Citat:
Ursprungligen postat av
lorsandors
Många vittnar om en trevlig, nästan övertrevlig, pappa. Även mamman sägs ha låtit trevlig på sin telefonsvarare. Övertrevlig även hon, tror jag?
Nu vet man att pappan ströp sina barn och sin fru.
Men var han även barnslig? Älskar sina döttrar och lämnar en skrift om detta efter sig, men stryper dem?
En pappa som beskrivs som barnslig, men som en dag stryper sina egna barn?
Kanske kan någon bekräfta eller dementera om Oskar var barnslig runt sina döttrar?
Det blir ju svårt att dra slutsatser om detta. Det är ju inte sällan som gärningsmän anses trevliga osv. De föräldrar jag mött som visat sig vara sjuka efteråt har varit enormt vältaliga, och det är anledningen till att deras barn får diverse diagnoser och de pratar bort socialtjänst och skolan som inget. Föräldrar som inte driver och tilltalar andra får nog annorlunda behandling och då går det heller inte så långt. Det verkar inte helt ovanligt att psykiskt sjuka föräldrar vill ha sina barn hemma. Säkert av olika anledningar, detta borde verkligen tas med i beräkningen. Vanligt är att de vill bestämma över anpassningar, får diagnoser (gärna tre) lägga sitt barns scheman själv, är talesperson för barnet ofta med argument om att barnet inte berättar om "jag inte gör det".
En mamma som är förälder på skolan har i 3 års tid låtit sin son genomgå otaliga läkarbesök. Först hade barnet magbesvär, en enorm utredning gjordes och mamman gav sin 13-åriga son lavemang dagligen!! och han sov i hennes säng! Ingen reagerade.
Sedan visade det sig att detta inte var problemet så då påstods det vara mobbning på skolan. vi utredde men såg inget. All information gick genom mamman. När inte det funkade längre fick han social fobi och ångest, inte alls vår bild av det hela. Han var en glad, sprallig kille fram till att han började medicineras och fick flera diagnoser. Under denna tid var han inte i skolan ens 5%. Hon lyckades få till ett anpassat schema med en lektion om dagen!!! Han klarade kanske 2 dagar i veckan, varje gång han inte kom beskrevs hur skolan gjort fel på olika sätt. Han gillade inte nån personal, någon sa fel ord, han visste inte om nån läxa osv osv. Mamman var hemma med eleven under minst ett års tid. Låter detta sunt? Ingen reagerade. Och skolan kan inte göra något mer än att anmäla och tyvärr tillgodoser vi in absurdum.