Uppdrag granskning - "vem ska rädda Sanne?"

Det bästa för alla är såklart slutna institutioner. Mentalsjukhus med vackra parker, personal, läkare och rutiner.

Tyvärr är der dyrt. Öppenvården är sjult mycket billigare. Men den leder till att de sjuka tar sina liv, och i värsta fall andras liv.

Jag känner flera som bott på hem, slutna institutioner. Och alla säger att det var fantastiskt. Vård och tillsyn dygnet runt, rutiner och bra mat, promenader och aktiviteter. När de slungades ut till egna lägenheter och öppenvård så försvann deras trygghet.

Alla vars jobb det är att se till att inlåsta människor förblir inlåsta är plitar. Det är lite definitionen.

Missbruksvård är något jävligt personligt. Det som fungerar för mig fungerar kanske inte för dig. Sen är det ju som så att det egentligen inte är missbruket som är problemet, det är bara ett symptom. Det finns uppenbarligen inga rutiner för hur man ska hantera människor med dubbeldiagnos.

Fast nu är ju problemet inte att hon använder droger. Problemet är att hon använder droger för att fly och fylla tomheten inom sig med något. Hade hon inte mått så jävla dåligt så hade hon aldrig ramlat in i ett missbruk.

Jag är dock helt med dig på att ett missbruk är inget som man får, det är något man skaffar sig och vill man inte sluta så går det inte. Men nu är det som sagt bara ett symptom, inte en orsak.

Hon sitter fast i ett feltänk och hon behöver hjälpa att börja tänka rätt.

Tyvärr finns det alltid vissa "hopplösa" fall som antagligen aldrig kommer bli helt friska. Håller med flera av föregående talare, de slutna institutionerna måste tillbaka. Visst kostar det pengar, men det gör demensboende och gruppboenden för downiesar också. Och denna gruppen kan ju till skillnad mot de andra, faktiskt bli en skattebetalare igen (några iaf). För att inte tala om alla dessa outsorcade hem för än det ena, än det andra. I värsta fall får de väl hyra in billiga sköterskor från rumänien eller liknande.

Tyvärr bygger ju mycket av vården på frivillighet (trots att vettet går ut där spriten går in och att dessa även kan vara farliga för andra) så i många fall går det inte göra så mycket.
Visst, man kan kanske inte kidnappa en vuxen människa men hade det varit min dotter hade jag nog försökt. Låst in henne i en stuga i norrland, sökt alternativa vägar utomlands eller gud vet vad. Hellre det än att stackaren blir utslagen och våldtagen av massa babbeluringar (tack sjuklövern).

Tyvärr är det ganska svårt att få viss privat egenbetald vård i sverige, i ett av världens mest privatiserade men ändå socialistiska samhällen. Finns dåligt med sann valfrihet, utan mer någon rovkapitalisering av offentliga medel in i privata bolag. Problemet här verkade ju också vara att man inte kunde behandla missbruk och psykiska sjukdomar på samma ställe. Helt sjukt, eftersom psykisk ohälsa antagligen bidragit till missbruket i 95% av fallen. Kanske finns massvis av lyckliga människor som faller dit efter ett festrus, men troligast är väl de flesta självmedicinerande. Så borde finnas ställen med dubbelkompetenser där man kunde vara länge.

Nä, vi får nog vänja oss vid att det sociala skyddsnätet krackelerar allt mer, skaffa sig många ungar och hoppas de tar hand om en när man blir gammal och sjuk.
Sorgligt, sett unga tjejer ett par gånger tigga pengar och mat på tunnelbanan, perfekta offer för grupp/överfallsvåldtäkter och misshandel.

Jag tycker att det är hemskt att denna kvinna började må psykiskt dåligt efter ett övergrepp hon blev utsatt av av en MAN när hon var i tonåren och att hon än idag regelbundet utsätts för övergrepp, utnyttjande och våldtäkter av MÄN när hon så uppenbart är sjuk och försvarslös.
Jag förstår inte denna ondska.

Den gamla typen av sinnessjukhus måste tillbaka.
Som någon sa i slutet av programmet; När man genomförde Pskykiatrireformen kunde man inte föreställa sig att det går att köpa knark på nätet, lätt som en plätt.

Sanne måste låsas in för en mycket lång tid, och vårdas av personal som både klarar anorexi och drogmissbrukare.
Arma Sannes mamma, fruktansvärt.

Många likt sanne får enorm med hjälp och möjligheter bara för att fortsätta med droger och alkohol. Läggs ned enorma resurser på dessa människor som många gånger pissar iväg möjligheter och skattepengar. Tyvärr har det egna ansvaret helt försvunnit i samhället och det är alltid någon annan som ska göra något. Och vad ska samhället göra. Låsa in dem så kommer det istället kallas inhumant och kastas skit av den anledningen. Oavsett vad blir det fel.

Skrämmande program. Jag måste dock fråga en sak. Hon säger att hon får ångest och att den kan komma när som helst. För att döva ångesten tar hon droger.

Detta argument har jag hört från flera missbrukare. ”Jag har ångest, jag självmedicinerar”.

De flesta människor har ångest över allt möjligt men springer inte och tar knark för det. Vad skiljer dessa vanliga människor från missbrukarna? Finns gott om människor som har upplevt stora trauman som inte börjar droga.

Vill inte verka okänslig och detta är inte riktat mot Sanne utan mer en generell fundering kring ångest och varför man knarkar. (Kanske borde startat en ny tråd).

Graden av ångest. Tänk dig att inget du gör, får dig att känna glädje eller att du lever. Förutom drogerna. Det är det korta svaret.

Blir det?
Var o en som har eget boende (som samhället betalar), kan istället bo i samma hus i hundratal.
Borde bli billigare.
Sen kommer vi naturligtvis aldrig kunna gen den "service" du beskriver i andra stycket.
Dessa medel går till massinvandringen som snart ruinerar var o varannan kommun.
Och bland de som kommer finns givetvis ett stort antal vårdbehövande för olika psykiska problem som ytterligare sätter tryck på psykvården.

Framtiden är stora instituitoner med sovsalar till de flesta tills döden befriar de obotliga fallen.

Ingen annans problem än hennes egna, gör nåt åt saken eller avsluta, så enkelt är det. Inte ett rött jävla öre ska läggas på drägg. Jag vet inte vilka som är värst, sådana här latmaskar eller sådana som går hemma med ”trötthetssyndrom”. Sätt skiten i arbetsläger igår.