Hata sina föräldrar pga dåliga genetiska egenskaper

kanske låter löjligt. men måste skriva av mig.
i 10+ år,(är 23), vissa situationer, kan jag känna ett enormt hat och frustration på mina föräldrar. av ytliga anledningar. har aldrig riktigt gillat mitt utseende och tycker jag har fått de sämsta tänkbara genetiska egenskaperna.

jag skäms och känner mig som ett otacksam barn med tanke på att jag har haft bra föräldrar som alltid velat mitt bästa och tagit bra hand om mig.

men när jag tänker på allt jag ogillar och har ogillat med mig själv genom åren kommer ångest frustration hat och depression. så många dåliga händelser hade kunnat förhindrats ifall jag hade bra gener; såg bra ut; bra kvalitéer; inte var blyg (båda föräldrarna kan jag tänka mig har scenskräck vilket jag också har).

det är såklart inget man kan göra åt saken. jag har de föräldrarna jag har. men hatet tar över när jag reflekterar över mina psykiska och fysiska egenskaper. jag blir besviken och arg på de gener dom har fört vidare.

det är omöjligt att inte känna aggression när jag tänker på det. men jag vill inte känna så. vet inte om en psykolog kan hjälpa. vill älska mina föräldrar för det gör jag. men när jag tittar i spegeln och ser en blandning av dom båda blir jag arg. likaså när jag blir påmind om egenskaper och diagnoser som är genetiska.

hur kan jag komma över detta? det har pågått så länge.

Ser dina föräldrar bra ut på sina håll?

Verkar som att du värderar utseende, självsäkerhet och vill ha en förbättrad självbild allmänt?
Hemligheten till självsäkerhet är att det är ett val. Du bestämmer hur din självbild är. Du ser dig själv
I spegeln och allt som reflekterar tillbaka är ett missfoster av sorts. Tänk bara vad du skulle kunna åstadkomma om du omvandlade all din negativa energi till något positivt.

Spelar egentligen ingen roll vad för motiverande skit jag skriver här, I slutändan så är du mästaren av din värld. Du är din egen gud och djävul. Du kan välja att befria dig själv från människo-synen att man måste vara perfekt (eller så nära som möjligt) eller så kan du fortsätta begränsa dig själv av andra människor, deras normer eller andra löjliga variabler.

Och om inget annat funkar kom då ihåg att inte ta livet på för stor allvar. Varje gång du står inför ett beslut, planera för det värsta och gör vad fan du vill.

Gör en vasektomi. End of problem.

Vänta lite nu, är du arg på dina föräldrar för att de valde att skaffa dig istället för att låta ett annat par med bättre gener skaffa dig?

Jag känner igen mig i detta. Lite grann.
Jag kan inte påstå att jag är arg över min infekterade blodslinje men jag kan inte heller förneka att jag känner mig rätt så besviken.
Jag vet dock inte om jag besitter dessa sjukdomar eftersom de tenderar att kicka igång i sen ålder då det är bl.a Parkinsons och alzheimers det rör sig om, vilket som är fruktansvärda sjukdomar.
Men jag förväntar mig det värsta, vilket som är tråkigt.

Fast tills det så är det bara att njuta.
Men det du verkar syfta på är strikt utseendemässigt (plus ev. Depression som bi-produkt)?
Då tycker jag att du bör jobba på din självsäkerhet. Kanske till och med börja prata med någon om dina beskymmer? Lär bara bäst då det har pågått ett tag. Så du kan acceptera sig själv utan att hysa sådana starka negativa känslor.
Och om du inte finner det allt för långsökt så bör du skatta dig själv lycklig att det inte är värre gener du besitter, vilket det lätt kunde ha varit.

Är du inavlad?

Tror du får försöka göra det bästa och att du verkligen hittar en brud som kan ge nice avkomma.

Men för fan... ta och kamma dig! Det måste vara en av de mest korkade anledningar till att förstöra sitt liv och slösa tid på att tycka synd om sig själv. Du har fått vad du fått. Gener, uppfostran, arv och miljö. Nu är det upp till dig att göra något åt det. Vill du lägga den tiden på att sticka offerkoftor så är det ditt eget fel och inte dina föräldrars. Skärpning!

Oavsett vad du nu tänker om dig själv, är det positivt för ditt liv och leverne att gå omkring och bära på allt detta hat? Tar det inte mycket energi du kunnat lägga på annat?

Ja du kunde också ha varit snygg och varit född i något pissland. Att man är blyg kan man alltid ändra på och dom flesta tycker det är lite jobbigt att prata inför folk.

ja, hatar att jag ser ut som dom och är som dom. vilket gör att jag hatar dom fast än jag såklart älskar mina föräldrar.

Jag känner igen mig i detta och har sedan länge bestämt mig för att inte fortplanta mig och sprida skiten.