Stor polisinsats i Bjärred utanför Lund - 2018-01-09 (fyra döda)

Intressant, vad som kommer fram nu. När man nästan gav upp att någon ur den kretsen skulle yttra sig. Något mer som kan delges?

Tror inte på informationen utan snarare ville jag förklara att människor som är sjuka eller mår dåligt psykiskt inte alltid orkar hålla uppe en fasad på alla plan. Vare sig infon är sann eller inte.

Hur vet du det? Har du begärt ut protokollen eller baserar du det på de tidningsartiklar från januari ifjol?

Jag är enig, testamente gjorde man i en fas, där absolut inget var normalt mer. Men på något sätt klarade man att hålla fasaden upprätt utåt. Ser också hemundervisning som ett steg i det hela. Däremot tror jag att A och M var bra i skolan. Men OM de inte var det, är indragande av fritidsaktiviteter det första vissa föräldrar gör för att öka prestationen i skolan.

Nu får du ta fram popcornen och gnugga händerna när sån här ”fakta” kommer fram.
Lustigt att när det sipprar ut fakta här i tråden är det från antingen någon som träffat flickorna korta stunder eller som nu. En vikarie!
Det blir mer och mer unikt. Enligt vikarien hade båda MBP! Whaoo detta måste ju vara de enda fallet i världshistorien.
Jösses Amanda...

Planeringen sades ha påbörjats under hösten: "Beslutet gällande det här togs till hösten 2017". - Motivet sägs ha varit två ME-diagnoser. - I mitten av augusti fanns bara en ME-diagnos; den gällande A, men lagom till skolstarten blev M:s utredning klar och man kan anta att beslutet togs när man hade hennes diagnos svart på vitt. - Först då fanns det något som kunde liknas vid ett motiv samt täckning för att i avskedsbrevet kunna skriva:

"Ingen av oss kommer någonsin kunna leva ett liv i någon egentlig mening.” – Och de kunde ha tillagt: Vi är inte betjänta av några glädjekalkyler.

Med "liv i någon egentlig mening" torde man ha menat ett liv utan sjukdomar och lidande; ett liv där barnens lidande även skulle komma att göra föräldrarnas liv eländigt: De skulle tvingas ställa in konferenser och seminarier, inte hinna skriva så många böcker och artiklar, inte beviljas några forskningsanslag, begränsas i sin rörelsefrihet och överlag få allt färre valmöjligheter samt i en framtid också behöva frukta att även barnbarn och barnbarnsbarn skulle drabbas av samma degenererande sjukdom.

Sammanfattningsvis kan man kanske säga att avskedsbrevet ger uttryck för att barnen drabbats av en degenererande sjukdom, och föräldrarna av ett degenererat yrkesliv.

Beslutet var rationellt och det enda raka om man ville undgå lagens långa arm; man var sin egen domare. – Dock kunde man inte undgå ett eftermäle varför det slipades ända in i det sista på att gå till eftervärlden som ansvarskännande och yrkesmässigt framgångsrika personer – i vart fall kan detta sägas gälla en av makarna: familjens planerande överhuvud.

Att få framställa föräldrarna som förtryckande som teori sker till vilket pris som helst och att de inte hade ME är centralt.
För ME är inte nåt annat än en slaskdiagnos som borde behandlas med psykoterapi och motion.

När det kommer till avskedsbrevet så är sjukdomen central, kopplat till djup kris som rektorn sa och likaså hårt ansatta som framkommit via förundersökningen. Att det finns en mångårig bakgrund med slit är ett faktum även om de här två var helt skeva när det kommer till lösningar på problem.

