Citat:
Några dagar kvar tills 5 månader passerat sen Lena berövades livet. Jag tänker på henne som levande. Hon var en dotter, mamma, syster, x-maka, kollega, vän, bekant och en livsglad aktiv själ.
Hon pratade fort, ville mycket, var mitt i livet, viljestark, attraktiv och kreativ. Hon verkade älska livet.
Vi, som inte kände henne, har fått inblick i hennes liv, tack vare att hon lämnat så många avtryck i form av bilder och text i den digitala världen. Vi har fått lära känna henne efter hennes död - både fina och mindre bra sidor. Det känns nästan som vi kände henne på riktigt.
Jag har läst många loggtexter på Geosidan. Cachare har uttryckt sig positivt - både före efter det ödesdigra datumet. Några har valt att skriva kortfattat och andra har skrivit längre. Ett enkelt träkors är uppsatt vid hennes WiG Lyssna Till Livet och så många människor har minnen att förvalta. Var och en väljer sin plats till uttryck. En del vill kanske inget säga - de som har anknytning till MGM och inte vet vad de ska tro eller tänka. Ingen önskar ha en kär vän som visar sig vara en farlig lögnhals och mördare.
GM! Låt Lenas minne få ro, låt inte hennes efterlevande få gå i ovisshet.
Det är väldigt fel att du som berövat henne livet går fri. Det är inte okej! Vad händer om du blir trängd? Kan du hantera dina impulser som du inte klarade att hålla emot när du dödade Lena? Eftersom du inte berättat för polisen om vad du gjort, så har du antagligen inget samvete. Är du en Dr Jekyll Mr Hyde? Stackars människor runt dig. Det går inte att spela teater 24/7. Nån gång kryper den sanna onda saten fram - oavsett om du är kvinna eller man.
Avslutar detta inlägg med den berörande text P*t*r / *m** lagt ut på Lenas minnessida på Fonus:
Hon pratade fort, ville mycket, var mitt i livet, viljestark, attraktiv och kreativ. Hon verkade älska livet.
Vi, som inte kände henne, har fått inblick i hennes liv, tack vare att hon lämnat så många avtryck i form av bilder och text i den digitala världen. Vi har fått lära känna henne efter hennes död - både fina och mindre bra sidor. Det känns nästan som vi kände henne på riktigt.
Jag har läst många loggtexter på Geosidan. Cachare har uttryckt sig positivt - både före efter det ödesdigra datumet. Några har valt att skriva kortfattat och andra har skrivit längre. Ett enkelt träkors är uppsatt vid hennes WiG Lyssna Till Livet och så många människor har minnen att förvalta. Var och en väljer sin plats till uttryck. En del vill kanske inget säga - de som har anknytning till MGM och inte vet vad de ska tro eller tänka. Ingen önskar ha en kär vän som visar sig vara en farlig lögnhals och mördare.
GM! Låt Lenas minne få ro, låt inte hennes efterlevande få gå i ovisshet.
Det är väldigt fel att du som berövat henne livet går fri. Det är inte okej! Vad händer om du blir trängd? Kan du hantera dina impulser som du inte klarade att hålla emot när du dödade Lena? Eftersom du inte berättat för polisen om vad du gjort, så har du antagligen inget samvete. Är du en Dr Jekyll Mr Hyde? Stackars människor runt dig. Det går inte att spela teater 24/7. Nån gång kryper den sanna onda saten fram - oavsett om du är kvinna eller man.
Avslutar detta inlägg med den berörande text P*t*r / *m** lagt ut på Lenas minnessida på Fonus:
"Tack Softis, för att du gav så mycket till så många. Av alla jag känt vet jag ingen så positiv, full av energi och glad på livet som du. Varje gång jag är på Falkaberget, ditt lilla paradis, tänker jag särskilt på dig och det känns som att du är med.. glömmer dig aldrig.
En borde inte sova, då natta faller på,
för tänk då blänker stjärnera högt oppe i dä blå.
Dä ä så tyst å stilla.
Te sova vure illa.
Ja vandrar mina vägar över slätt å gynum skog
å stjärnera di följer mej, så sällskap har ja nog.
Dä säjs att di ä tusen mil å mer ändå från oss.
Än brinner di mä stadit sken, än flammar di som bloss.
Som silver å kristaller
nu deras gnister faller,
å e å annan flämtar te, når ho ha brunne ut.
Så faller ho. Då blir dä som e strimma rök te slut.
En kan'le allri drömma så grannt å underbart
som själva natta ter sej, då stjärner lyser klart.
Dä ä som um dä hördes
ett silverspel som rördes.
En borde inte sova, når natta faller på!
En borde si på stjärnerna... En borde vara två."
En borde inte sova, då natta faller på,
för tänk då blänker stjärnera högt oppe i dä blå.
Dä ä så tyst å stilla.
Te sova vure illa.
Ja vandrar mina vägar över slätt å gynum skog
å stjärnera di följer mej, så sällskap har ja nog.
Dä säjs att di ä tusen mil å mer ändå från oss.
Än brinner di mä stadit sken, än flammar di som bloss.
Som silver å kristaller
nu deras gnister faller,
å e å annan flämtar te, når ho ha brunne ut.
Så faller ho. Då blir dä som e strimma rök te slut.
En kan'le allri drömma så grannt å underbart
som själva natta ter sej, då stjärner lyser klart.
Dä ä som um dä hördes
ett silverspel som rördes.
En borde inte sova, når natta faller på!
En borde si på stjärnerna... En borde vara två."
Det var fint skrivet av både dig och P*t*r / *m**.
Ja, ibland känns det nästan som att jag känner LW, jag ser henne i mitt inre när hon står i dörröppningen och pratar med gm. Hur hon drar ihop koftan lite skyddande och defensivt, huvudet högt och bestämt...
Tack för dina ord.
