Usa hjälpte till att bygga upp Tyskland. Varför?

Efter andra världskriget, så hjälpte USA till att bygga upp Tyskland, trots att USA var allierad med Frankrike och Storbritannien. Av vilken anledning?

1. Kommunismen.

2. Kommunismen.

3. Kommunismen.

4. Kommunismen.

5. Insikten att det som hände efter 1918 inte var lyckat.

Kanske för att inte riskera att tyskarna hamnade i ny ekonomisk kris, som efter 1 a världskriget som banade vägen för 2:a världskriget

USA/västmakterna ockuperade Tyskland efter andra världskriget och förberedde sig på WWIII (kalla kriget) mot Sovjetunionen. Att vinna krig kräver tung industri och militärbaser, helst på plats.

USA hjälpte även Japan efter kriget.

Detta.

Till vilken nytta skulle konstant ockupation av en sönderbombad nation vara?

Dessutom ville man ju även att forskarna och vetenskapsmännen man plockade upp skulle vara välvilligt inställda mot sina nya herrar

Har alltid undrat vad engelsmännen tyckte om det. De vann men England var ju helt fucked ekonomiskt. Kul när engelska turister i Tyskland inser att krauts har det bättre än de själva.

Bra svar.

Sant då, sant ännu idag.

Formellt sett tog kriget slut 1945 men i verkligeheten pågår det ännu idag, i varierande intensitet, och i varierande former.

Ett svagt Tyskland hade varit en väldigt dålig idé i kampen mot Sovjet, och är fortfarande idag en dålig idé med tanke på Rysslands upprustning.

Inte värst insatt, men min spontana tanke är väl att det är så USA och många andra stormakter gjort så länge de har funnits.. eller?

Romarna höll på sådär också, erövrade för att sen bygga upp.

Man får inte glömma att man då på ett eller annat vis "äger" det landet när det väl kommer på fötter igen och kanske till och med blir framgångsrikt.

Antingen det eller så ville man bygga upp militärstyrkor i Europa, av olika anledningar.
Eller både och

Det hette Marschallhjälpen. Man ville inte göra samma misstag som efter Veriallesfreden efter 1a världskriget.
Vi måste säga att dom lyckades. Det är en sak att vinna kriget, men det är mycket svårare att vinna freden.
Att förtrycka förloraren skapar terrorister,
men jag förstår att länder som Grekland brev avunds sjuka. Men livet är inte alltid rättvist.
Det var ju det stora missnöjet i Tyskland som Hitler spelade på. Det vet den vägen han fick med sig massorna. Dessutom hittade han en folkgrupp som hade handel, entreprenörskap och driv. Alla är ju avunds sjuka på de som har det lite bättre.
I dag verkar det som vårat svenska VT oxå skyller sin ynkedom på andra.

USA byggde inte upp något gratis om ni tror det, det var mot dyra lån. USA utnyttjade Europas läge att tjäna pengar, de förtjänar ingen klapp på axeln för detta. USA ser Europa som den första barriären mot Ryssland, de gör inget utan baktanke.

Precis, kaos kostar. USA hade dessutom fördelen att inte vara direkt hotat av ett återuppbyggt Tyskland och kunde förhålla sig mer objektivt. Men även britterna blev snabbt för västtysk återupprustning för att sänka sina egna kostnader.

Det var samma sak i Japan, där MacArthur förutspådde landets sönderfall och en ockupationsstyrka på en miljon man på obestämd tid om man avsatte kejsaren. Washington lät bli.


Britterna älskar att gnälla om det, men de fick själva del av Marshallhjälpen och deras ekonomiska problem efter kriget berodde snarare på missriktad ekonomisk politik (som nationaliseringar) och alldeles för höga militärutgifter när man låtsades matcha USA inom Nato.


Marshallhjälpen kostade USA ca 12,7 miljarder dollar i dåtidens penningvärde. Av det var bara 1,2 miljarder lån.

USA hade givetvis ett egenintresse av att Västeuropa skulle fungera och tjänade både pengar och prestige på återuppbyggnaden, men de primära syftena var humanitära och försvarspolitiska.


Självklart var Västeuropa en barriär och frontlinje mot kommunismen. USA hade dock precis som under mellankrigstiden möjlighet att retirera till sin kontinent och fokusera på Asien och Sydamerika om de ville, men de valde annorlunda.

Vad gäller motiven finns det en lång historik av idealistisk, ibland messiansk, amerikansk utrikespolitik. Man ser sig själv som en god kraft i världen, en tanketradition som har både religiösa och sekulära rötter. Precis som med den svenska varianten urartar det ofta i besserwisseri och ibland i katastrof, och det förenas inte sällan med egennytta och självsmickrande propaganda. Men det betyder inte automatiskt att man har en massa lömska baktankar.

Ofta är motivet precis som hos oss en blandning av godhet, självgodhet och naivitet. Men Marshallhjälpen är (tillsammans med Japan, Taiwan och Sydkorea) kanske det enda hundraprocentigt lyckade amerikanska projektet sen 1945. Den var en total succé.

Man hade två alternativ framför sig när USA gick in i kriget. Britterna lyckades övertyga Amerikanerna om att Tyskland skulle vara prio. Där får vi tacka Churchill och britterna. Det var också britterna som trodde Amerikanerna skämtade när man redan 42-43 ville gå över kanalen och rakt in i Tyskland. Britterna hade nu erfarenhet från både första och andra världskriget och visste vad det innebar att gå till angrepp mot en tysk armé. Man hade blivit totalslaktade. Så när man väl hade bestämt sig för att en gång för alla krossa preussisk militarism var alternativet någonting som hade liknat en förintelse. Tyskland delades och ockuperades för att man insåg det man vägrade se vid förra kriget. Tyskland är för stort, för rikt och ligger geografiskt illa till för omvärlden.