Det räcker inte att tillämpa OSL och TF. Förvaltningslagen (FL) som du refererade utdrag ur är grundläggande för alla myndigheters förvaltning, det finns inget undantag i den för polismyndigheten i Skåne. Och det är uppenbart att den handläggare som f.n. ansvarar för Bjärredsärendet mycket väl vet vad som gäller. Det är pga skyldigheten enligt FL lag att besvara frågor som alla som kontaktar polisen och vill ha uppgifter får ett automatiskt svar eller ett standardsvar. Att på ett sådant sätt bekräfta mottagandet av frågan och tala om hur man tänker handlägga den är ett numera acceptabelt sätt att uppfylla FLs krav om att skyndsamt svara på allmänhetens frågor.

Polisen bestämmer själv utifrån gällande lagregler vad den lämnar ut för uppgifter till allmänheten. Naturligtvis. Det är också det jag tidigare har skrivit. Ett svar har den som frågar rätt att få. Men det svaret kan mycket väl bli att man inte lämnar ut några uppgifter eller bekräftar något som helst. Du måste förstå skillnaden mellan att få ett svar och att få den uppgift man vill ha.

Rekommenderar att du läser på lite. Det är väldigt bra att känna till reglerna i just Förvaltningslagen när man ska ha med myndigheter att göra. Inte enbart när det gäller fallet i Bjärred.

Jag förstår inte hur du kan skriva så. Kan aldri tänka mig att ta fram popcorn och gnugga mig i händerna med anledning av någonting som har kommit fram här.

Ni som vill kan jo fortsätta att tro på rullstol, att barnen var sängliggande, att det var grannens barn som var i poolen, eller att flickorna fick vila i dagar efter varje aktivitet. Jag gör inte det. Vi har olika hypoteser och ofta vet vi inte vad som är rätt eller fel.

Jag har länge undrat hur lärarna upplevde flickorna och är tacksam att en har sagt något. Någon annan kan ha upplevd det annorlunda. Någon kan ha tolkat det som sjukdom, vad en annan ser som vanvård.

Att två föräldrar har Mbp kan man utesluta. Intressant är det hur man försöker tolka.

Inte konstig att det är en vikarie som är den första som yttra sig. Man är kanske inte lika fast inbunden i organisationen, dessutom ser man ibland saker med andra ögon.

Den sammanfattningen kan jag köpa. Jag har också en aning om vem som var familjens planerare. Det fanns en karriär som inte tålde det fartgupp som livet presenterade. För att förstå vilken karriär det handlade om så skulle jag uppskatta om någon kunde berätta vad finns det för reträtter:

1. För någon med professorsambitioner. Vad kan man bli annars och vad skulle detta betyda för en människas anseende och status? Skulle man även fortsättningsvis framstå som en ”stjärna” eller skulle det bli ett stjärnfall och sedan mörker?

2. För en toppjurist på Skatteverket. Vad blir man om man måste kliva ner från chefsstolen? Vad är alternativet om man stoppar sin karriär där man är och kliver av?

För jag tror inte heller att det bara var sjukdomen som ledde till tanken att livet i egentlig mening försvann, det var vad sjukdomen skulle ge för konsekvenser för helheten, för en eller båda föräldrarna.

Det enda vettiga jag har läst från Fallskarmsjagaren är den alldeles utmärkta metaforen med tennisspelet. Det bör rimligtvis varit en som spelade offensivt och en som bara nätt och jämt lyckades spela tillbaka bollen över nätet. (se där, jag kan ge positiv respons också.)

Det verkar som att livet var mycket uppbyggt för att klara av några timmars undervisning 3-4 dagar i veckan. Skolan drogs in, fritidsintressen drogs in, aktivt umgänge med kompisarna på byn drogs in.

Din uppgift om pluggande dygnet runt, vad är din referens till det?

Ditt resonemang är ungefär som när jag låg på sjukhus för en allvarlig sjukdom under en längre tid. Jag kunde varken arbeta, besöka mina vänner (de kom dock på besök) eller upprätthålla mina fritidsintressen. Det var en jobbig tid och jag mådde inte alls bra. Jag är rätt säker på att det inte var sjukhusbyggnaden som var orsaken till mitt illamående, inte heller den vårdpersonal som tog hand om mig.