Jag har redan länge funderat på en tråd om kändisaktivism inför årets val. År 2006 fick vi ju se uppropet
För ett alliansfritt Sverige– mot en borgerlig regering, där nationens artistiska elit försökte rädda makten åt sosseriet. Utan ringaste sarkasm kallade sig undertecknarna
en partipolitiskt obunden motståndsrörelse mot alliansen.
Uppropet kan läsas på
Enn Kokks blogg.
Citat:
Vi som har skrivit under det här uppropet är inte helt nöjda med hur det ser ut i Sverige idag. Mycket kan göras bättre för att öka rättvisan i vårt samhälle, men inte med en borgerlig politik. Vi är oroade över hur det skulle bli i den borgerliga alliansens Sverige. Därför har vi skrivit under detta upprop.
Vi är oroade och upprörda över den människosyn som skymtar fram i alliansens förslag. En människosyn som låter de svaga och sårbara i samhället bli ännu svagare och ännu mer sårbara för att de som redan har det bra ska få det lite bättre.
----
Diskutera med familjen. Med vänner. Med grannar och bekanta. Uppmana alla ni möter att använda sin röst den 17 september – för mänskliga värderingar och för ett alliansfritt Sverige.
Och undertecknarna:
America Vera Zavala, författare
Anders Karlstedt, sångare
Anders Wällhed, regissör och författare
Anne-Lie Rydé, artist
Annika Fehling, sångare och låtskrivare
Annica Tiger, Internetveteran
Benneth Fagerlund, musiker och producent
Carla Jonsson, musiker Eldkvarn
Dan Dark, sångare
Daniel Suhonen, ordförande Stockholms stadsteater
Elisabeth Ohlson Wallin, fotograf och konstnär
Eric Sundström, chefredaktör
Eva Carlsson, skådespelare
Gunilla Thorgren, författare och debattör
Göran Greider, författare och chefredaktör
Göran Schwanbom, tidningsredaktör
Jan Hammarlund, sångare
Janne Åström, sångare och artist
Jesper Odelberg, ståuppman
Jerry Williams, artist
Johan Sandqvist, musiker och tekniker
Johan Seige, musiker
Kajsa Grytt, artist
Kalle Haglund, estradpoet
Lalla Hansson, artist
Lars ”Mellis” Melander, konstnär
Lasse Brandeby, skådespelare
Lasse Eriksson, författare och ståuppman
Leif ”Burken” Björklund, musiker
Lennart Johnsson, författare och journalist
Leo, artist
Lotta Lundgren, VD Drömmarnas Hus
Mats Hedlund, gycklare och musiker
Mattias Ahlqvist, vissångare
Maud Lindström, visartist och feminist
Mikael Nyqvist, skådespelare
Mikael Persbrandt, skådespelare
Musikgruppen KAL
Nadia Izzat, producent
Nick Borgen, musiker
Niki Lazarevic, gycklare och skådespelare
Nikke Ström, musiker
Ola Magnell, artist
Olle Sandqvist, tekniker och musiker
Ove Allansson, författare
Pale Olofsson, skådespelare och sångare
Paul Poulsen, gycklare och skådespelare
Per Sonerud, musikförläggare
Plura Jonsson, sångare Eldkvarn
Robban Becirovic, chefredaktör
Roland Jansson, skådespelare
Sanna Carlstedt, musiker
Stefan Carlén, ordförande Ordfront
Stefan Sundström, artist
Ted Hesselbom, grafisk formgivare
Thorstein Bergman, vissångare
Tomas Bolme, skådespelare
Ulla Johanson, skribent
Ulla Skoog, skådespelare och regissör
Åsa Linderborg, historiker och kulturskribent
Vi vet vad som följde på uppropet - borgarna vann.
Efter fyra år med alliansen gjordes ett nytt försök i samma stil, nu för att få bort Reinfeldt et consortes. På Svenska Dagbladet Brännpunkt publicerades den 15 september 2010 appellen
Sverige håller på att slitas sönder. Den som inte kan eller vill lojga in på
Svd kan läsa texten i Kulturtidningen Vildrosens
Valextra.
För syns skull kräver undertecknarna också att de rödgröna ska ge ett svar
Citat:
Sverige håller på att slitas sönder. I 30 år har klyftorna vuxit – och det går allt snabbare. Aldrig tidigare har klyftorna varit så stora – mellan fattiga och rika, de med jobb och de utan, friska och sjuka, invandrare och ”svenskar”.Idag räknas 1,1 miljoner som fattiga. Inkomstskillnaderna är 70 procent större än i början av 80-talet. Denrikaste tiondelen tjänar numera lika mycket som halva befolkningen.
Värst är situationen för sjuka, arbetslösa och pensionärer. Bland dem har andelen fattiga mer ändubblerats de senaste tio åren. Det så omtalade utanförskapet har aldrig varit så hårt cementerat som nu.
---
Vad är det för samhälle vi vill leva i? Hur ska de växande klyftorna hejdas?
De här grundläggande frågorna ställs inte. I varje fall kommer de inte fram. Det är olyckligt. Och – tror vi –en orsak till att så många är osäkra på hur de skall rösta. Eller om de skall rösta över huvudtaget. De rödgröna är också svaret skyldigt. Visserligen säger man sig stå för en annan inriktning. Samtidigt har man förvånansvärt svårt att förklara skiljelinjerna.
Exakt när gränsen passeras och ett solidariskt samhälle förvandlas till något helt annat är svårtatt säga. Men vi räds fyra år till av allt större klyftor.
Vi uppmanar alla politiska ledare att förklara hur deras politik bidrar till att minska klyftorna. Och till alla som tvekar om att rösta: Ni kan avgöra valet. En röst för ett jämlikare samhälle är en röst som alla tjänar på.
Här var undertecknarna något färre:
TITIYO, musiker
STEFAN SUNDSTRÖM, musiker
NINA RAMSBY musiker
BOB HANSSON,estradpoet och författare
MIKAEL WIEHE, musiker
MISS LI, musiker
BENGT LINDQVIST, f.d. statsråd
ROBERT NYBERG, tecknare
AMERICA VERA-ZAVALA, dramatiker och aktivist
GORAN KAJFES, musiker
MARTIN HEDEROS, musiker
MATTIAS HELLBERG musiker
En och annan så kallad hatsajt kommenterade appellen, till exempel
https://petterssonsblogg.se/2010/09/...slitas-sonder/
https://peterharold.wordpress.com/20...vat-valfrihet/
Men i år har något liknande upprop inte synts till. Vad tror ni det beror på?
