Citat:
Ursprungligen postat av
oyto
Suck. Det här är ett ohistoriskt sätt att se på folkslag/nationer/etniciteter. Bara för att dessa förändras och muterar över tid, innebär det inte att de inte existerar i varje given stund, överallt. Om svear och göter numera är svåra att skilja åt, betyder inte att svenskar är en mer godtycklig etnicitet än snart sagt någon annan.
Om Indien och - i mindre mån - Kina inte är etniskt homogena nationalstater, betyder det inte att det finns förvirrade, rotlösa "indier" eller "kineser" utan både kulturella och genetiska band till högst påtagliga, av kött och blod existerande folkslag/etniciteter/nationer.
Det finns hankineser som inte förstår varandras tal, men som ändå har mer gemensamt än med en uigur. Kinesisk nationalism i förhållande till inhemska muslimer/stäppfolk eller västliga kolonialmakter var inte mindre "etnisk" än europeisk nationalism.
Grejen med verkligt existerande nationer är ju att de reproducerar sig själva organiskt, både kulturellt och biologiskt. Människor som av individuella eller historiska omständigheter hamnar mellan identiteterna - ser på några generationer till att uppgå i andra eller skapa nya.
Vad är det isf vi diskuterar i tråden?
En annan person sa att etnonationalism är en tautologi, eller att etnonationalism är en självklar grund för en nation, påståenden jag tror är enkla att motbevisa genom att peka på indien.
I Indien definierade man sig traditionellt främst genom sin kast. Kanske även genom vilken gud man dyrkade eller vilken by man kom från. (detta är spekulation från min sida)
Vad jag argumenterar emot är väl idén, som verkar finnas i tråden, om att "Sverige är till för svenskar, och att svenskar definieras etniskt". Denna ideologi kallas för "blut und boden" och var grunden i Nazityskland. Det är den typen av nationalism som inte fungerar. Svenskarnas parti drev det, utan framgång, och förslaget om att kalla AFS för "svenska folkpartiet" kommer vara lika fruktlöst.
Varför ägna sig åt något som inte fungerar?
Istället kan man ägna sig åt något som skulle fungera, t.ex.
1. Säga att det finns något som heter svenskar
2. Säga att man kan kalla någon svensk utifrån utseendet och beteende. ("svenskt utseende" likväl som "svenskt beteende") Detta är en bra sanning, eftersom de andra partierna vägrar använda uttrycket
trots att det finns, något de själva bevisar när de ständigt ska hylla det "osvenska" (om det finns något osvenskt måste det ju finnas något svenskt)
3. Säga att svenskar inte har mer "rätt" till landet än något annat folk, men att vi ändå bör kämpa för att behålla och bevara det bra som svenskar före oss har byggt upp. Det som är dåligt kan man för all del byta ut... (t.ex. lutfisk)
Det vore bättre, anser jag, att se nationen som ett paraply och under detta paraplyet kan olika etniciteter leva. Man bör inte blanda in etnicitet i nationsbygget alls. Detta innebär för den delen även att HMF bör avskaffas eller tas bort, för att ingen grupp ska ha mer juridisk makt än någon annan grupp.
Därutöver bör AFS vara ett parti som önskar föra talan svenskar, på samma sätt som ett muslimparti har som syfte att tala för muslimer.