Citat:
Ursprungligen postat av
N.Armstark
Jag tror inte på någon mörkläggning när det gäller något scientologspår, jag tror att det kan ha funnits en ”religiös” övertygelse i familjen som sänkte tröskeln för självmord. Alla religioner har en tro på själavandring, reinkarnation, paradiset, rymdfärder eller liknande som förlängning på livet. Så det känns varken otänkbart eller konspiratoriskt i min värld. Det är något som har existerat i eviga tider och inspirerat så väl korsriddare, kamikazepiloter och självmordsbombare att ta sitt liv för ära, berömmelse, rikedom, evigt liv, oskulder eller vad som nu råkar erbjudas av den falske profeten.
Jag har vänt och vridit på SC-spåret, läst igen början av tråden med SC i bakhuvudet. Jag finner inte Burlöv-Ricky och Moas ”vi tror på något annat”-uttalande lika övertygande som du, men jag förstår om du värderar deras utsagor annorlunda.
Däremot fastnar jag på följande: jag har funderat mycket på hur en eventuellt SC-tro skulle sett ut i praktiken. Jag vet in mycket om SC - har mest googlat och läst avhoppares berättelser, och de beskriver ju rörelsen som en sekt och då tänker jag specifikt på att den troende måste 1. bli/göras avskärmad från resten av samhällets (för att inte få för mycket input som kan minska tron) samtidigt som den troende 2. måste vara aktiv inom sekten. För att kunna upprätthålla en så ovanlig tro och blunda för den kritik mot SC som finns i svenska samhället så måste man vara ganska ”insyltad”. För att vara aktiv måste man ha pengar, tid och engagemang att lägga på sekten.
Och det är här som jag inte får SC-spåret att gå ihop. Föräldrarna hade pengar, men hur skulle de kunna ha tid och engagemang? Jag har ett hyfsat krävande jobb och två (friska) barn – och det finns ju inte på kartan att jag skulle kunna lägga en massa tid på att gå kurser. Och engagemang? De verkade ju högst engagerade i sina jobb, i sin familj och tidigare även idrott och musik. Skulle de ha ork kvar att lägga på SC?
Hur tänker du kring detta?