Stor polisinsats i Bjärred utanför Lund - 2018-01-09 (fyra döda)

Är det sant? Minns svagt, men är det inte en trådsanning? Låter rätt knäppt om det är sant, varför då?

Jag tror inte att ”läkarintyget” någonsin var det primära.

Jag tror inte att ”läkarintyget” någonsin var det primära.

Inom sjukvården upprättas vårdplaner och beaktandet av skolsituationen var en del av den planen. Man gjorde förmodligen en bedömning av om det skulle vara bra eller dåligt för barnen att vistas på skolan och landade i att det ur medicins synpunkt vore bättre för dem att få sin skolplikt uppfylld i en lugnare miljö. Sen kan planen kompletteras med ett intyg till skolan som i sin tur får anpassa sin verksamhet utifrån detta.

Syftet med barnens kontakter med sjukvården handlade självklart aldrig om att få ett intyg till skolan, det var naturligtvis för att få diagnos och behandling till den ”ofattbara” sjukdomen som drabbat barnen och därigenom familjen. Att ens tro att man kan kliva in på primärvåden med ett friskt barn med syftet att få till hemundervisning av medicinska orsaker är bara befängt. Den mängd av läkare och annan vårdpersonal som man skulle behöva dupera är så stor att detta faller på sin egen orimlighet. Att sedan lyckas upprätthålla det bedrägeriet under flera års tid......

Man måste verkligen bege sig in i sin egen själs mörkaste vrår för att hitta ett motiv till varför andra människor skulle iscensätta ett sådant bedrägeri och med vilka medel man skulle få barnen att bli, inte bara statister, utan huvudrollsinnehavare i det skådespelet.

Eftersom A;s sjukdom hade pågått under lång tid så bör rimligtvis hennes vårdplan ha nått så långt att man hade börjat planera för vilka anpassningar som skulle krävas för att tillgodose en långvarig funktionsnedsättning. Det är förmodligen i det skedet som föräldrarnas förmåga att anpassa sig till detta har misslyckats. Man tappade framtidstron och såg inte längre livet som ett alternativ. Mysteriet i fallet, för mig, ligger precis där. Hur kan två högpresterande personer tappa livsgnistan samtidigt även om framtiden inte längre såg så ljus ut som man föreställer sig när man är ung och får barn. Dom flesta brukar klara av att nyorientera sig även om det skulle visa sig att livet inte blev som man tänkt, för det blir det ju sällan.

Man har ju egentligen inga andra känslor eller erfarenheter att relatera till än sina egna, det kan hända att det är där problemet med att förstå tragedin uppstår. Eftersom det är så få, om någon, som väljer att agera som dessa föräldrar så är det naturligtvis väldigt svårt att förstå deras tankebanor. Det är möjligt att den pusselbit som alla söker för att få händelsen att bli begriplig helt enkelt inte finns. Föräldrarna helt enkelt kanske var två anomalier som ödet placerade under samma tak. Då dyker det ”egentliga motivet” aldrig upp eftersom det redan finns där mitt framför våra ögon, utan att vi klarar av att se det utifrån vår livssyn och våra referenser.

Så pass. Vilket intryck gav O? Vem/vilka i familjen korresponderade med skola och kommun? Tyckte föräldrar och barn likadant? Behandlades fall 1 på samma sätt som fall 2, eller blev det lite annorlunda vibbar när barn 2 blev "trött"?

Det var TVÅ olika skolor - två rektorer - som fattade beslut om hemundervisning för varsitt barn.

Lärare från den ena skolan kom hem och undervisade högstadieeleven Agnes 4 dagar i veckan och lärare från Moas mellanstadieskola kom och undervisade Moa tre dagar per vecka.

Moas mellanstadieskola har från maj, när Moa blev sjuk, fram till augusti när HT åk 5 började, hunnit organisera en fix och färdig ”bi-skola” tre dagar i veckan hemma hos familjen Henkow.
En hemundervisning med flera lärare som avsatte tid i ett upplägg skolan inte hade haft föregående terminer.

Visst låter det märkligt? Hur vanligt förekommande är denna typ av hemundervisning?
Hur många har hört talas om att skolorna skickar hem sina lärare till sjuka elever under en hel termin eller längre?

Numera är sk hemmasittare tyvärr ett vanligt fenomen - elever som helt enkelt inte kommer till skola utan sitter hemma och har rätt tråkigt i stället. Inte skolk för att göra något kul, utan just bara sitta ensam hemma. Det rör sig om över 2000 skolelever, kanske 3000. Prognosen att dessa elever ska bli heltidsskolelever igen, är vad jag förstår väldigt dålig. Många kommer inte att få slutbetyg från grundskolan. Skolmässigt är dessa helt normala elever ”förlorade”.
Man ordnar specialundervisning, lugna rum, etc, men det hjälper oftast inte.

Men såvitt jag vet brukar man inte lägga miljoner från skolan på att skicka hem flera lärare till var och en av dessa hemmasittare för att rädda deras skolgång. Ingen av de ”hemmasittare” jag hört talas om har fått detta erbjudande.

