Stor polisinsats i Bjärred utanför Lund - 2018-01-09 (fyra döda)

Om föräldrarna inte var psykiskt sjuka så måste dom ha varit personlighetsstörda? Då var dom väl psykiskt sjuka?

Men vill man dö då? Ha sig själv som högsta priset. Jag försöker undra vad det rör sig om för störning.

Ja, som du ser är det här inte mitt starkaste kort, hahahaha. Här sitter jag vid lägerelden och grillar en abborre.

Tack för mer info. ska jag fatta det nu?
Jo, jag förstår mer nu ihop med alla beskrivningar.

Precis! Och de finns i flera former och i varierande styrka.

http://www.lul.se/sv/Kampanjwebbar/Infoteket/Funktionsnedsattningar/Psykiska-funktionsnedsattningar1/Vad-ar-en-personlighetsstorning-och-vad-kan-man-gora/

"Med personlighet menas det mönster av tankar, känslor och beteenden som kännetecknar en persons unika livsstil och anpassning. Alla är unika, ingen är exakt som någon annan. Men det finns gemensamma mönster i hur vi tänker, känner och beter oss. Vi kallar det personlighetsdrag. Vi talar till exempel om utåtriktade personer och inåtvända personer, utan att tro att alla som är inåtvända är exakt lika varandra i alla andra avseenden. Det är normalt att ha både styrkor och svagheter i sin personlighet.

Det finns tio olika personlighetssyndrom som är indelade i tre olika grupper."

Instämmer.
Dessutom gick polisen nästan omedelbart ut till allmänheten med att det var ett allvarligt våldsbrott och förövaren/na fanns döda inne i huset.
Så ingen kan i sin villfarelse trott att det handlade om en olyckshändelse eller att O mördats vid något inbrott.
Dessutom fortsatte de här hyllande RIP-inläggen om O långt efter att polisen slagit fast att man misstänkte att föräldrarna gemensamt gjort detta.
Det postum dedikerade seminariet i Os namn skedde 6 september 2018. På samma sätt som presstjänstekvinnan vid Lunds universitet också uppgav - ”polisen har inte sagt att O ör misstänkt för dubbelmord” så sent som i höstas.

På något sätt måste O varit väldigt framgångsrik med att lyckats lägga ut dimridåer till sin omgivning att han inte var kapabel till planerade mord och Guds bästa barn - eller ”ängeln i Lund” som någon skrev.
Att nära anhöriga kan förneka att någon är brottsling, likt Ted Bundys mamma och hustru nästan in i kaklet, är inte ovanligt.
Men att en välutbildad omgivning i så stor omfattning låter sig luras - till och med när polisen lämnar andra uppgifter - är faktiskt märkligt.

Det är precis det som jag också tror. Någon var rejält personlighetsstörd och detta har med åren blivit allt värre. ”Kris inne i familjen” var säkert ett passande uttryck då.

Är man inte sjuk, men så störd att man då mördar sina barn, finns det faktiskt kanske ingen hejd på andra saker man skulle kunna göra.

Som att skriva ett testamente om ett minimalt bokarv till någon man vill håna, kanske för att denne uttryckt sig negativt om just den boken. Eller vill straffa sina föräldrar och svärföräldrar för något genom att markera och göra dem arvslösa. Precis som man tydligt också uppger att syskonens arv ska vara deras enskilda egendom ifall man vill ge en känga till svåger och svägerska.

Man omtalar och planerar att man ska hålla i ett stort seminarium med fullt med folk som sitter och väntar, men drar dem maximalt vid näsan genom att akdrig dyka upp. På så sätt straffar man också sin egen arbetsgivare.

Man kanske vill straffa sina barn genom att mörda dem brutalt i vaket tillstånd. Och sin hustru.
Det ultimata straffet mot hustrun vore ju faktiskt om hon till slut också får dela den offentliga skulden för ens brott. Kanske inget som skulle klarat en rättegång, men dit vet man ju att det hela aldrig kommer gå. Tänk vilken fantastisk hämd på alla detta vore i en personlighetsstörd hjärna.

OT: Det finns en roman om en överläkare som klinikledningen vill bli av med och därför placerar barnporr i hans dator. Han blir mycket riktigt avskedad, tillintetgjord och förlorar allt.
När klinikchefen långt senare varit på en bättre middag och inte helt nykter kör sin bil hem, ser den här överläkaren till att åka med skidor ut framför klinikchefen bil och dödas. Klinikchefen döms hård för rattfyllan och ”olyckan”. Den slutgiltiga hämnden.

