Citat:
Ursprungligen postat av
hajpadeg
Om du ska bevisa att t ex könsroller inte existerar och inte påverkar hur vi lever våra liv och hur vår vardag ser ut, så måste du ju därför först och främst formulera en egen alternativ teori till vad det är som påverkar detta om det inte är saker som t ex könsroller.
Sedan får du på ett trovärdigt och bra sätt leda din teori i bevis genom att göra fallstudier eller intervjuer eller något annat som visar på ett orsakssamband mellan det du hävdar orsakat t ex ojämställdhet i samhället som är ett starkare och tydligare samband än genusvetenskapens förklaring. Därefter bör du koppla det till annan känd vetenskap som angränsar till området, t ex evolutionsbiologi, arkeologi och historia för att ytterligare leda i bevis att det kan finnas en alternativ förklaring.
För det första vet jag inte om det är någon som påstår att könsroller inte existerar.
Men jag tycker att din beskrivning i övrigt sätter fingret på vad som är problemet med genusstudier i allmänhet. För det är väl inte som så att könsrollernas totala dominans som förklaringsfaktor ska tas för givet och alla avsteg från dem ”måste beläggas”? Man kan inte utgå från att teorin om de allsmäktiga könsrollerna är sann tills motsatsen bevisats. Det påståendet måste först bevisas med samma beviskrav som gäller i övrigt. I genusstudier tycks man göra ungefär så som du beskriver. Man utgår från att alla avvikelser mellan könen förklaras av könsroller, där män antas vara överordnade kvinnor. Det behöver inte bevisas - skuldbördan ligger på den som ifrågasätter, inte på den egna forskningnen.
Om man förenklar det lite kan man säga att biologi och kultur förklarar vårt beteende. Man brukar tala om att
culture is downstream from biology, dvs att kulturen formats av biologin. Utmaningen torde ligga i att särskilja mellan vad som beror på biologi och vad som beror på kultur. Biologiska förklaringsmodeller har fördelen att de åtminstone delvis kan testas genom att studera andra djur (helst så närbesläktade med oss som möjligt), och genom att undersöka hur stor variation som finns mellan olika kulturer, där antagandet är att stor kulturell variation innebär stort kulturellt inflytande och låg kulturell variation innebär lågt kulturellt inflytande. Man kan inte med säkerhet veta vad i vårt beteende som beror på biologi och vad som beror på kultur, men man kan i viss utsträckning göra studier som är isolerade från kultur (när man studerar andra djurarter som kan antas helt sakna kultur), och därmed säga att biologi har vissa effekter på vårt beteende, såvida vi inte antar att människan är det enda djuret på jordan som föds
blank slate.
Genusvetare kan inte göra på samma sätt. För att helt förstå vad som är socialt konstruerat behöver man förstå biologi och sedan korrigera för det. Men det gör man inte. Runt 5% av studier i genus tar biologi i beaktande. Resten tycks anta att biologins inverkan på könsskillnader är låg till obefintlig. Och det är klart att de slutsatser som dras är tveksamma om studierna inte tar hänsyn till saker som att män sannolikt föds mer sexuellt promiskuösa än kvinnor. Om man utgår från att allt sexuellt beteende är inlärt kommer man sannolikt att lasta samhället för en hel del saker som samhället inte haft någon påverkan på, eller kanske till och med motverkat.