Sänka sin standard för att få arbete?

Tänk att du skulle få sparken/vara tvungen att lämna ditt arbete för att det du gjort inte direkt efterfrågas av samhället längre. Du kanske har en specifierad högre utbildning eller ingen alls. Givetvis skulle du börja söka nya jobb inom liknande område eller som är på samma nivå.. Lika bra förmåner, lön, rutiner osv.

.. Men tänk om det knappt finns längre och du blir tvungen att ta ett sämre arbete endast för att kunna livnära dig. Skulle det vara ett problem i den situationen för dig?

Skulle jag vara tvungen att lämna mitt arbete skulle jag direkt försöka hitta ett nytt arbete. Finns inget lika bra skulle jag vara beredd på det mesta. Sedan om det funkar för mig eller inte är en annan femma, men jag skulle åtminstone prova för att kunna fortsätta leva ett normalt liv. Skulle jag avsky nya arbetet skulle jag parallellt försöka söka mig till något bättre, men fortfarande arbeta för att hålla igång och undvika större problem i livet.

Är inte mitt resonemang logiskt? Hur skulle du tänka? Har du varit i denna situation eller liknande? Hur gick det?

Klart man tar ett skit jobb medans man letar efter en ny öppning på ett annat jobb

Det beror väldigt mkt på vilken utbildning man har, samt vilken erfarenhet. Inom breda yrkesroller (typ ekonom, ingenjör, osv) har man ju tillgång till en väldigt bred arbetsmarknad (då sådana "yrken" egentligen inte är så specificerade) och kan då oftast lätt hitta ett arbete där man arbetar inom samma fält som tidigare men med andra arbetsuppgifter.

Om man t.ex. har arbetat som försäkringsekonom mot privatpersoner under ett par år och att detta jobb sedan försvinner av ngn anledning, t.ex. pga. outsourcing, är man ju inte tvungen att söka exakt samma roll längre. Då kanske man kan använda sina kunskaper i försäkringsekonomi till att syssla med typ företagsförsäkringar. Annars kan ju hitta ngt närliggande, typ pensionsfrågor etc. Detsamma gäller för andra breda yrkesroller där man kan bli lite vad som helst, typ ingenjör.

Om ens arbetsuppgifter däremot är väldigt "låsta" till ens yrkesroll finns såklart risken att man blir arbetslös om efterfrågan på sådana tjänster minskar. Dock är det väl extremt ovanligt att "alla" jobb inom en viss yrkeskategori försvinner exakt samtidigt, så har man jobbat upp en viss erfarenhet har man då en chans att få de tjänster som inte utrangeras.

Om man däremot är outbildad och har jobbat t.ex. halva sitt yrkesliv inom ett yrke som sedan läggs ned (säg t.ex. att det skulle ske för snabbköpspersonal) kan man ha en erfarenhet som inte blir så mkt värd för andra jobb. Är man outbildad är man ju dock i regel inte så kräsen med jobb utan får ta det som bjuds.

Självklart tar man ett sämre jobb. I lågkonjukturer blir man ofta tvungen.

Vad har man för val? Fattar inte.

Förmodligen en söndercurlad skitunge.
Självklart får man ta det som finns så att man kan försörja sig själv TS bor säkert hemma med mamma och pappa som står för lillens kostnader och livsföring.

Dessutom så kommer AI att göra många yrken onödiga då det inte längre finns lika stort behov av folk som går omkring med kunskaper i huvudet. Kunskaperna kommer finnas och uppdateras via internet/molnen så en sjuksköterska kan göra en läkares arbete då diagnoser kommer ställas av datorerna och läkarens kunskaper blir mindre värda och gamla fort.

Samma sak kommer att ske inom ingenjörsgrupperna och med ekonomerna det räcker med folk som lär sig använda de olika systemen. Programvarorna kommer redan ha de kunskaper som behövs och dessutom kunna uppdateras betydligt snabbare än vad det går att vidareutbilda människor.

