Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Kan du någonsin säga något konkret? Du talar om Berns forskning, men frågar man vilken forskning du syftar på får man ett sådant här svar. Vet du inte själv vad du syftar på?

Vi är inte intresserade av predikningarna av din profet. Kom med egna fakta!

Nej, det är ju du som pratar om klimatforskare som något universellt. Jag vill gärna veta vad du sätter för definition på det. Om du inte anser att Lars Bern är en klimatforskare så undrar jag om du anser att Johan Rockström är det. Jag definierar mig inte själv som något klimatforskare. Är du en klimatforskare?

OK, vi försöker...
Du skriver det inte i klartext, men du antyder att det inte finns något samband mellan CO2-halten i atmosfären och Jordens medeltemperatur.

Om vi ska kunna ha en saklig diskussion om detta bör vi enas om några förutsättningar.
Detta ser jag som ett underlag för en fortsatt diskussion.

Har du någon kunskap om spektroskopi? Är du bekant med spektralinnehållet i den IR-strålning som lämnar Jorden och de egenskaper som främst CO2 och H2O har för de aktuella våglängderna/frekvenserna?

Läs artikeln som jag länkade till tidigare som i stora drag visar vad som hänt med klimatet de senaste 11300 åren. Om du inte vill läsa hela texten, titta minst på graferna.
Artikeln är viktig eftersom den är det mest seriösa resultat som finns (som jag känner till), att utgående från allt som då detta gjordes fanns tillgängligt, sammanställa alla resultat till en översiktlig bild av vad som hänt med den globala medeltemperaturen de senaste 11300 åren.
Marcott et.al.:
A Reconstruction of Regional and Global Temperature for the Past 11,300 Years

Om du viftar bort innehållet i artikeln så visar du bara att du inte är seriös.

Fortsätt sedan med graferna som länkas till via sista länken i min signatur. Det finns angivet där var data hämtats från och hur data behandlats. Berätta gärna att du förstår (eller inte förstår) skillnaden mellan "korta", "stokastiska" inslag i hur temperaturen varierar och de värden som fås om man sammanställer medelvärden för lite längre tidsperioder, t.ex. 6, 10, 20 och 30 år. Sådana sammanställningar finns i graferna.

Om du vill, så kan du skaffa en lite mer detaljerad bild av vad som hänt med den globala medeltemperaturen utgående från några olika sammanställningar, som ger små skillnader, men ändå skillnader i resultat.

Här är fyra sådana sammanställningar.

Dessa är källor är pålitliga och kommer alla fram till ungefär samma resultat:

– Copernicus, europeiska vädersatelliter (0,18°C/årtionde):
http://www.copernicus.eu/news/january-2018-was-warmer-1981-2010-average-over-almost-all-europe
https://climate.copernicus.eu/surface-air-temperature-august-2018

– RSS, baserat på SSMIS, AMSR2, WindSat och ASCAT (0,195°C/årtionde):
http://images.remss.com/msu/msu_time_series.html

– HadCRUT4 (Met Office, ca 0,175°C/årtionde 1970-2010):
https://www.metoffice.gov.uk/hadobs/monitoring/index.html

– GHCN v3, (NOAA, ca 0,18°C/årtionde 1972-2012, baserat på 10-års medelvärden):
https://www.ncdc.noaa.gov/ghcnm/v3.php

Alla dessa sammanställningar över den globala medeltemperaturen ger ett samstämmigt resultat som innebär att den globala medeltemperaturen ökar med ca 0,18°C/årtionde.

...

Om du tar del av detta (lite mer seriöst än vad du visat dig benägen till hittills) så lovar jag att ta del av den video som du refererar till där Bern framför en hypotes om att CO2-halten i atmosfären inte påverkar klimatet på Jorden och på ett eller annat sätt validerar den hypotesen. Jag ska gärna kommentera den. Skicka bara en länk.

Jag tror att du förstår att jag är övertygad om att Berns hypotes, om jag formulerat den rätt, inte kan bevisas. Eftersom det som händer i atmosfären och som vi kallar växthuseffekten egentligen är grundläggande fysik. Jag menar inte elementär fysik, men baserad på välkända fysikaliska fenomen som kan verifieras både med teoretiska beräkningar och med mätningar.

–

Du talade om "Lars Berns forskning". Vilken är denna forskning? Det är en rak och enkel fråga. När du talat om vad du syftar på kan vi diskutera om det skall klassas som klimatforskning.

Rockström har publicerat artiklar om konsekvenserna av AGW, vilket är en del av klimatforskningen som är ett brett ämne. Jag har läst några grundkurser på universitetet om geovetenskap med Källén, Karlén m fl som föreläsare, men ser mig absolut inte som någon klimatforskare, dock tror jag mig ha bättre kompetens än Bern och Stilbs.

För att få lite perspektiv över vad det är för fråga du ställer så kan vi jämföra den med dessa frågor:

– Kan du definiera exakt vad "forskning i fysik" är för något?
– Kan du definiera exakt vad "forskning i matematik" är för något?
– Kan du definiera exakt vad "forskning i datavetenskap" är för något?

Om jag blev ställd inför någon av dessa fyra frågor (inklusive din) och frågeställaren var seriös så skulle jag kunna ge ett kort svar. Beroende på frågeställarens förkunskaper skulle ett kort svar kanske vara meningsfullt, men kanske inte.
En oseriös frågeställare, som egentligen vill trolla kan ju alltid hitta ett specialområde som inte är med i det korta svaret och säga, om nu syftet är att trolla, att "det är fel för du tog inte med det här".

Kanske kan du få ett bättre svar på din fråga om du berättar vad du vet eller inte vet först. Då är det god chans att någon kan komplettera dina kunskaper.

