt av någon anledning som brutit ner dem. I min tanke rör sig sådant som att föräldrarna kanske tänker en framtid/ karriär för barnen, barnen är inte intresserade av den framtiden och delar ihop. Dagliga strider, vill inte gå till skola... Tänker på en familj där föräldrarna skröt över barnens begåvning, pratades om framtid som läkare eller advokat, särskilt ena barnet. I slutet av mellanstadiet började barnet stanna hemma från skolan med magont, huvudvärk och sov hela dagarna, under högstadietiden tillbringades inte många dagar i skolan.
Föräldrarna bröt samman, hela familjen i kaos. Stöd från samhälle, släkt och vänner fick dem någorlunda på banan igen men båda föräldrarna borta från arbetslivet och barnen har hantverksyrken och har det ganska bra.

Har arbetat i skola och sett många varianter av liknade men erkänner att jag har ingen större kunskap

Tillägg
Vill absolut inte förringa Eller utesluta ME utan tror de hade den diagnosen, sedan om den stämmer undrar jag lite över.

Eftersom föräldrarna uppenbarligen var tillräckligt knepiga för att komma på dubbelmord som lösning på sina problem så har jag också lite svårt att smälta att inte något i hemsituationen gjorde barnen sjuka.

Citat:
Ursprungligen postat av Lonnrot
Jag adderade ngt där...
Jag minns inte hundra men låt oss säga att det kanske kan ligga fler vedträn i elden. Blir man tossig kan man ju bli det för att det är trängsel i huvuddatorn.

”Altruismen” är en rationalisering för att det passar en. Formellt sett. Man behöver en ursäkt som man själv kan tro på.

Sen slår det väl knut då också, och man vet inte vad som är upp och ner. Och måste få rummet att stanna. Svart eller vitt.

Något är ju lite ruttet i alla fall när man bestämmer sig för att det bästa för någon annan vore att dö. Det är en slags ultimat oförmåga att verkligen vara altruistisk, hur altruistisk man än känner sig.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in