Stockholm, Vasastan: Eric Torell med Downs syndrom ihjälskjuten av polis (2018-08-02)

Så du tror inte att utvecklingsstörda har möjlighet att skjuta? Vad är din poäng? Hur gör det skillnad om han är downie eller inte?

Några highlights från de fega svinens Facebookgrupp:

"Ni är en heder för kåren"

(hoppas) "innerligt att alla kolleger hade fattat samma beslut som ni"

"Ni gjorde ett klokt beslut"

"ni har alla med er i tankarna"

Det här bekräftar det jag misstänkt hela tiden. Våldsverkarna är både stolta, och uppskattade
av kollegorna, för den framgångsrika avrättningen av den hjälplöse efterblivne grabben..

Det här är ynkligare och uslare än man vågade tro.

Visst är det märkligt.

Vill man vara snäll kan man förklara det med att kollegorna (fullt medvetet eller intuitivt) kompenserar för de som skränar "ACAB!" , "mördarpoliser" och i största allmänhet ställer krav på total felfrihet hos alla som uträttar vad som åläggs dem.

Men i realiteten (detta vet jag) har polismyndigheten en stark kollegialitet, som tar sig sådana här överdrivna uttryck. Kanske beror det på att skillnaden mellan de som inte ställer till det och de som gör det är ganska liten OCH att såpass många av "utepoliserna" idag har egna nära-ögat-upplevelser.

(Ett eget exempel, från periferin är den polis som utan större anledning sköt en person genom huvudet i Malmö. Han blev omedelbart satt på kontoret, tills man rett ut vad som hänt (han gjorde fel, visade det sig, ett vådaskott), men hans kollegor var trots det överraskande vänliga och omhändertagande mot honom. Jag vet andra (mindre dödliga) incidenter där man hittat sätt att inte kasta olämpliga kollegor på sophögen, utan gett dem mindre kritiska arbetsuppgifter där deras polisiära tillkortakommanden inte spelar roll. Utbrändhet är inte alldeles ovanligt, bristande moral inte heller. Poliser tar hand om de sina, troligen är det bra, givet att nästan alla andra är kritiska.)

Frågan om varför det skjuts i onödan (för detta var i onödan, givetvis) finns det bara tråkiga svar på. Ett av dem är att det finns en stor beredskap idag att att busar (ävan av obetydlig sort) har vapen, och poliser tränas att använda vapnet effektivt och utan tvekan i svåra hotlägen.

Det hjälper inte heller att Erik Thorell, 4 år, på det 20:e är ute på natten och leker pangpang med poliser, med riktiga vapen...

Den rimliga bedömningen (tycker jag) är att det är djupt olyckligt att detta har inträffat, men det förefaller finnas tillräckligt med förklaringar till hur alla säkringar på vägen lösgjordes. Det är korrekt att händelsen inte inträffat om tre nervösa (berättigat, tydligen) poliser inte ställts mot en synbarligen beväpnad person, i ett läge där man larmats ut därför att en anmälan om beväpnad person ringts in.

Så vill man, så kan man påstå att...

Hade Eriks föräldrar haft koll, så hade det inte hänt
Hade den/de som ringt in sett att det var en Downie med leksakspistol hade de inte ringt, och då hade det inte hänt...
Hade polisen utgått från att "Det är nog inte så farligt (som man sa på LC), vi tar det lugnt, det ordnar sig" hade det inte hänt...

Nu gav man sig i stället in i situationen fullt ut, med känt resultat. RESULTATET är givetvis mycket ledsamt, och det finns en hel del att lära, men det går faktiskt att förstå att kollegorna tröstar och förlåter.

Sannolikheten att ett mongo med polishat och automatvapen hör till vanligheten är låg.

Så du anser att polisen ska basera sitt arbete på sannolikhet? Sannolikheten att en ensam ung man går in i en skola och hugger folk med svärd är också otroligt liten men det hände ändå.

Den intellektuella eliten briljerar

Du har aldrig tänkt på att polis skjutningar inte är något straff utan handlar om hur den andre agerar där och då?

