Stor polisinsats i Bjärred utanför Lund - 2018-01-09 (fyra döda)

Inte vad jag vet. Dom verkade isolera sig sista tiden enligt uppgifter i media då.
Njaä vet inte men jag har läst om ljusbehandlingen i brittisk press och det har varit framgångsrikt.
Det är ju så att dom letar efter behandlingar som ska hjälp så som just ljusbehandling, cancermediciner har en del mått bättre på, B12 hästdoser har hjälpt andra osv. Sen märker dom då att det ska man inte ta alls osv. Så man prövar sig fram helt enkelt, och dom flesta väntar på ett forskningsgenombrott som inte ska dröja enligt senaste uppgifterna då. Det verkar dock inte som den här ljusbehandlingen gett något effekt på den stora dottern då. Vet inte hur många gånger dom åkte dit men pappan och flickan åkte till Tyskland på ljusbehandling stod det i media och uppgifterna kom från en vän.



https://www.expressen.se/kvallsposten/familjens-liv-i-villan-fore-barnmorden/

Jag förstår precis. Här började allt hos denne.. Där såddes fröet till att skapa nåt sjukt hos sina älskade barn.

Då antar du och misstolkar det fullständigt.
Det är som jag sagt innan svårt att finna en förklaring.Det hans kollega chef och vän menade är att det är väldigt svårt att någon står på avgrunden när man fortf.är inovativ och presterar och tycks vara mer en engagerad i det man arbetar med.De försöker väl också finna förklaringar och rannsaka sig själva och diskuterar om det är något de missat.

Ingen pratar om H. Ingen känner H. Ingen har nåt att säga om H. H hade fritt spelrum att skapa sin egen bubbla. Den som hon till slut tvingade in O i.

1. Det där med nätet är ett stort problem.
2. Jag tror den största okunskapen handlar nog om depression i alla fall hos patienter - underskattat eller bättre sagt ofta inte uppdagad. Man har massa med psykosomatiska symptom och tolkar dessa som någon annan sjukdom än själva depressionen.

Man kan ha hela listan av me symptom, men man har en depression eller utmattningssyndrom i botten. Förutom att det över en kortare eller längre tillfriskningsperiod går att återvinna en viss fysisk kapacitet. (Men den möjligheten finns också för vissa me patienter). Men så är det inte när det är som värst. Också med en utmattningssyndrom börjar du med rundan runt huset och man kan hålla på att kollapsa när man försöker att gå upp en trappa för att nå en våning högre upp. Också med en depression kan din kapacitet vara så låg att du inte kan läsa en bok, eller se på tv, träffar vänner etc. - även om du mycket gärna hade velat att göra det.

”Ofta sägs det att frågar man ME-sjuka vad de skulle göra om de blir friska så har de många önskningar. Frågar man deprimerande sägs det (har ingen egen erfarenhet av det) att de inte kommer på något.” Inget är mer fel än den sista av dessa två meningar. Det du skriver om me sjuka kan också stämmer för de som ha en depression som resulterar i psykosomatiska smärtor samt de som ha utmattningssyndrom. För en viss patientgrupp med depression/utmattningsdepression är kretstankar mycket mer karakteristisk samt förtvivlan över sjukdomssituationen än att man ligger viljelös och utan önskar i sängen och inte vill leva mer. Gränsen mellan me, utmattningssyndrom, depression är inte alltid knivskarp.

Tyvärr kan det vara så att bristande självinsikt kan vara en del av sjukdomarna. Alltså att man själv inte är medveten om kjedan kretstankar, psykisk lidande, fysiska smärtor, hypersensibiliserning angående alla intryck, orkeslöshet och till slut att det inte går mer att återhämta sig från detta.

Jag kände H. Hon var en helt vanlig, ambitiös omtyckt kvinna. Sluta kasta skuggor över hennes minne.....

Ja, de finns överallt tyvärr och samtidigt undrar jag faktiskt nu om detta snedvridna synsätt har nåt med felaktig info att göra, kanske jäkligt dåliga rådgivare i värsta fall. Att luras runt i nåt alternativt humbug, ha höga förväntningar, "leta med ljus och lykta" kanske ett par år med fullt hopp om bot och sen ner till nån kolsvart prognos där det i andra änden på spektrat är Schweiz nästa.
Vet man nåt om deras kontakter eller om det finns nån mer kring dem med nåt alternativt fokus? Mer än mamman och kliniken alltså?

– Vi satt och pratade i över en timme. Det handlade om alltifrån julfirandet till planer för arbetet under våren. Vi diskuterade hans undervisning, utveckling av kurser och vi blickade framåt mot nya projekt. Vi bestämde också att vi skulle träffas igen under andra halvan av januari, säger arbetsledaren.

Varför gör man så här?
Även hon jobbade på som vanligt och var som vanligt.
Ingen i omgivningen hade kunnat ana detta och ingen vet och kan förklara något i efterhand heller.
Och barnen skulle tillbaka till skolan igen.
Varför bestämmer man först att hela familjen ska dö för att sedan invänta en viss tidpunkt?

Vad bestod den andra halvan i dessa föräldrars dubbelliv i?
Vad hade de vid sidan om sina utåt sett vanliga liv och som var så ovanligt att de lät hela familjen dö?
Om de nu hade trott på ett annat liv så hade de kunnat skriva det i sina efterlämnade dokument, det hade gjort att alla hade förstått och vetat varför.
Men nu gjorde de inte det.
De skyllde i stället på sina barn och dessas påstådda kroniska sjukdomar.
Samtidigt som just detta ger föräldrarna en slags hjältegloria, hur de inte orkade mera och hur de tvingades droga sig själva för att kunna klara av detta fruktansvärda som de var tvingade att utföra.

Narcissism, det är svårt att se något annat än det.

Nu är jag inte med i era kemiska konspirationer eller who's fooling who, men;
Kan hon ha ägnat sig åt alternativa terapier gällande sin sjukdom och det är nåt på den vägen de greppar halmstrån bortom etablerade vårdformer?

Den vältränade snygge experten....
Vältalig, social och trevlig......
Fortfarande ganska ung, med tanke på att han var man...
Deprimerad fru hemma..
På föreläsningsturneer världen över lär frestelserna varit många...
Sena kvällar i hotellbaren..
Trånande imponerande studentskor "råkar" titta förbi....

Vill man sjuka sina barn då?