Stor polisinsats i Bjärred utanför Lund - 2018-01-09 (fyra döda)

Som sagt, jag har på ett "väldigt patetiskt" sätt tacklat av och blivit en "trakasserande offerkofta". 😅

Jag har ingen bestämd åsikt om vad som hände i villan i Bjärred månaderna, dagarna och timmarna fram till att barnen mördades. Därför fortsätter jag följa tråden. Jag kan föreställa mig många olika scenarion och det finns flera stora luckor i bilden som hittills går att pussla ihop. Du verkar dock stensäkert veta vilket "läger" jag sällar mig till, så tack för upplysningen!

Jag vet ingenting om far- eller morföräldrar. Är det något som framkommit att de inte är vitala eller chosefria?

Att förebygga och förhindra tror jag knappast ens är ett möjligt huvudtema - mer än att bli varse om faran beträffande personer som försöker lösa problem själva i kriser och vid depression och som drar sig undan. Det är tvåsamheten som är så udda; det gemensamma samförståndet, förutom familicide i sig.
I vissa fall är det inte ens möjligt att nå personer - det är ett faktum att bära med sig för att inte skuldbelägga en omgivning i stor sorg.
Det finns garanterat ingen som inte hade velat förstå, som önskat kunna göra nånting som när det kommer till oväntade dödsfall vid sucidal - för att inte tala om det här extrema fallet även mord på två barn - som lär vara en stor sorg för nära släkt.

Det finns inget snabbköp för personligheter, attityder och moral. Man kan inte gå in någonstans och plocka ihop det som krävs för att bli en komplett och kompetent människa. Det allra mesta av det vi bär med oss har våra föräldrar stoppat ner i ryggsäcken. Det är inte så lätt att komplettera med saker som saknas under resans gång, mestadels för att man inte ens vet vad man saknar. Av den anledningen håller jag med Lonnrot de förmågor som saknades hos föräldrarna fanns säkert inte heller hos deras föräldrar.

De hade klarat livet utmärkt med friska barn, kanske till och med ett friskt barn. Men när båda blev sjuka så saknade dom några byggstenar i sitt inre för att hantera livet.

.. och jag håller inte med på uttrycket att de inte var vitala - om man inte har nån förkunskap om personer när det kommer till mor- eller farföräldrar. Det blir för mig ett antagande fritt förankrat i luften och därför ställde jag en fråga.

Det finns maskrosbarn som trots en miserabel uppväxt blir fina personer och som vis av erfarenhet blir bättre än sina föräldrar och det finns barn med bra föräldrar som de facto lever sitt eget liv bortom fostran och allt vad nu uppväxt heter.
Det finns barn som på livsvägen stöter på andra dåliga rådgivare och i relationer kan det uppstå det som jag benämnde synergism - där två börjar interagera (1+1=>2) - var och en sin egen personlighet men där egenskaper kan förstärkas på gott och ont. Separat kan de vara hur trevliga och funktionella som helst - men inte i kriser.

Sen beskrev jag risken med vissa antaganden som var den huvudsakliga sensmoralen och fortsättningsvis hur EXTREMT ovanligt Bjärredsfallet är - att förebygga och förhindra tror jag knappast ens är ett möjligt huvudtema.

Det är avsaknaden av missbruk, misär, ekonomiskt förfall, soc.kontakter och psykiska sjukdomar.
Det är två som stånkat på och jobbat, förvisso uppmärksammat märkta av barnens sjukdomar men som uppenbart levt i en allierad bubbla som inte omgivningen inviterats i. De har spelat rollspel, medvetet eller omedvetet har de hållit garden uppe.

Enligt infon på pressträffen så är O inte ensam GM vilket många tror.

Tänk om hon hade givit upp efter ett halvt år. Och hade trodd hon gör barnet ett tjänst med att döda honom också. Så meningslöst. Men de allra, allra flesta ha en spärr och tänka inte ens tanken att skada sina barn - även om man är desperat. Därför är det så märkligt att två föräldrar skull kunna ha enats om det. Jag vill gärna veta, vad som kan leda till ett sådant gemensamt beslut - om det nu var gemensamt.

Ja det är korrekt att jag inte orkar delta in den livliga debatten eller tävlingen som det verkar handla om för en del. Detta pga mitt utmattningssyndrom. Jag jobbar 75 procent men därefter är min ork minimal. Att läsa och begrunda är en sak men att orka skriva en annan. Att däremot peppa skribenter jag tycker gör bra inlägg är kanske mitt sätt att bidra till tråden. Jag tror inte det är emot reglerna?
Min uppfattning om vad som skedde har inte förändrats i några större drag över tid. Jag tror fortfarande att pappan led av någon form av personlighetsstörning. Det kan röra sig om allt ifrån behovet av maximal perfektion till narcissism och/eller extremt kontrollbehov. Detta i sin tur tror jag ledde till att Hanna blev medberoende och spelade med för ”husfriden”. Visst kan vi byta ut H mot O här men det finns i mina ögon för mycket ”konstigt” gällande O som jag tycker pekar mot att han hade problem; momssagan, deklarationen som inte lämnades in, allt detta prat om Hannas cancer och barnens sjukdomar på jobbet, att han tyckte Moa pratade för mycket m.m. Vad som hände innanför väggarna vet ingen av oss. Det enda vi vet är att det till slut blev ohållbart. Döden kändes som ett enklare val än att fortsätta leva och kämpa med vardagen och livet. Jag tror inte att barnens eventuella sjukdomar var orsaken till tragedin. Det handlar om två högutbildade välbetalda personer som kunde köpt sig tid eller allehanda hjälp. Jag tror att det fanns en skam eller hemlighet man inte ville skulle komma ut när Agnes skulle tillbaka till skolan och ev träffa skolkurator etc. Ett alternativt är att det fanns koppling till ngn sekt. Därom vet jag för lite för att gå in på mer än vad som framkommit i tråden. Så nu vet du vad jag tror. Och nu jag har tömt den lilla energi jag hade idag och kommer inte gå in i någon debatt eller frågestund om detta. Ha en fin dag, allihop!

