Bevisa att Gud existerar [Sammanfogad tråd /Mod]

Jag har inga bevis, men kanske bevisning i form av logiska resonemang.

Du föddes. Innan du föddes så kom du från någonstans, bara det att du inte har minne av det, precis som när du somnar och sen vaknar så försvinner drömmen och du kommer inte ihåg den oftast, ungefär samma sak.

Efter döden händer samma som innan födseln, dvs, du återvänder till denna plats och sedan placeras du antagligen i en ny "värld" liknande denna, du tilldelas en kropp och hjärna för att registrera och uppleva saker här för att sedan dö igen och återvända, du är som en bot som samlar information och livserfarenheter.

Vissa tror att efter döden händer ingenting. Allt blir svart. Svart är någonting. Så du menar att det blir svart i all oändlighet? Verkar tråkigt. Varför inte brunt? Varför just svart? Motivera.

Jag tror döden är det okända. När någonting är okänt så är det "ingenting", det är svart, mörkt och läskigt som en lång mörk neger ungefär, nädå. Men såfort du inser vad som finns bakom bakrönet så är det någonting. "ingenting" är alltid någonting, därav har vi oändligheten. Och allt är möjligt i denna värld och även i nästa. I denna värld finns en viss uppsättning av lagar som verkar logiska helt enkelt eftersom vi levt med dem hela livet, egentligen så är de irrationella, imaginära och inte speciellt förståeliga. Fysikens lagar är knappast intuitiva. Ibland när man drömmer så verkar allting så rimligt och så logiskt du kommer på någonting häpnandsväckande som måste delas med omvärlden! Men när du vaknar så tycker du det var efterblivet. I andra världar finns andra regler, endast fantasin sätter gränser, om ens det. Allt som finns är nya möjligheter.

Gud? Ja, någonting skapar ju den realitet du existerar i. Någonting skapar dig. För inte är det du. Det hade du vetat om i så fall. Alltså måste någonting annat skapa dig i just detta nu. Kalla det Gud eller vad du vill, men nått lurt är det. Kalla det naturens mekanismer. Jag tycker det är rätt faschinerande.

Som sagt inga bevis, endast rimliga antaganden.

Har du argument för det?

Kul att du ber de som tror ”allt blir svart” att motivera sitt svar, medans du själv gör ett tiotal påståenden utan att motivera.
1. Motivera att jag kom från någonstans innan jag föddes.
2. Motivera att ”alllt är möjligt i denna värld och nästa”. (kan 1+1=8 i en värld?, finns det trekamtiga fytkanter? )
3. Motivera att någonting skapar den realitet jag existerar i.
4. Hur skapades det (Gud) som skapade allt detta?

Observation av t.ex. debatten på detta religionsforum.

Vad angår dom senaste två ovanstående kommentarer, så är problemet varken särskild besvärande eller typisk i 'guds'-bevisföringsdebatten. Det mesta av det problematiska i denna diskussion och som du refererar till kan enkelt "lösas" genom strikt applicering av bevisbörda-fördelning.

Och vart är "logiken" i detta ad hoc-premissade resonnemang?

Ja. Argumentationsfelen (i t.ex. det jag brukar kalla "missionsmanualen") har bemötats så ofta och så effektivt, att dessa håller på att försvinna från religionsdebatten.

Och det kvittar för det mesta om dessa argumentationsfel har (vetenskaplig) makrokosmisk eller mikrokosmisk underlag, eftersom dessa argumentationsfel är hemmahörande på filosofins område.

Off-topic om bl.a fängslade barn, tvångsarbete, böter, UFO, förbud mot kärnvapen, korrupta ledare, energistrålevapen, kyrkskatt m.m och även svar på sådan OT har tagits bort. Det räcker med sådant nu. Jag begriper inte varför en del tvunget måste besvara OT och därmed också BIDRA TILL MER OT. Det räcker nu, skärp er annars kommer varningar att delas ut.

/Moderator

Vad kommer du att acceptera?

[quote=5dope|65826269] Själva beviset på att logiskt resonemang förts angående guds vara eller icke vara, skulle för det första resultera i att en hypotes inte längre var en hypotes utan en logisk hållbar tes med tydlig slutsats som skulle vara svårt att bestrida ; dithän har ingen teologiskt resonerande metafysiskt uppställd hypotes någonsin kommiit i närheten av.

Det behövs alltså verifierad slutsats från flera håll, därutöver kognitionsforskningens tydliga bestyrkning i att resultatet i resonemanget är logisk följd av logiskt resonemang.

Att konstatera : "jag är född" eller "jag finns" är inte särskilt logiskt konstaterande, däremot självbefrämjande, egoförstärkande resonemang. (ej logiskt)



Att utgå från "jag kom någonstans ifrån... säger absolut ingenting som var logiskt genomtänkt.
Du ska kunna PÅVISA den där platsen som refereras till , dvs "någonstans"
Ja.. visa den platsen eller redogör för händelseförloppet innan du nämner det som också hönan och allt levande "vet" , så sett att man "finns" och agerar därefter med de funktioner man har att tillgå.

