Citat:
Jag förstår att du håller dig till ett övergripande diskuterande plan. Du kommer inte med ett konkret exempel kring handels- och industrifrågor. Endast lite trixande om GDP. Varför inte ta ett konkret exempel om handel med Kina, EU och Mexiko/Kanada, som Trump adresserade i sitt tal? Handelsunderskottet med Kina är $500 miljarder, EU $150 miljarder och Mexiko/Kanada (NAFTA) är säkert också omfattande, men på mindre summor.
Trump med administration för handelsfrågor diskuterar sedan tid med dessa parter för att återställa balansen i handeln med införande av tullar/tariffer etc. och även omförhandling av avtal. Trump tog som exempel införande av 25% tullavgift på europeiska bilar, vilket skulle medföra ett överskott i handeln gentemot EU med samma volymer. Det visar också hur långt Trump är beredd att gå i samtalen med EU i handelsfrågor. Den tariffen är inte aktuell för tillfället, men visar ändå vilken intention Trump har i handelssamtalen, en handel i balans.
Trump med administration för handelsfrågor diskuterar sedan tid med dessa parter för att återställa balansen i handeln med införande av tullar/tariffer etc. och även omförhandling av avtal. Trump tog som exempel införande av 25% tullavgift på europeiska bilar, vilket skulle medföra ett överskott i handeln gentemot EU med samma volymer. Det visar också hur långt Trump är beredd att gå i samtalen med EU i handelsfrågor. Den tariffen är inte aktuell för tillfället, men visar ändå vilken intention Trump har i handelssamtalen, en handel i balans.
Nja, jag tror du missade min poäng. Tariffer är inte en långsiktig lösning för handelsbalans. Oavsett vad intentionen är så leder inte tariffer dit.
Ta exemplet stål, med tariffer är det dyrare att köpa utländskt stål, detta gör att det på kort sikt finns ett ökat behov av inhemskt stål. Men på sikt (om tarifferna inte är väldigt väldigt välbalanserade) finns det en stor risk att det leder till in minskning av produkter av förädlat stål som kan exporteras. Dvs importer stryps med lika mycket som exporter (mellan tummen och pekfingret).
För att ta en exempel där tariffer används någorlunda korrekt; låt oss anta att marknaden formligen dränkts av billigt stål från utlandet och stålindustrin riskerar en snabb död, då kan en tillfällig tariff på stål blåsa liv i den inhemska marknaden fram tills dess att det billiga stålet är borta (dvs att ekvilibrium har uppstått mellan andra spelare antingen naturligt eller artificiellt). Däremot om det är så att det strukturellt har blivit billigare att göra högkvalitativt stål (ex som när Bessemermetoden vände upp och ner på allt som hade med stål att göra) så kan tariffer aldrig lösa problemet.
Den politik som förs just nu är mot isolering, inte handelsbalans. Dvs istället för att sikta mot E - I > 0 så siktar de (i och med vad de gör) mot E + I = 0 (dvs handelsisolation). Detta är det som gör mig osäker kring vilka det är som ligger bakom Q och vad deras agenda är. Då ett isolerat USA skadar Ryssland ekonomiskt i deras "kamp" mot Kina i bland annat mellanöstern och Afrika (råvaror), leder nuvarande politik (om medveten sådan) mig att tro att det snarare är Kina som drar i trådarna. Kina är tveklöst de som har mest att tjäna på att peta bort USA från handelstronen, detta då USA traditionellt använt sig av handelsavtal för att få igenom "sin" agenda (och sen som ytterligare indicier sammanföll Qs tystnad tidigare i sommar med en rejäl om-organisation av den Kinesiska stadsapparaten). Ursäkta fluffigheten, självklart har varken USA, Ryssland eller Kina "en" agenda, utan det är olika individers agendor som samspelar som blir den effekten som syns. Och för att inte gå som katten kring het gröt, det verkar inte som att det finns en sammanhållen agenda bakom Q.
Sen vill jag åter igen iterera att det finns väldigt lite empiriska bevis för att ett handelsunderskott strukturellt orsakat av något annat än råvaror eller dylikt skulle vara skadligt på lång sikt.
Hela poängen med mitt tidigare inlägg (och detta) är att visa på att det finns en hel del trams och dravel i de senaste veckornas kommunikéer från Q, och från att på ett lite kul och ibland spexigt sätt (löst) peka på oegentligheter har Q gått till att bli precis det som MSM har anklagats för... en missinformatör.
