2018-08-14, 18:45
  #92425
Medlem
Igni-ferroques avatar
Citat:
Ursprungligen postat av voun
Vi har ett sannolikhetsrum (Ω,F,P) där G är en sub σ-algebra till F och A∈F. Jag ska visa att följande gäller med sannolikhet 1: 0 ≤ P(A|G) ≤ 1.

Mitt försök: Antag till exempel att P(P(A|G) > 1) = a > 0 och låt B = {P(A|G) > 1}. Från definitionen av P(A|G) har vi att P(A|G) är G-mätbar och att E[P(A|G) 1_B] = P(A ∩ B). Vi har att P(A|G) 1_B ≥ 1_B så att E[P(A|G)1_B] ≥ P(B) = a och även att P(A ∩ B) ≤ P(B) = a. Hur kan jag fortsätta härifrån?

Min andra fråga: Om X och Y är två stokastiska variabler, är det då korrekt att sigma algebran genererad av dessa, σ(X,Y), definieras enligt σ(X,Y) = {X^(-1)(B1) ∩ Y^(-1)(B2) : B1 och B2 är Borelmängder}? Är det också korrekt att P(A|σ(X,Y)) ska ses som en funktion f : σ(X,Y) --> R? Alltså, om man vet att utfallet w ligger i händelsen B ∈ σ(X,Y) så kan man utifrån detta bestämma värdet av P(A|ο(X,Y))?


Jag har legat och lurpassat på den här uppgiften! Fick du något svar på denna? Tänkte bumpa den då jag hoppas att någon på forumet har koll?

Har funderat litet själv, men kan inte påstå att jag har någon lösning. På den första delen undrar jag om man antar att det finns en händelse w som uppfyller P(A(w)|G) > 1 så borde olikheten :
P(A|G) 1_B ≥ 1_B vara strikt för just detta w(och alla andra w med samma egenskap) ?
Men då får man ju en motsägelse i: E[P(A|G) 1_B] = P(A ∩ B) ?
Anledningen är ju att högerledet är lika med eller mindre än a för dylika w medans vänsterledet är större än? Om det resonemanget stämmer kan P(A|G) inte vara större än ett.

Mindre än noll brukar man inte sannolikheter vara Annars borde ett analogt resonemang med antagandet att P(A|G) < 0 funka?

Påstående nummer två är också knepigt för mig, men jag undrar om det inte är unionen istället för snittet? Det kan ju finnas något w = X^(-1)(B1) för något värde i B1, men att detta w ej kan fås från
Y^(-1)(B2)? Om jag tänker rätt här så skall den sigma algebra som genereras av X och Y vara den minsta sigma algebra som innehåller alla element man kan få från X^(-1)(B1) och Y^(-1)(B2) ?

De två sista påståendena verkar rimliga så vitt jag kan se, om A(w) är definierat.

Dock mycket gissningar här så om någon med litet mer koll råkar kolla detta vore det intressant att höra vad ni anser!
Citera
2018-08-14, 18:52
  #92426
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av -Firben-
I en urna ligger 25 kulor, 10 är röda och resten är svarta. Vad är
sannolikheten att få exakt 2 röda kulor i urvalet om du
med återläggning och på måfå väljer 5 kulor?

Om det är Hyp(N,n,p), så får jag det att bli ca 0.628

Om Hyp avser hypergeometrisk fördelning är den utan återläggning.
Wikipedia

Du söker en vanlig binomalfördelning, dragning med återläggning,
Wikipedia
Citera
2018-08-14, 18:55
  #92427
Medlem
GunnarSparrs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Math-Nerd
Man skulle kunna tolka

1/3=0.3, 1/6=0.16, 1/7=0.142857

som ett sätt att vara "exakt i decimal"-form men jag har inte sett denna notation användas praktiskt. (Vanligtvis skyr matematiker decimaltal som pesten, utom det fåtal som är patologiskt intresserade av "decimalperioder" och 50-11:a decimaler av π. Det är dock möjligt att detta är synnerligen viktigt inom talteori, kryptologi m.m., det kan jag inte uttala mig om.)

Det är helt klart ett elegant sätt att notera "oändliga decimaler" istället för den traditionella "trunkerings-notationen";

1/3=0.333…, 1/6=0.1666…, 1/7=0.142857…

Även om de två första är något "banala" i sammanhanget så är det tredje fallet mera intressant då 0.142857 berättar lite mer än 0.142857… (givet att läsaren är införstådd med notationen, d.v.s.)

