Min (eventuellt felaktiga) syn på det här med kraft.

Jag väljer hellre några andra ord:
Kraft × tid = Impuls (förändring av rörelsemängd / Kinetisk energi)
Kraft × hastighet = Effekt (mäts i t.ex hästkraftter)
Kraft × stäcka = Arbete / Energi (kan ibland mätas som liter bränsle)

En sådan kombination av Storheter kallas för Dimension.

När man ska jämföra eller beräkna förlopp eller observationer så är det viktigt att betrakta en dimension i taget. Annars uppstår det som vi i vardagstal kallas "att jämföra äpplen med päron", i matematiken/fysiken blir uppgiften då olösbar.

Friktion, luft-/rullmotstånd och liknande förluster samt elasticitet finns naturligtvis i verkligheten, men FÖRST ger man sig på problemt som Idealfallet partikel- eller stelkroppsdynamik (med Newtons rörelselagar) för att DÄREFTER förfina resultatet om behov finns.


Kontaktkrafter existerar bara mellan föremål som rör varandra.
För att kontaktkraftens inverkan ska ha en verkan på förloppet så krävs att kontaktpunkten består under den betraktade tiden, och alltså förflyttas med GEMENSAM hastighet.

Men för övrigt så jobbar även REA-motorer (reaktionsmotorer) och raketer enligt dessa Newtons rörelselagar: Den kraft som skickar ut en massa (mestadels i gasform) är samma kraft som driver flygetyget framåt.
Och i rymdens vacuum kan den relativa hastigheten på den utströmmande gasen vara lägre än raketens fart framåt och ändå ge upphov till en acceleration.

Men inne i motorn så trycker väl gasen också i motsatt riktning (till när den strömmar ut), vilket väl är det som driver raketen framåt?

Och om den gör det, då har väl gasen i det "ögonblicket" högre hastighet framåt än vad raketen har? Annars lyckas ju raketen fly från gasen hela tiden.
Eller?

Jag väljer hellre några andra ord:
Kraft × tid = Impuls (förändring av rörelsemängd / Kinetisk energi)

Bra inlägg rent allmänt, men rörelsemängd är inte samma sak som kinetisk energi (rörelsemängd är proportionell mot hastighet medan kinetisk energi är proportionell mot kastighetens kvadrat, rörelsemängd är en vektor medan kinetisk energi är en skalär, etc.).

Den stora tryckökningen sker i utloppsdysan ("tratten") när gasen accelerear relativt raketmotorn.
Och det trycket projicerat på dysans bakåtriktade yta skapar den accelererande kraften framåt på raketen.

Nej!

Du förväxlar hastighet med kraft - De är helt olika saker.

Jag tänker på den enklaste formen av raketmotor du kan tänka dig, som kan drivas fram i vakuum. Är det möjligtvis en uppblåst ballong som man släpper ut luften ur?

Menar du med det andra stycket, att det INTE finns något gastryck framåt i raketens färdriktning?

Och håller du med om att man INTE kan accelerera en bil till 100 km/h med händerna, bara för att man kan få den i rörelse?
Alltså att den/det som ger accelerationen, måste själv kunna uppnå den önskade hastigheten, samtidigt som den trycker på föremålet som den accelererar. Och en människa kan ju INTE springa i 100 km/h, varken med eller utan en bil framför sig.
Så helt olika är väl hastighet och kraft INTE?

Sorry!
Jag svarade för fort och fel!

Beklagar också att jag drog in rea-motorer i denna tråd och föreslår att vi genast släpper dem igen.

Begrunda att
Kraft × hastighet = Effekt

Så bör du förså att skillnaden mellan dina 0,5 hk och mellan bilar med 70 hk eller 250 hk INTE handlar om att "kraften har en hastighet".

Utan att accelerationsförmågan beror på hur hur mycket kraft som 'finns över' i ett visst driftfall (skede av rörelsen)..

Utan handens rörelse - ingen kraft mot vagnen.
Eller?

Så helt olika är väl hastighet och kraft INTE?

Så helt olika är väl hastighet och kraft INTE?

Nu blev det fel på en gång. Behövs ingen rörelse för att det ska vara en kraft mot vagnen.

Jo, det är helt olika storheter. Helt horribelt uttalande.

Nej, absolut inte. Ström och spänning är också samma sak. Det gäller också massa och volym.

Då blir det INGEN kraft som påverkar vagnens hastighet.





Jag har sagt att det finns LIKHETER mellan hastighet och kraft. Om du vill ha hastighet så kan du få det av kraft, och tvärtom. Vilket gör att man ofta kan välja hastighet och ändå få kraft, och tvärtom.