Min (eventuellt felaktiga) syn på det här med kraft.

Du förstod uppenbarligen inte vad jag skrev. (Som vanligt)

Hur fort rör jag mig just nu? Det finns många rimliga svar. Ett svar är 860km/h, eftersom det är hastigheten jag har i och med jordens rotation. Ett annat svar är 100 000km/s, eftersom det är jordens hastighet i sin bana runt solen. Ett tredje svar är 0km/h eftersom jag sitter still framför datorn.

Du kan med andra ord inte objektivt säga att något rör sig, och således kan du inte säga något om kraften som behövdes för att starta den eventuella rörelsen.

Och du förstod uppenbarligen INTE vad jag skrev. Jag förstod att du menade något i stil med att man INTE kan veta något om kraften som startade rörelsen. Jag ville poängtera det att man iallafall kan veta att kraften fanns, troligen. Eftersom de flesta (för att INTE säga alla) rörelser har sitt ursprung i någon slags kraft.

Dessutom kan du väl säga objektivt att något rör sig, om något kommer emot dig - antingen rör du dig, eller så rör detta något sig?

Troll eller inte så är du underhållande.

Jag kan med säkerhet säga att objektet rör sig i relation till mig, men inte mer än så.

Svårt att veta vad du tycker är underhållande. Kraften fanns ju, troligen, men kanske INTE kraft enligt vetenskapens definition.

Du kan säga att det krävdes en kraft för att starta den relativa rörelsen.

Men snälla. Om du vill så kan jag börja prata ett eget språk jag med. En rörelse orsakas alltid av en glumpf.
Tja, ok visst. Men du kan inte säga hur stor den var eller på vilket eller vilka objekt den verkade.

Jag vill INTE utesluta att någon slags magi har satt igång rörelser i Universum. Du vet, en del har teorier om att Big Bang startades genom magi.

Att säga hur stor kraften var, eller på vilket eller vilka objekt den verkade, det var aldrig något krav. Bara att den satte igång rörelsen.

Fast oavsett hur fort objektet rör sig går det att stoppa med en väldigt liten kraft, eller med en väldigt stor kraft. Det går dessutom att applicera krafter både på objekt som rör sig eller står stilla. Innebörden av potentialen är därför rätt långt från självklar.

Jag har lite svårt att förstå det här med acceleration rent allmänt, men på "mikronivå" är det extra svårt för mig att förstå.
Om jag tex har en stol som står framför mig på ett golv stilla (relativt golvet). Jag trycker framåt på den. Så snart den rör sig lite framåt, tex en millimeter, så har den väl hastighet framåt?
Och om jag bara trycker fram stolen den enda millimetern, och sen slutar trycka på den och den stannar.
Har stolen accelererat då under den millimetern? Eller har den bara fått lite hastighet framåt?
Acceleration betyder väl att någots hastighet ÖKAR (eller minskar)? Och ökningen av hastigheten för stolen ovan, den verkar ju iallafall vara omedelbar från 0 till X?

Och vad exakt menar du när du skriver: "när accelerationen har fått verka tillräckligt länge..."?
Står tex stolen stilla under den tiden som accelerationen "verkar"?
Och hur hänger det i så fall ihop med att acceleration anger förändring av hastighet?
Alltså, borde det INTE vara så att utan ökning (eller minskning) av hastigheten, så sker det INGEN acceleration?

Förutom en mycket svårtydd dubbelnegering, så tror jag att du nu skrev en korrekt insikt:

Ser du en hastighetsändring så finns där en acceleration

vilket också SKA tolkas:

Känner du till en acceleration så resulterar den i en hastighetsändring.

Om jag hade skrivit "inte" med små bokstäver, då hade det kanske varit mer tydligt?

Men hur som helst, resulterar acceleration i hastighetsändring under hela tiden som den verkar, eller som du skrev förut "när den har fått verka tillräckligt länge"?

Men hallå...

hastighetsökning o acceleration e ju två olika ord för samma sak...