Nu ses de facto inte, att någon "Gud" AGERAR. Däremot ses att bakterier agerar.



Efter Detta är allt utom ett logiskt resonemang.

Detta hör inte heller hemma i logikens resonemang.

Samma här, om inte antilogiskt, så befriande från logik.

Snarare en slags berättelseform i populistisk anda : "nu ska du få höra.... zzzzum zzum zzzz...)




Vore detta ett logiskt resonemang, skulle du behöva redogöra för vem eller vad exakt tilldelar, var är denne eller detta spom tillhandahåller och utifrån vilken lagbundenhet "sker" detta, skulle inte behöva vara svårt för dig att vara "lite noggrannare" om dessa moment, om det följde logisk resonemanskedja.

Men eftersom du avviker logiskt resonemang, så gör det ingenting..... att avgörande moment helt utesluts. Så går det till i berättelsekonstens anda, som sagt.




Men du har inga detaljer, om detta - nä precis, det behövs ju inte när man ska tro-att-det-nog-är-så.

Det är faktiskt du som har massor av luckor som du behöver förklara, redogöra för och föra in i resonemang, att det inte går att föra logiskt resonemang har du ju redan bevisat. Dock., resonera om vad som får dig atty tro att din tro, plötsligt är logik.

Precis, du tror. Tron leder dig till metaspekulativ fantasiasmerande antaganden som ska ses som logiska hållpunkter - men, du resonerar inte längre och vad den saken gäller så slutade du ju resonera redan i första antagandet.

Ett påstående, som du behöver bestyrka. Hur kan du veta det?

Det finns religionsfilosofiska inriktningar som menar att människa själv i stor eller liten utsträckning, "styr" sin tillblivelse...

Detta repetitiva "måste" börjar bli tvångsneurotiskt eller maniskt mantrande.. och då har du inte ens belägg för denna klockrena ÖVERTRO(utan gnuttan logik inbyggt) , som du ventilerar.

Någonting logiskt brukar man inte kunna-kalla-för-vad-som-helst-lite på en höft, det logiskt genomarbetade som kommit fram till en teori och står långt ifrån hypotes, har omfattande giltighet som kan vara svårt att bestrida, är stringent och ofta lagbundet och kan inte känslomässigt "resoneras bort"

Begreppet gud, kan däremot helt rationaliseras bort, i alla de former och i alla slags situationer som nu uppstår under denna existensform som nu levande liv, erfar.
Från början till slut, dvs från vaggan till graven kan gud helt uteslutas. Begrepept gud härrör alltså ej från logikens domäner.




Japp, på ej logisk resp. antilogisk grund.

Rimligt utifrån antilogiskt perspektiv, kan man säga.
Känslomässigt kollektivt bejakande, att din berättelse kan accepteras och därmed utgöra dogma, och dogma fanns ju också när du föddes, du har troligtvis matats med denna dogma så länge att du inte längre intellektuellt kan urskilja hur det blev ett med din spontana tankeverksamhet.

Logiska resonemang i ett bevis-sammanhang är bara relevanta om de bygger på sanna premisser.

På vilket sett är den logiska följden att man återuppstår i en ny värld efter döden?
Jag ser inte ett logiskt resonemang här faktiskt.
”Svart” menas inte i en bokstavlig mening. Det är en metafor för att ens medvetande upphör att existera.
Anledningen till att många tror att det blir ”svart” är för att precis allting talar för att medvetandet uppstår i hjärnan och hjärnan slutar att fungera när man är död (är ju nära på själva definitionen av att vara död).
Tills dess att belägg presenteras för att något annat händer efter döden, är det enda rimliga att anta att det blir just svart.
Visst, vi kan inte veta detta med säkerhet, men jag tycker det är ganska fånigt när folk påstår att vi inte har någon aning alls om man vad som händer när man dör. Detta stämmer ju bevisligen inte.

Lämna det vid att det är okänt, i stället för att sitta och anta saker som du har noll belägg för.
Varken rimliga antaganden eller bevis om du frågar mig. Rimliga antaganden grundar sig på belägg.

Problematiken med de som tror att allt blir ”svart” efter döden är att de glömmer en sak; själen.

Att tro att jordelivet är det enda och sista liv man skall leva är att förminska sig som människa och göra sig själv till krympling. Att däremot överlåta sig själv till Herren är att ta emot det egentliga livet, att erkänna sitt beroende av Gud är lika viktigt som mjölk är för spädbarn. I denna metalliska och flyktiga tid vi lever i glömmer folk bort begreppet evighet, som är den egentliga källan av tidsbegrepp för själen. Man är idag besatt av det fysiska och köttsliga så tillvida att man helt enkelt glömmer bort Gud.

Men varför oroa sig, alla skall ju få möta honom tillslut. Men att inte se vinsten av att lära känna honom redan under denna livstid är så pass förvridet och sjukt att det saknar motstycke.