Många elever som drabbas av sjukdom hoppar över en eller ett par terminer, det är vanligt om någon opererar ryggen för skolios, får behandling för en hjärntumör, etc. De kommer tillbaka nästa läsår istället.

Men två skolor i Bjärred la stora belopp på organiserade ”bi-skolor” på Björkvägen.
Och i Moas fall kunde hela upplägget organiseras på bara några månader.
Och allt detta utan minsta oro/orosanmälan hos skolorna hur dessa barn och denna familj i kris skulle må psykiskt termin efter termin medan det pågick?

Ska bli intressant att höra vilken diagnos tjejerna hade. Kanske "bara" var mobbade. Osäkra tjejer, för de skulle ju prestera så in i vassen. O organiserade ju en egen skolform för barna. Som han sedan inte var nöjd med och då måste alla dö. Mamman blev ju sjuk gubevars.

Nej den högpresterande O (nåja) skickade runt sina döttrar. Övertygad om att vad de än led av så bottnar misären i O. O var perfekt på jobbet. En ängel. Hade han kraft till att ordna upp flickornas skolgång så nog fan hade han haft kraft att ta itu med mammans sjuka också.

Månne att alla tre damerna i familjen blev sjuka. Då finns det en överlevare och den tänker på sina föräldrar och andra anhöriga. Den skickar inte på dem fyra vita (?) kistor. Den låter inte eftermälet bli "fy fan räligt" i kvarteret. Trodde O att han skulle bli förstådd?

En sjukdom är visserligen läskig i övermått och det är ALS, men då är man först sjuk under lång tid. Visst är andra hemska sjukdomar också mycket tunga att ta sig igenom, men då fixar man det med. Man tar inte livet av sina barn. Os hjärna och hustruns hjärna är inte planetlära, detta är brottsliga handlingar. En var jurist. Han var säkert påläst om det brottsliga i sin handling. Rent av finns det lite höjd för det också i filmerna (?) som han skickat runt. Sjuka föräldrar ger tyvärr sjuka barn kan tänkas. Tror inte detta började med att barnen var sjuka.

Ett alternativ för O hade varit att ta barnen från sin hiskeliga fru, om det nu är så att man gärna vill skylla på hustrun. När man själv dog sist. Man=O. Han var ingen man. Han var en mördare.

Naturligtvis är ME/Cfs som kan drabba barn en betydligt värre sjukdom än ALS som bara drabbar äldre människor som ändå börjar närma sig livets slut. ALS är dessutom en sjukdom med ett ganska snabbt förlopp så den som drabbas behöver inte lida länge jämfört med om man redan som liten får ME/Cfs som man måste kämpa med hela livet.

Det var TVÅ olika skolor - två rektorer - som fattade beslut om hemundervisning för varsitt barn.

Lärare från den ena skolan kom hem och undervisade högstadieeleven Agnes 4 dagar i veckan och lärare från Moas mellanstadieskola kom och undervisade Moa tre dagar per vecka.

Moas mellanstadieskola har från maj, när Moa blev sjuk, fram till augusti när HT åk 5 började, hunnit organisera en fix och färdig ”bi-skola” tre dagar i veckan hemma hos familjen Henkow.
En hemundervisning med flera lärare som avsatte tid i ett upplägg skolan inte hade haft föregående terminer.

Visst låter det märkligt? Hur vanligt förekommande är denna typ av hemundervisning?
Hur många har hört talas om att skolorna skickar hem sina lärare till sjuka elever under en hel termin eller längre?

Numera är sk hemmasittare tyvärr ett vanligt fenomen - elever som helt enkelt inte kommer till skola utan sitter hemma och har rätt tråkigt i stället. Inte skolk för att göra något kul, utan just bara sitta ensam hemma. Det rör sig om över 2000 skolelever, kanske 3000. Prognosen att dessa elever ska bli heltidsskolelever igen, är vad jag förstår väldigt dålig. Många kommer inte att få slutbetyg från grundskolan. Skolmässigt är dessa helt normala elever ”förlorade”.
Man ordnar specialundervisning, lugna rum, etc, men det hjälper oftast inte.

Men såvitt jag vet brukar man inte lägga miljoner från skolan på att skicka hem flera lärare till var och en av dessa hemmasittare för att rädda deras skolgång. Ingen av de ”hemmasittare” jag hört talas om har fått detta erbjudande.

Många elever som drabbas av sjukdom hoppar över en eller ett par terminer, det är vanligt om någon opererar ryggen för skolios, får behandling för en hjärntumör, etc. De kommer tillbaka nästa läsår istället.

Men två skolor i Bjärred la stora belopp på organiserade ”bi-skolor” på Björkvägen.
Och i Moas fall kunde hela upplägget organiseras på bara några månader.
Och allt detta utan minsta oro/orosanmälan hos skolorna hur dessa barn och denna familj i kris skulle må psykiskt termin efter termin medan det pågick?

