90-talisterna vill vara hemmafruar

Jag tror att en del av problemet, om man vill kalla det för problem, är att dagens ungdom för det mesta inte har varit med om stora händelser som påverkat samhället som de lever i, t.ex krig, svält, massarbetslöshet osv. Det har gjort dem veka, imho. De har ingen aning om vad de babblar om och fokuset har blivit helt skevt. De är helt uppfyllda av sig, själva det är ju så att man blir mörkrädd.
Även under den tid som jag själv ansåg mig vara vänster så var jag mycket bestämd i min övertygelse att jag ville vara hemma med barnen i största möjliga utsträckning, när jag väl hade fått barn. Jag anser det vara vansinne att lämna bort sina barn att uppfostras av främlingar i form av dagis, därtill under alldeles för långa arbetsdagar. Min avkomma ska ha så goda förutsättningar som möjligt för att ha ett bra liv och däri ligger bland annat en trygg och lugn uppväxt där barn får vara barn. En del i det är att ha närvarande föräldrar.
Så, att vi har haft det för bra för länge har i samband med sociala mediers intåg och en amerikanisering och globalisering lett till ett patologiskt narcissistiskt samhälle där varje individ ser enbart till sig själv, och där toppjobb framställs som en mänsklig rättighet - inte något som man får jobba arslet av sig för. Barnen har blivit ett bihang, ett hinder för att förverkliga sig själv - och nåde den kvinna som anser det vara rimligt att vara hemma och ha middagen färdig när den arbetande maken kommer hem. Det är ju inget självförverkligande, eller något som man med gott samvete lägger ut på sociala medier.

Hur det ens är möjligt att ha arbete som ett självändamål framför ens avkommas välbefinnande övergår mitt förstånd. Sen att det inte alltid är optimalt att vara hemmafru ur en ekonomisk aspekt, det är ju en annan del. Personligen hade jag nog blivit lite tokig om jag var hemma varje dag hela tiden, men jag hade aldrig velat jobba mer än 50% och då först när barnen är kanske 5 år eller nåt. Ska man bilda familj så ska man ju bete sig som en familj också, och där är föräldrarna ett lag som bidrar på varsitt sätt. Egentligen är jag inte så noga med att en hemmafru för evigt måste vara kvinnan, hade jag haft ett välbetalt jobb och min man ville vara hemma ett tag med ungarna, så fine. Fäder är ju lika viktiga de.

Jag tror för övrigt inte att ovanstående begränsar sig till dagens ungdom, det är ett genomgående fenomen att folk i allmänhet har drabbats av storhetsvansinne och ego. Det är nog mer det än gaphalsfeminister, tror jag.

Tror att nästan alla kvinnor vill vara hemmafruar. Om de har en mycket förmögen man.
Att vara hemmafru åt överviktige Bosse på industrin är en annnan femma.
Tror också en förutsättning är att det hinns med mycket instagram och Facebook på dagarna.

Och att maken kan betala för tjänstefolk. Någon invandrarkvinna som kommer och städar lite då och då. Så att ”hemmafrun” inte behöver utföra några av de sysslor som ingår i att vara hemmafru.

Alla vill vi väl att andra arbetar för oss?

Samhället är väl knappast särskilt vänster?

Jag är inte heller så övertygad om att killarna är så värst mycket annorlunda på denna fronten än tjejerna. Fenomenet yttrar sig på olika sätt bara.

Och nej, det är inget problem förrän verkligheten knackar på dörren...

Vi har inte haft en storkris sedan tidigt 1990-tal.

Många kommer att växa upp snabbt tror jag ändå när det blir så dags.

Låt oss hoppas på den minst dåliga varianten, dvs en ekonomisk storkris och inget krig eller klimatkatastrof.

Tror jag inte på. Var hittar man isf dessa kvinnor? Jag tjänar bra med deg och hade gärna haft en hemmafru som ägnade sig åt shopping, träning, sex och hem. Lyckas bara dra hem dekadenta vänsterbrudar som pluggar flumsaker och tänder på "fascister" i smyg.

Sluta larva dig!
90-taöskrisen var ingen storkris. Hur många hundratusen dog av den?

Kan man ens räkna upp tusen direkta dödsfall?

Vänta bara på en riktig storkris. Tänk dig 20% av landets befolkning akut sjuka i månader, hundratusentals döda o.s.v.

DÅ har vi storkris, inte när ett par hundratusen blir korttidsarbetslösa.....

Kallar du det en storkris? Ha! Vänta bara på en RIKTIG storkris. Tänk dig Stockholm, Göteborg och Malmö förvandlade till grus i kärnvapenexplosioner. Zombievirus-utbrott OCH invasion av utomjordingar samtidigt. 80% av befolkningen döda inom en vecka.

DÅ har vi storkris.

Sluta larva dig!
90-taöskrisen var ingen storkris. Hur många hundratusen dog av den?

Kan man ens räkna upp tusen direkta dödsfall?

Vänta bara på en riktig storkris. Tänk dig 20% av landets befolkning akut sjuka i månader, hundratusentals döda o.s.v.

DÅ har vi storkris, inte när ett par hundratusen blir korttidsarbetslösa.....