Jag minns alldeles i trådens början då Stefan S. (nicket, inte förundersökningsledaren) postade ett exempel på en pappa som mördade sin fru för att hans älskarinna skulle komma på besök. Han hade ljugit om sitt civiltillstånd för älskarinnan och i stället för att ställa in besöket eller berätta hur det låg till eller skilja sig från sin fru så mördade han henne. Sedan mördade han även barnet för att han upplevde att det "hörde ihop med mamman". Sedan tillbringade han såvitt jag minns helgen med älskarinnan.

Även om denna man uppvisat vissa mindre trivsamma personlighetsdrag sedan tidigare (lögnhalsig och konflikträdd tror jag bland annat) så tror jag ingen kunde föreställa sig att han skulle vara så spritt språngande galen.

Det gjorde stort intryck på mig det fallet. När man ser hur konstigt den här personen resonerar och "löser" sitt problem på det mest sinnessjuka sätt man kan tänka sig. Hur vissa människor verkar klara sig i livet så länge allt rullar på men hur de plötsligt trasslar in sig i en lögn (otrohet, förskingring, bedrägeri...) och är beredda att gå så långt som till mord eller självmord för att rädda sitt eget skinn.

Någon av de mer uppenbara personlighetsstörningarna (borderline eller liknande) lär de inte ha haft de här föräldrarna. Men vad i deras psyken var så skört eller avvikande att de inte begrep att man kan byta jobb eller gå ned i tid eller sjukskriva sig eller be om avlastning om man behöver? Hur kan man resonera så otroligt konstigt?

Sanningen är att jag också undrar över hur en sådan störning skulle benämnas.

Men fanatism hos terrorister, kamikazipiloter, skolskjutare, självmordsbombare, hedersmördare som ”offrar” sig för sin sak finns det ju många beskrivningar av.
Om ens egen livskvalitet är så dålig att man hatar sitt liv och ger omgivningen skulden för detta, specifikt riktat mot vissa individer, skulle någon kanske tänkas agera så här.
Om man dessutom riskera att förlora ännu mer, yrkespositioner, partnern, familjen eller kanske den egna hälsan....

Ponera att X eller Y inbillade sig att hen var sjuk, på väg att dö och på väg att förlora allt (som den där kvinnan i USA som trodde hon var döende i livmodercancer och familjen dödades) = skulle inte en riktigt störd personlighet kunna göra allt detta?

Knäppa individer med personlighetsstörningar som först upptäcks efter fyllda 40 har vi ju några aktuella - Möller, Madsen, Arkilov mm

Personlighetsstörningar är inte psykisk sjukdom.

Nej men alla personlighetsstörda människor drabbas frekvent av psykiska sjukdomar. Särskilt under stress.

Ja, de två begreppen läggs numera samman. Vilket i detta fall leder tankarna fel, anser jag. Det är skillnad på att ha en psykisk sjukdom som kan vårdas/medicineras och som den som lider av den kan bli frisk ifrån och att ha en i grunden "felskruvad" personlighet där vare sig mediciner eller annan vård hjälper. Jag är helt säker på att du förstår vad jag menar.

Jag minns alldeles i trådens början då Stefan S. (nicket, inte förundersökningsledaren) postade ett exempel på en pappa som mördade sin fru för att hans älskarinna skulle komma på besök. Han hade ljugit om sitt civiltillstånd för älskarinnan och i stället för att ställa in besöket eller berätta hur det låg till eller skilja sig från sin fru så mördade han henne. Sedan mördade han även barnet för att han upplevde att det "hörde ihop med mamman". Sedan tillbringade han såvitt jag minns helgen med älskarinnan.

Även om denna man uppvisat vissa mindre trivsamma personlighetsdrag sedan tidigare (lögnhalsig och konflikträdd tror jag bland annat) så tror jag ingen kunde föreställa sig att han skulle vara så spritt språngande galen.

Det gjorde stort intryck på mig det fallet. När man ser hur konstigt den här personen resonerar och "löser" sitt problem på det mest sinnessjuka sätt man kan tänka sig. Hur vissa människor verkar klara sig i livet så länge allt rullar på men hur de plötsligt trasslar in sig i en lögn (otrohet, förskingring, bedrägeri...) och är beredda att gå så långt som till mord eller självmord för att rädda sitt eget skinn.

Någon av de mer uppenbara personlighetsstörningarna (borderline eller liknande) lär de inte ha haft de här föräldrarna. Men vad i deras psyken var så skört eller avvikande att de inte begrep att man kan byta jobb eller gå ned i tid eller sjukskriva sig eller be om avlastning om man behöver? Hur kan man resonera så otroligt konstigt?

Ha ha jag förstår inte heller men jag gissar lite.
Det låter ju härligt med grillad abborre
Vi får se om någon lyckas komma fram till ett svar.
Förresten om jag minns rätt så var O familj och syster nere över julen. Undrar om det stämmer. Annars kanske de drog ner strömmen om de var iväg hos släktingar.
Bon Apetit!