Ska bli intressant att höra vilken diagnos tjejerna hade. Kanske "bara" var mobbade. Osäkra tjejer, för de skulle ju prestera så in i vassen. O organiserade ju en egen skolform för barna. Som han sedan inte var nöjd med och då måste alla dö. Mamman blev ju sjuk gubevars.

Nej den högpresterande O (nåja) skickade runt sina döttrar. Övertygad om att vad de än led av så bottnar misären i O. O var perfekt på jobbet. En ängel. Hade han kraft till att ordna upp flickornas skolgång så nog fan hade han haft kraft att ta itu med mammans sjuka också.

Månne att alla tre damerna i familjen blev sjuka. Då finns det en överlevare och den tänker på sina föräldrar och andra anhöriga. Den skickar inte på dem fyra vita (?) kistor. Den låter inte eftermälet bli "fy fan räligt" i kvarteret. Trodde O att han skulle bli förstådd?

En sjukdom är visserligen läskig i övermått och det är ALS, men då är man först sjuk under lång tid. Visst är andra hemska sjukdomar också mycket tunga att ta sig igenom, men då fixar man det med. Man tar inte livet av sina barn. Os hjärna och hustruns hjärna är inte planetlära, detta är brottsliga handlingar. En var jurist. Han var säkert påläst om det brottsliga i sin handling. Rent av finns det lite höjd för det också i filmerna (?) som han skickat runt. Sjuka föräldrar ger tyvärr sjuka barn kan tänkas. Tror inte detta började med att barnen var sjuka.

Ett alternativ för O hade varit att ta barnen från sin hiskeliga fru, om det nu är så att man gärna vill skylla på hustrun. När man själv dog sist. Man=O. Han var ingen man. Han var en mördare.

Sverige har obligatorisk skolplikt, därför har skolan skyldighet att förmedla skolundervisning om det så är på sjukhus eller vård i hemmet mot uppvisande av läkarintyg.

Samma gäller om en elev har hör- eller synproblem så skall skolmiljön anpassas.

Samma gäller för övrigt på universiteten jag har haft studenter med olika handikapp t.ex där all kurslitteratur lästs in och skrivits ute på blindskrift mm. Det betalas via särskilda pengar. Drabbar inte övriga elevers undervisning.

Jag tror inte att ”läkarintyget” någonsin var det primära.

Inom sjukvården upprättas vårdplaner och beaktandet av skolsituationen var en del av den planen. Man gjorde förmodligen en bedömning av om det skulle vara bra eller dåligt för barnen att vistas på skolan och landade i att det ur medicins synpunkt vore bättre för dem att få sin skolplikt uppfylld i en lugnare miljö. Sen kan planen kompletteras med ett intyg till skolan som i sin tur får anpassa sin verksamhet utifrån detta.

Syftet med barnens kontakter med sjukvården handlade självklart aldrig om att få ett intyg till skolan, det var naturligtvis för att få diagnos och behandling till den ”ofattbara” sjukdomen som drabbat barnen och därigenom familjen. Att ens tro att man kan kliva in på primärvåden med ett friskt barn med syftet att få till hemundervisning av medicinska orsaker är bara befängt. Den mängd av läkare och annan vårdpersonal som man skulle behöva dupera är så stor att detta faller på sin egen orimlighet. Att sedan lyckas upprätthålla det bedrägeriet under flera års tid......

Man måste verkligen bege sig in i sin egen själs mörkaste vrår för att hitta ett motiv till varför andra människor skulle iscensätta ett sådant bedrägeri och med vilka medel man skulle få barnen att bli, inte bara statister, utan huvudrollsinnehavare i det skådespelet.

Eftersom A;s sjukdom hade pågått under lång tid så bör rimligtvis hennes vårdplan ha nått så långt att man hade börjat planera för vilka anpassningar som skulle krävas för att tillgodose en långvarig funktionsnedsättning. Det är förmodligen i det skedet som föräldrarnas förmåga att anpassa sig till detta har misslyckats. Man tappade framtidstron och såg inte längre livet som ett alternativ. Mysteriet i fallet, för mig, ligger precis där. Hur kan två högpresterande personer tappa livsgnistan samtidigt även om framtiden inte längre såg så ljus ut som man föreställer sig när man är ung och får barn. Dom flesta brukar klara av att nyorientera sig även om det skulle visa sig att livet inte blev som man tänkt, för det blir det ju sällan.

Man har ju egentligen inga andra känslor eller erfarenheter att relatera till än sina egna, det kan hända att det är där problemet med att förstå tragedin uppstår. Eftersom det är så få, om någon, som väljer att agera som dessa föräldrar så är det naturligtvis väldigt svårt att förstå deras tankebanor. Det är möjligt att den pusselbit som alla söker för att få händelsen att bli begriplig helt enkelt inte finns. Föräldrarna helt enkelt kanske var två anomalier som ödet placerade under samma tak. Då dyker det ”egentliga motivet” aldrig upp eftersom det redan finns där mitt framför våra ögon, utan att vi klarar av att se det utifrån vår livssyn och våra referenser.