Vi är inte långt ifrån varandra. Jag skulle bara vilja tillägga att även maskrosbarn lever i ett sammanhang och möjliga friskfaktorer. Sen skulle jag nog inte heller stänga dörren för eventuella missbruk. Förekomsten av det är nästan något jag skulle satsa lite pengar på. En eller båda föräldrarna missbrukade antingen sprit eller tabletter. Möjligen både och.

För all del, gilla på du. Jag bara undrade när dina tacksägelser och coachande inte skett mer än annat till att tacka vissa utvalda sen jag anlände till tråden. Det är missan, glittret bland annat och nu harperlee.
Därav undrade jag vad din åsikt var. Hoppas det inte tär för hårt på krafterna nu när jag undrade om du kunde tillföra nåt mer relevant till debatten och vad din åsikt är.
Ok. Då vet jag vad du antar. Varav grunden är:
Vad är märkligt med "momssagan"?
Deklarationen återkommer som mystiskt. Detta har jag glömt men ska fördjupa mig i då andra signalerat om deklaration gällande företag (maj).
Personlighetsstörning, perfektion, extremt kontrollbehov är på vag grund. Detta kan du förklara mer kring eftersom det lär stärkas via nånting för att inte stanna vid ett antagande från ditt håll.
Följden påverkar vad du anser om Hanna som "medberoende" och att hon spelat med för husfridens skull.
Personligen låter det som en väldigt konstig mamma isf om hon tillät Oskar domdera innanför väggarna i relation till barnen. Hon har då tillåtit detta maktutövande och låtit barnen lida. Mig veterligt var hon inte fjättrad i hemmet, hon arbetade och det fanns mycket personal som kom till hemmet via skolan.
Varför brydde hon sig inte om barnen menar du?
Att sjukdomen inte har dödlig utgång vet nog alla - man behöver typ inte dra in cancer som jämförelse såsom missan gjorde eller repetera som en papegoja att de inte var dödssjuka.
Däremot, och oavsett, så är föräldrar bekymrade när barn är sjuka och om det ses en försämring.
Fortsättningsvis har deprimerade ofta en väldigt skev syn på tillvaron, det finns risk för att måla fan på väggen och omedvetet ta till sig farhågor, dystra prognoser etc.
Detta kan likaväl ske hur högutbildad en person är - det har snarare med mentalt/kognitivt tillstånd att göra varav utbildning inte fungerar som ett slags vaccin.
Skam som inte skulle komma ut? Agnes hade lärare hos sig 4 ggr/vecka. Utöver detta ett nätverk med vänner via mobil, paddor, instagram och regelbundna besök av vänner i mån av ork.

Tack för förklaring, då förstår jag ryggdunkandet bättre, vila och samla nu energi ett par veckor. Jag kan vänta på svar.

Jag gav dig min teori och svarade på varför jag inte konstant deltar i debatten. Även om jag inte vore utmattad så har jag annat att göra i livet än att hänga här 24/7. Jag har inte för avsikt att diskutera mer med dig då jag tycker du har ett obehagligt och snorkigt bemötande. Har du inget annat för dig i livet än att häckla skribenter på FB? Jag fortsätter att scrolla dina inlägg. En ren och skär självbevarelsedrift.

Jag tror inte vi står så värst långt isär rent generellt i funderingar kring komplexitet. Jag är givetvis medveten om personers ryggsäckar.
Vi behöver inte fördjupa oss i begreppet maskrosbarn - däremot är det ett faktum att hur illa än föräldrar beter sig - så kan vissa copa, andra inte. En del är mer sköra och sårbara.
Det behöver inte vara föräldrars fel med tanke på hur udda det här fallet är via deras gemensamt och i samförstånd. It takes two to tango som Lonnrot skrev när vi diskuterade medgärningsmannaskap.

Förr florerade även Blame-the-mother mer frekvent och det är en sak som gör att jag reserverar mig när det kommer till anhöriga. Det andra är riskerna med analyser utan förkunskap och inblick:
Jag har nyss läst en FUP som gav mig ståpäls och fick mig att morra som en sur pitbullterrier. Det var journalanteckningarna från en leg. psykoterapeut som i mitt tycke var fullständigt weird. Både vad det kom till rekommendationer och terapi (det mest absurda som denna mördare de facto hade sagt var att vilja döda). Det verkade inte noteras med större intresse.. Hur som haver - utan insyn så dömdes en hel familj ut (via den störde, autist och sen fick nån okänd diagnos, störning, via RPU) och den vrickade mördaren i stort sett urskuldades. Jag pratar om risken med skuldförskjutning på extremt vag bas. Speciellt när det kommer till det mer extrema som Bjärred. Speciellt när vi inte vet så mycket och speciellt med tanke på riskerna då det rör sig om sorg gällande barn.
Jag skulle då rakt inte vilja vara misstänkt som en slags indirekt orsak till barnmord, om det skedde i min släkt. Föräldrarna har av nån skev anledning fattat ett beslut ihop.
Om jag nu inte missat nåt som som ter sig som relevant information kring dem och därav frågan ursprungligen (?).

Hahahaha.
Ok. Då vet jag. Tack för att du bekräftar de senaste reflektionerna i tråden. Var motargumenten för störande kanske?
Ha en fin dag.