Det är väl inte riktigt att matematiker inte gillar decimaltal?
Vad handlar då ekvationlösning då om? Det är väl många ekvationer där lösningarna inte kan beskrivas exakt? Ändå finns det reella tal som är lösningar, men de kan inte skrivas exakt utan endast närmevärden. Vi har ju precis tal som pi och e, som inte kan beskrivas algebraiskt om man inte namnsätter talet som i dessa fall?
__________________
Senast redigerad av GunnarSparr 2018-08-14 kl. 19:01.
Citera
2018-08-14, 19:08
  #92428
Medlem
GunnarSparrs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av xpqr12345
Det finns en artikel på svenska Wikipedia om liggande stolen. Jag har aldrig använt den, utan följt det som beskrivs här.

Enkelt uttryckt så är det så här:
- eftersom täljaren redan från början är mindre än nämnaren vet du att det kommer att bli en nolla före decimalpunkten.
- du kan då skriva ut en nolla och en decimalpunkt
- sedan lägger du till en nolla till höger om täljaren/resten och ser om detta tal går att dela med nämnaren
- om det går så utför du divisionen och räknar ut resten
- lägg till en nolla till höger om resten och dela detta med nämnaren


Upprepa de sista tre stegen tills du får en rest som du haft tidigare, då har du kommit till första siffran i andra upprepningen i de återkommande decimalerna.
jag kom på nu med lite justering av algoritmen hur man skulle göra, till varje rest la jag till en nolla och fortsatte ifrån där..
Citera
2018-08-14, 19:33
  #92429
Medlem
-Firben-s avatar
På fråga nr 7 b) här
http://staff.www.ltu.se/~adajon/s0001m/tentor/s0008m_20150316.pdf

Hur gör jag där,om jag vet stand. och väntev.

och på fråga 9 är det bin(0.5,8) ?
__________________
Senast redigerad av -Firben- 2018-08-14 kl. 20:05.
Citera
2018-08-14, 20:23
  #92430
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Igni-ferroque
Jag har legat och lurpassat på den här uppgiften! Fick du något svar på denna? Tänkte bumpa den då jag hoppas att någon på forumet har koll?

Har funderat litet själv, men kan inte påstå att jag har någon lösning. På den första delen undrar jag om man antar att det finns en händelse w som uppfyller P(A(w)|G) > 1 så borde olikheten :
P(A|G) 1_B ≥ 1_B vara strikt för just detta w(och alla andra w med samma egenskap) ?
Men då får man ju en motsägelse i: E[P(A|G) 1_B] = P(A ∩ B) ?
Anledningen är ju att högerledet är lika med eller mindre än a för dylika w medans vänsterledet är större än? Om det resonemanget stämmer kan P(A|G) inte vara större än ett.

Mindre än noll brukar man inte sannolikheter vara Annars borde ett analogt resonemang med antagandet att P(A|G) < 0 funka?

Påstående nummer två är också knepigt för mig, men jag undrar om det inte är unionen istället för snittet? Det kan ju finnas något w = X^(-1)(B1) för något värde i B1, men att detta w ej kan fås från
Y^(-1)(B2)? Om jag tänker rätt här så skall den sigma algebra som genereras av X och Y vara den minsta sigma algebra som innehåller alla element man kan få från X^(-1)(B1) och Y^(-1)(B2) ?

De två sista påståendena verkar rimliga så vitt jag kan se, om A(w) är definierat.

Dock mycket gissningar här så om någon med litet mer koll råkar kolla detta vore det intressant att höra vad ni anser!

Tror jag kommit fram till ett komplett bevis. Vi behöver först ett lemma som jag inte kände till men som verkar ganska uppenbart.

Lemma

Låt X vara en stokastisk variabel och B en händelse där P(B) > 0 och X(w) > 0 för w i B, då är ∫_B X dP > 0.

Bevis:

Vi kan skriva B = B_1 ∪ B_2 ∪ ... där B_n = { w ∈ B : X(w) > 1/n}. Eftersom P(B) > 0 så måste det finnas något j så att P(B_j) > 0 (för annars är ju P(B) = 0). Vi får då att ∫_B X dP ≥ ∫_{B_j} X dP ≥ 1/j*∫_{B_j}dP = P(B_j)/j > 0.