Klimatforskning är ett mycket brett område.
Om du vill börja med att skaffa en bild av vad klimatvetenskap är så rekommenderar jag en bok:

Hartmann: Global Physical Climatology
https://www.amazon.com/Global-Physical-Climatology-Dennis-Hartmann/dp/0123285313

Meteorologi och klimatvetenskap är relaterade, har många beröringspunkter, men är ändå väsensskilda. Dom förhåller sig till varandra ungefär som väder och klimat. Det kommer fram i tråden då och då att utan grundläggande kunskaper i den fysik som styr väder och den fysik som styr klimat så kan det vara lätt att blanda ihop dom två.

–

"Lars Berns forskning"
Kan vi inte reda ut detta en gång för alla?
Lars Berns disputerade i kemi vid Chalmers 1976. Han har skrivit några böcker och publicerat en hel del på sin egen blogg. Såvitt jag vet har han inte publicerat något vetenskapligt dokument sedan 1976.
Såvitt jag vet har han heller aldrig bedrivit forskning.
Jag kan ha fel. Berätta gärna om det är så med referenser till vilka vetenskapliga dokument han fått publicerade och vilken forskning han har bedrivit.

–

För att disputera måste du ha bedrivit forskning och därtill blivit publicerad med peer review.

Sen har jag för mig att han har jobbat med forskning&utveckling i fordonsindustrin. Det kanske inte publiceras, men likförbannat är det forskning.

Sen appropå om man måste ha forskat just på klimat för att vara relevant. De som forskar om klimat är ju beroende av att det finns forskningsmedel. Utan alarmism blir det nog mindre forskningsmedel, så likt de som är finansierade av oljeindustrin (väldigt få) är klimatforskare generellt ”konfliktade”. Lägg därtill risken för groupthink.

En bra illustration vad obetalda forskare och kunniga i andra områden kan utföra, är när Nic Lewis för någon vecka sedan identifierade så allvarliga fel i en publicerad Nature-artikel att hela slutsatsen i artikeln (att haven värmdes fortare än man tidigare trott) visade sig vara felaktig.

Det tog Nic Lewis bara någon genomläsning att hitta felet och han har en bakgrund i matematik/statistik (har jag för mig).

Jag tycker gott man kan lyssna på Lars Bern.

På mobilen.

95% av mars atmosfär består av co2.
Varför är det så kallt där? Från -100c till+20

4 promille i jordens atmosfär är co2

Ca 5% av den co2 som släpps ut på jorden kommer från fossilt bränsle resten från ickemänskliga källor.

För 10 000 år sen var Stockholm täckt av 3km is
den smälte för att det blev mycket varmare,
hur kom det sig att det blev varmt då?

Massa OT raderat

/mod

– Mars är längre från Solen än Jorden.
– Atmosfären på Mars har ett tryck som i medeltal är ca 0,6% av trycket på Jorden.
– Atmosfären på Jorden uppskattas ha en massa på 5148 Tton (teraton).
– Atmosfären på Mars uppskattas ha en massa på 25 Tton.

Växthuseffektens "styrka" är ett resultat av flera faktorer:
– Förstärkningseffekten, som på Jorden kommer främst från H2O.
– Faktorer som påverkar spektralbreddningen, som kollisioner, tryck och dopplereffekt.

Jag tror att dessa faktorer sammantaget räcker för att förklara att växthuseffekten på Mars är liten.
Är den ens mätbar?


Ja? Har du räknat på hur många CO2-molekyler det finns i 1 m3 luft vid 405 ppm?


"Släpps ut"? Tänker du på den naturliga kolomsättningen genom fotosyntes och förmultning?
I så fall ja, den naturliga omsättningen är större än de mänskliga utsläppen. Men den naturliga omsättningen är i stort sett i balans. Det är den balansen vi satt ur spel med våra utsläpp. Det är vad som har höjt CO2-halten från ca 310 ppm till ca 410 ppm på ca 60 år.


Nja, uppvärmningen började för ca 17000 år sedan.
Vid Yngre Dryas, för ca 12800 till 11700 år sedan vad det lite av en paus i uppvärmningen. Isgränsen uppskattas då ha legat ungefär vid Nynäshamn. För 10000 år sedan var isgränsen troligen en bra bit norr om Stockholm och området där huvudstaden finns nu var troligen inte alls täckt av is då.

Varför det blev varmt?
"Omsvängningen" triggades igång av förändringar i Jordbanan för ungefär 17000 år sedan. Förändringarna var tillräckliga för att uppvärmningen skulle börja, men långt från tillräckliga för att orsaka den uppvärmning som det faktiskt blev under 6000 år. Exakta förloppet är inte känt, men en teori är att när smältningen började så frigjordes CO2 som fanns under isen, frusen i marken och när CO2-halten ökade så fortsatte temperaturen att stiga.

–

Tillåt mig påminna om att 400 ppm = 0,4 promille och inte 4 promille, som vissa här slarvar med.

Bra att du hänger med!

Kan du kolla detta också?

Det är en enkel beräkning av hur många CO2-molekyler det finns i en m3.
Därefter beräknas ett "medelavstånd" mellan CO2-molekylerna.
Sedan görs en grovt förenklad sannolikhetskalkyl, baserad på storleken av CO2-molekylen, av hur långt en IR-foton från marken kommer innan den "träffar" en CO2-molekyl i luften.

Resultatet som jag fick är att IR-fotonen kommer ca 2,77 mm i medeltal innan den "krockar" med en CO2-molekyl.

Hur stor sannolikheten är för att fotonen "tas upp" eller ändrar riktning har jag inte ens försökt räkna på.

Har jag räknat rätt?