Att man inte skjutit personer som är grovt kriminella i andra sammanhang kan ju bero på att dessa inte höll i några vapen, och om dom gjorde det så kanske dom hade vett att SLÄPPA dessa på polisen uppmaning.

Oavsett om du är ett mongo, mc knutte med tatueringar, eller utklädd till fiskargubbe så är risken som sagt stor att du blir skjuten om du viftar med sådant som liknar vapen mot poliser.

Statistiskt sett är det ovanligt att polis öht stöter på skarpa vapen, annat än någon soft air gun, eller plast replika.

Så med den logiken ska dom ju också vänta till dom får en kula i sig även i sådana situationer.

Den intellektuella eliten går från klarhet till klarhet här

"Flockmentaliteten" är ett svar på allt skvaller och utlåtande från "experter" som poliser får stå ut med.

På samma funkar ju medias och rättshaveristernas drev, föräldransvaret nämns inte ens, trots att det borde vara tydligt att det där brustit å det grövsta, hade så ej gjort hade Eric levt.

Jag motsätter mig inte att poliserna i fråga behöver stöd. Tvärtom, det finns inga vinnare i den här ytterst tragiska historien.

Det jag däremot kraftigt vänder mig mot är hur hundratals, kanske tusentals "kollegor" på gränsen till glorifierar och hyllar skyttarna på vad som i allt väsentligt är ett offentligt forum. Så hanterar inte en professionell organisation kriser.

Fattar inte de här tjänstemännen att anhöriga läser deras dravel, eller skiter de i hur de mår av att läsa vad som skrivs (vilket jag misstänker)?

Var är chefer och ledning i allt detta? Hur kan man misslyckas med att via klara direktiv och ett nära ledarskap stävja ett beteende som tveklöst och påtagligt skadar förtroendet för organisationen?

Och då har jag ju inte ens nämnt det faktum att utredningen runt vad som faktiskt hände inte är slutförd ännu. De visar inte ens respekt för den juridiska processen.

Och vad betydligt värre är, hur ska man någonsin kunna lära sig av sina misstag när det går till så här? Är man ens intresserad av att lära sig, eller går per default viljan och instinkten att inte bara skydda utan glorifiera sina kolleger över allt annat?

Håller med!

Den slutna Facebook-gruppen för poliser säger rätt mycket om dem som personer. Att de hyllar de tre poliserna som inte kunde identifiera en Downs syndrom-pojke eller hans plastleksak förvånar. Att de dessutom beslöt att peppra omgivningen med 25 skarpa skott för att oskadliggöra personen förvånar ännu mer.

Finns det inga krav på poliser att de har gott omdöme? Ingår inte moment med kunskap om avvikande personer, som de med Downs syndrom i utbildningen? Får vilken polis som helst tillgång till tjänstepistoler? För att jaga älg är det enligt uppgift krav på skjutskicklighet och omdöme när du får skjuta. Men poliser har tydligen inte liknande krav för att oskadliggöra människor.

Med normal rättvisa skulle dessa poliser skiljas från sina tjänster och tvingas byta arbete. De skulle åtalas för vållande av annans död. Men eftersom det är poliser gäller tydligen inte normal rättvisa, det troliga är att allt läggs ned och "glöms" bort.

De som vill ha mer poliser på våra gator har inte mitt stöd. Med mer omdömeslösa poliser som dessa lär det bli mycket osäkert framöver. Sjuka, handikappade och alla som poliserna tycker vara hotfulla för dem riskerar att bli pepprade med skarpa skott. För att inte tala om omgivningen, fönster, cyklar mm. blir sönderskjutet av dessa personer.

Det hela är som en dålig film, typ "Polisskolan 37". Skillnaden är att en film kan man sluta se på, detta måste vi leva med. Kan någon förklara varför poliserna i England och Norge normalt klarar sig utan vapen?

Historien om att man letade efter en beväpnad ökänd person (som visade sig sitta inlåst) kan vara en desperat efterhandskonstruktion av polisledningen men det kommer väl fram i utredningen.

Jag håller med. Vad man säger, internt, på stationen är en sak.

En "heja oss-grupp" på Facebook är mycket märkligt. (En "Hata-alla-grisar-grupp är mer begripligt).