Citat:
Jag var beredd på det mesta och bryr mig inte det minsta men blev ändå lite upprörd och kränkt över avhoppen.
på herrsidan är 6 man från a-laget och att Burman avstår med sina skadeproblem är väl okej. Det finns skandinavisk cup mot Niskanen, efter det Falun och Otepää och han är på banan igen. Däremot hur Lagesson får en chans till? Förvisso lite halvt allround men mest för att han saknar spets. Bergström som börjar bli VM-aktuell efter Davossprinten och halvskaplig i distans borde vara långt före. Berglund är lika interssant för första halvan. Sandström är en av ytterst få som borde gå pluss i sistabacken (Engdahl ännu mer men han är ur slag). Där finns en pånyttfödd Ekström och en omskolad Söderhielm, nästbäste svensk i Östersund, också att välja på. Westberg känns också tveksam för övrigt, och att han man inte fyller truppen till åtminstone Dobbiaco när man hade 19 åkare i Lillehammer är också ett underbetyg.
Men det var damerna som störde mest. Kalla och Andersson gör som individer ändå rätt. Den optimala VM-uppladdningen för de flesta, och i synnerhet Kalla, har varit att avstå touren. Däremot sätter man nån slags standard som gör att fler följer efter. Kalla och Andersson har den marginalen och den lyxen att ändå vara klara för 4 VM-lopp, det tycker jag inte alla andra har. Och vissa dödar ju sina chanser helt.
Falk, Dahlqvist och Sundling är nog just nu inne i VM-truppen men vad händer om Ida slår till i touren? Münstertal borde passa henne väldigt bra. Och är Nilsson, Caldwell och Falla med så är motståndet så pass högklassigt att det är en prestation. Landslagsledningen har aldrig värderat inbördes möten speciellt högt utan snarare mängden toppresultat så att gömma sig istället för att prestera fler toppresultat är aldrig positivt. Likadant så skulle en dålig insats påverka väldigt marginellt. Jag förväntade mig inte mer än tre lopp och där de gärna fått vara 5 minuter efter på intervallen om de så ville, men slår Ida till så lever nån farligt. Och det kan inte kompenseras i Dresden.
Dyvik och Settlin, varför ska inte de köra? Enda chansen de får att köra sprint, och massor med halvdistanser som passar de perfekt. Jag har väldigt svårt att se hur de ska slå sig in i VM-laget efter detta, så vad sparar de sig inför?
Lundgren, Hagström, Rönnlund, Öberg, ska ni få köra nån sprint i världscupen så är det väl nu. Och åtminstone Lundgren är tillräckligt duktig för att göra resultat som aspirerar på en VM-plats. Och för Öberg är det lite do or die, ta den chans som kommer för det kanske inte kommer någon mer.
Wikén kanske man kan nämna också, å andra sidan har hon Voukatti och Falun innan Otepää som blir hennes enda chans så det funkar lika bra det. Jag kanske har glömt någon mer men mitt budskap har nog ändå gått fram. Det här är åkare som inte har lyxen att välja bort saker och som inte heller har något att vinna på det.
på herrsidan är 6 man från a-laget och att Burman avstår med sina skadeproblem är väl okej. Det finns skandinavisk cup mot Niskanen, efter det Falun och Otepää och han är på banan igen. Däremot hur Lagesson får en chans till? Förvisso lite halvt allround men mest för att han saknar spets. Bergström som börjar bli VM-aktuell efter Davossprinten och halvskaplig i distans borde vara långt före. Berglund är lika interssant för första halvan. Sandström är en av ytterst få som borde gå pluss i sistabacken (Engdahl ännu mer men han är ur slag). Där finns en pånyttfödd Ekström och en omskolad Söderhielm, nästbäste svensk i Östersund, också att välja på. Westberg känns också tveksam för övrigt, och att han man inte fyller truppen till åtminstone Dobbiaco när man hade 19 åkare i Lillehammer är också ett underbetyg.
Men det var damerna som störde mest. Kalla och Andersson gör som individer ändå rätt. Den optimala VM-uppladdningen för de flesta, och i synnerhet Kalla, har varit att avstå touren. Däremot sätter man nån slags standard som gör att fler följer efter. Kalla och Andersson har den marginalen och den lyxen att ändå vara klara för 4 VM-lopp, det tycker jag inte alla andra har. Och vissa dödar ju sina chanser helt.
Falk, Dahlqvist och Sundling är nog just nu inne i VM-truppen men vad händer om Ida slår till i touren? Münstertal borde passa henne väldigt bra. Och är Nilsson, Caldwell och Falla med så är motståndet så pass högklassigt att det är en prestation. Landslagsledningen har aldrig värderat inbördes möten speciellt högt utan snarare mängden toppresultat så att gömma sig istället för att prestera fler toppresultat är aldrig positivt. Likadant så skulle en dålig insats påverka väldigt marginellt. Jag förväntade mig inte mer än tre lopp och där de gärna fått vara 5 minuter efter på intervallen om de så ville, men slår Ida till så lever nån farligt. Och det kan inte kompenseras i Dresden.
Dyvik och Settlin, varför ska inte de köra? Enda chansen de får att köra sprint, och massor med halvdistanser som passar de perfekt. Jag har väldigt svårt att se hur de ska slå sig in i VM-laget efter detta, så vad sparar de sig inför?
Lundgren, Hagström, Rönnlund, Öberg, ska ni få köra nån sprint i världscupen så är det väl nu. Och åtminstone Lundgren är tillräckligt duktig för att göra resultat som aspirerar på en VM-plats. Och för Öberg är det lite do or die, ta den chans som kommer för det kanske inte kommer någon mer.
Wikén kanske man kan nämna också, å andra sidan har hon Voukatti och Falun innan Otepää som blir hennes enda chans så det funkar lika bra det. Jag kanske har glömt någon mer men mitt budskap har nog ändå gått fram. Det här är åkare som inte har lyxen att välja bort saker och som inte heller har något att vinna på det.
Jag minns rycket som Beloukorova gjorde i sprintstafetten i VM 2017 som det var igår. Ida stod parkerad i backen och hade inget att svara. Sverige missade en säker medalj.
