Citat:
Ursprungligen postat av
Cybermorph
Tyvärr inte så rolig som jag hoppats på. Satiren var inte tillräckligt vass. Bäst var det ändå när rikspolischefen satt och bekymrade sig över gärningsmannen. Men det var ju inte ens satir.
Det här beror ju på att Ganman et al har valt att använda autentiska uttalanden och ljudklipp tillhörande de inblandade personerna som karikeras. Betänker man det, så är den här filmen oerhört skickligt gjord, men det blir naturligtvis svårt att få till en riktig udd i satiren, när man inte kan låta karaktärerna säga vad de vill. Vad de har kunnat göra är bara att sätta uttalandena i mer tillspetsade situationer.
Jag satt faktiskt själv vid första tittningen och undrade hur de fått till rösterna så bra och vem de hade anlitat, men det är alltså ljudklipp från tal och intervjuer som återanvänds. Det blir riktigt dråpligt ibland, som med svetsministerns vimsande kring 20, 40, 50 eller kungens osammanhängande svamlande, men ibland blir det – precis som du säger – inte ens satir, utan realism. Men kanske kan du se det också som en extra tillspetsad satir, just att satiren inte är överdriven eller skruvad, utan filmen i stora stycken är ren och skär dokumentär realism om ett helt vansinnigt Sverige och ett politiskt samtalsklimat som är rena farsen.
Jag är tyvärr lite tveksam till om den här satiren når ut till folket och verkligen kan påverka. Nu har ju till att börja med filmen hamnat i giftskåpet hos Youtube och den som inte redan är skeptisk till svenskt offentligt liv, kommer därför att ha svårare att ta den till sig.
Men värre är att den riktar sig till en publik som känner till alla de här vansinnigheterna – det blir svårt att förstå alla vändningar annars – och då är det flashbackare och läsare av Nyheter Idag som är målgruppen. Hur många känner egentligen igen stollen Arnstad och vet vilken komplett idiot med fascism-tourettes han är? Hur många kan identifiera Thorvaldsson? Själv missade jag Anders "Limpan" Lindberg vid första tittningen, eftersom jag trodde det var en kärring.
Vi kan ju se ett exempel ovan att man kan tro att det är frågan om låga kränkningar – genom att bara framställa personerna i ofördelaktiga situationer, alltså – när Lena Mellin petar sig i näsan, medan det faktiskt är en referens där hon (tydligen) gjorde det i direktsändning, men det är något som bara läsare av NI och Flashback vet.
Men för "oss" som hänger med här och läser NI och högertwitter så är det förstås hysteriskt roligt och träffsäker satir/dokumentär.