Ett fåtal kommer att lägga in framforskad kunskap i systemen och forskare blir de som får driva utvecklingen framåt. Framöver så lär det snarare vara hantverksmässiga yrken som har status, yrken där människans hantverk inte kan programmeras bort eller robotiseras. Jag skulle vilja se en robot lägga ett kyrktak i koppar exempelvis, där inte en plåtbit är lik den andra utan måste formas individuellt.

Ditt resonemang är rimligt. Jag har förlorat ett najs förläggar-/PR-kneg för att verksamheten inte klarade av att följa med i utvecklingen och avvecklades. Lösning? Jag svalde stoltheten och fixade ett sketet 1st line-jobb inom tech support. Avancerade, fick fler och fler uppgifter så att jag blev kvar i mer än fem år (med mängder av plus på CV:t) innan huvudjägarna började kontakta mig. Det har gått riktigt bra karriärmässigt sedan dess.

Helt klart måste man försörja sig. Så ditt resonemang är helt korrekt.
(Sen får man titta på vad som finns tillgängligt och om man kanske skall flytta på sig för att få rätt tjänst).
Har hamnat i liknande läge vid 2 tillfällen.
Vid ett tillfälle p.g.a omstuktureringar inom företaget och vid det andra en nedläggning av en större verksamhet.
1: Fick ett trevligare dagtidjobb sämre lön men bättre vilkor.
2: Fick ett likvärdigt jobb men i en annan del av sverige.

Detta gäller inte mig (TS) utan jag jobbar heltid och har inga planer på något annat. Frågan är mer generell fast idén härstammar ifrån någon jag känner som har haft strul med sina arbeten och har en ganska, enligt mig, konstig syn på att arbeta.

Mitt resonemang gäller mig själv. Skulle jag bli friställd ifrån arbetet skulle jag vara beredd att hoppa på vilket arbete som nu fanns tillgängligt. Så tänker inte den personen jag syftar på. Samtliga i tråden verkar mer eller mindre hålla med mig, men jag undrar lite om det är relativt vanligt att tänka som personen jag känner. Jag förstår inte riktigt varifrån personen fått sina tankar ifrån. Kanske bara är lathet eller som du skriver att den blivit söndercurlad?

Din bekant skulle nog många anse var curlad och som inte inser att han måste prioritera sin egen inkomst . Hur hade din bekant tänkt sig få in pengar ? Vissa jobb kan vara väldigt svårt att hitta och bli anställd till. För de flesta så är det nog en självklarhet att man tar det som finns eller startar något eget.

Det "lyx" resonemang din bekant har är något som de flesta inte kan kosta på sig, folk kan ha studieskulder, familj, och andra åtaganden som man måste få in pengar till.
Skulle jag inte få ett arbete så skulle jag sätta mig att tigga för att få pengar till mat och husrum till mig själv och ev barn. Men först skulle jag gått runt till stadens alla arbetsgivare och frågat om de har något arbete. Vad som helst skulle fungera, dagsanställning eller vilken typ som helst.

Är man envis så brukar det alltid ordna sig på något sätt och man kan ju alltid söka andra jobb medans man har "skitjobbet".

Du ska söka jobb i kvalitativt syfte, inte i kvantitet, stor skillnad.

Skitjobb låser in dig i mekanismer och nya företag kan undra vad för fel du har som sålde dig billigt för skitjobb.

Det är AF som fostrat svenskarna man ska ta första bästa jobb, detta är inte för din skull utan för att staten ska slippa betala för dig så lite som möjligt, AF skiter om du jobbar som städare eller VD så länge du inte är inskriven hos dom.

Som sagt, sök jobb kvalitativt och släng skitjobben i tunnan så ska du se att du landar ett jobb som passar dina krav.

Bidrag tills jobbet dyker upp.
Reser mig inte ur datorstolen för skitjobb.