Om jag inte för lång tid framöver hade haft fullt upp med andra tidskrävande arbetsuppgifter så skulle jag definitivt försökt att få ut förundersökningen från polisen. Men jag hinner inte.
Det kanske finns någon annan som läser tråden som har tid och intresse och skulle kunna ta sig an uppgiften. I korthet handlar det om att begära ut uppgifter ur en allmän handling (FU) från polisen med stöd av gällande lagstiftning.
Ni som inte är intresserade av att ta del av lagtext och regler kan sluta läsa här.
Den lagstiftning som gäller på området är följande.
För det första handlar det om allmänna handlingars offentlighet. Dvs. en grundlagsstadgad rättighet för alla svenska medborgare. Rättigheten finns reglerad i Tryckfrihetsförordningens 2 kap. (TF 1949:105).
Av 2 § framgår att rätten att ta del av allmänna handlingar endast får begränsas om det är påkallat av något av de skäl som räknas upp i paragrafen, bl.a. den 4e punkten: intresset att förebygga eller beivra brott och den 5e: skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Begränsningar av rätten att få ut allmänna handlingar måste också enligt TF anges i särskild lagstiftning.
För att en handling ska anses som en sådan allmän handling som myndigheten enligt 2 § TF är skyldig att lämna ut ska det dels vara fråga om just det som definieras som en
handling i lagens mening, (vilket är en historia alldeles för sig själv), dels ska denna handling förvaras hos den myndighet där man begär ut den. Den ska antingen ha kommit in till myndigheten eller ha upprättats hos myndigheten. Om alla dessa krav är uppfyllda gäller den s.k. offentlighetsprincipen. Förundersökningen om Bjärredsmorden är en
handling som är upprättad hos polismyndigheten.
För det andra handlar det om att en begäran om att få ut en allmän handling ska besvaras genom att man antingen får ut handlingen (gratis eller mot avgift) eller får ett beslut om avslag på sin begäran. Detta avslag ska vara motiverat med de skäl som myndigheten har för att neka utlämnandet och information om hur beslutet kan överklagas.
Skälen som polismyndigheten kan åberopa för att neka att lämna ut en pågående/nedlagd förundersökning framgår av Offentlighets- och sekretesslagen (OSL 2009:400).
I kap. 18 regleras sekretessen till skydd för intresset av att förebygga eller beivra brott. Av 1 § framgår att sekretess gäller för förundersökningar i brottmål om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs.
Just det skälet borde inte vara aktuellt i Bjärredsfallet eftersom fallet är polisiärt avslutat. Inga andra gärningsmän har varit aktuella eller kan tänkas bli aktuella. Så den motiveringen faller.
Däremot kan de skäl som finns i 35 kap., Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som syftar till att förebygga eller beivra brott, m.m., åberopas av polisen för att neka ett utlämnande.
Av 1 § framgår att sekretess gäller för uppgift i förundersökning om brottmål om en enskilds personliga och ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till honom eller henne lider skada eller men.
Här ska då bedömas om någon/alla närstående till OH/HB och deras barn skulle lida skada eller men om uppgifterna i förundersökningen lämnades ut. Polisen ska vara säker på att ingen lider skada eller men för att lämna ut uppgifterna.
Troligtvis skulle det därför bli ett avslag från Polisregion Syd med motiveringen att det inte står klart att närstående inte skulle lida men. (Om jag var den som skulle handlägga ett sådant ärende är det just så jag skulle motivera ett avslagsbeslut.)
För det tredje kan ett avslagsbeslut enligt OSL 6 kap. 7 – 9 §§ överklagas till Kammarrätten och om begäran avslås där också, till Högsta förvaltningsdomstolen.
Enligt min bedömning är det inte alldeles glasklart att en avslagsbeslut med menprövning till fördel för närstående, dvs. föräldrarna, syskonen och deras barn skulle hålla vid en domstolsprövning. Det skulle i vart fall vara av intresse att få det prövat.
Det är ju redan allmänt känt vad som hänt och den skada eller men som närstående kan lida torde ju i så fall redan ha skett bl.a. genom den stora massmediala spridning som dådet medfört.
Om det kom fram ytterligare uppgifter från FU skulle det nog bara innebära krusningar på ytan av den skada som de redan lidit. De har naturligtvis lidit skada av själva dådet och den uppmärksamhet som det varit kring att deras två närstående gemensamt under lång tid planerat och därefter mördat sina barn. Vad kan bli värre?
Det måste i så fall vara rent kioskvältande uppgifter.
Det kan också diskuteras om det inte finns ett allmänintresse av att t.ex. uppgifterna om vem/vilka som i praktiken mördade barnen blir kända. Det är ju faktiskt ett allvarligt våldsbrott det handlar om. Ett av de värsta brott som finns. Kanske t.o.m. det allra värsta.
Se nedanstående länkar till TF och OSL.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/tryckfrihetsforordning-1949105_sfs-1949-105
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/offentlighets--och-sekretesslag-2009400_sfs-2009-400