Bevis av ursprungliga uppgiften: Antag att P(P(A|G) > 1) = a > 0 och låt B = {P(A|G) > 1}. Från definitionen av P(A|G) har vi att P(A|G) är G-mätbar och att E[P(A|G) 1_B] = P(A ∩ B). Vi har att (P(A|G) 1_B-1_B) > 0 för w i B och att P(B) = a > 0 enligt antagandet. Lemmat ger oss då att E[(P(A|G) 1_B-1_B)] = ∫_{B} (P(A|G) 1_B-1_B) dP > 0 och därmed E[P(A|G)1_B] > P(B) = a. Sedan har vi även att P(A ∩ B) ≤ P(B) = a. Nu har vi då E[P(A|G)1_B] = P(A ∩ B) > a och E[P(A|G)1_B] = P(A ∩ B) ≤ a vilket ger en motsägelse och därmed får vi P(P(A|G) > 1) = 0. Fallet för att visa att P(P(A|G) < 0) = 0 görs antagligen på liknande sätt.

Angående den andra frågan. Om man tar B_1 = ℝ eller B_2 = ℝ så får man σ(X)⊆ σ(X,Y) och σ(Y)⊆ σ(X,Y).
__________________
Senast redigerad av voun 2018-08-14 kl. 20:26.
Citera
2018-08-14, 21:40
  #92431
Medlem
Igni-ferroques avatar
Citat:
Ursprungligen postat av voun
Tror jag kommit fram till ett komplett bevis. Vi behöver först ett lemma som jag inte kände till men som verkar ganska uppenbart.

Lemma

Låt X vara en stokastisk variabel och B en händelse där P(B) > 0 och X(w) > 0 för w i B, då är ∫_B X dP > 0.

Bevis:

Vi kan skriva B = B_1 ∪ B_2 ∪ ... där B_n = { w ∈ B : X(w) > 1/n}. Eftersom P(B) > 0 så måste det finnas något j så att P(B_j) > 0 (för annars är ju P(B) = 0). Vi får då att ∫_B X dP ≥ ∫_{B_j} X dP ≥ 1/j*∫_{B_j}dP = P(B_j)/j > 0.

Bevis av ursprungliga uppgiften: Antag att P(P(A|G) > 1) = a > 0 och låt B = {P(A|G) > 1}. Från definitionen av P(A|G) har vi att P(A|G) är G-mätbar och att E[P(A|G) 1_B] = P(A ∩ B). Vi har att (P(A|G) 1_B-1_B) > 0 för w i B och att P(B) = a > 0 enligt antagandet. Lemmat ger oss då att E[(P(A|G) 1_B-1_B)] = ∫_{B} (P(A|G) 1_B-1_B) dP > 0 och därmed E[P(A|G)1_B] > P(B) = a. Sedan har vi även att P(A ∩ B) ≤ P(B) = a. Nu har vi då E[P(A|G)1_B] = P(A ∩ B) > a och E[P(A|G)1_B] = P(A ∩ B) ≤ a vilket ger en motsägelse och därmed får vi P(P(A|G) > 1) = 0. Fallet för att visa att P(P(A|G) < 0) = 0 görs antagligen på liknande sätt.

Angående den andra frågan. Om man tar B_1 = ℝ eller B_2 = ℝ så får man σ(X)⊆ σ(X,Y) och σ(Y)⊆ σ(X,Y).

Intressant! Finns det någon kutym för hur man väljer Borellmängder? Har för mig att jag sett minus oändligheten till högsta aktuella tal men det kan vara dåligt minne.
Citera
2018-08-14, 21:44
  #92432
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Igni-ferroque
Intressant! Finns det någon kutym för hur man väljer Borellmängder? Har för mig att jag sett minus oändligheten till högsta aktuella tal men det kan vara dåligt minne.
Borel sigma algebran är sigma algebran genererad av alla öppna mängder. Speciellt får man då att alla intervall (öppna som slutna) är en Borellmängd. Dessutom måste ju hela R ligga i Borellmängden eftersom den är en sigma algebra
__________________
Senast redigerad av voun 2018-08-14 kl. 21:49.
Citera
2018-08-15, 00:17
  #92433
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av GunnarSparr
Det är väl inte riktigt att matematiker inte gillar decimaltal?
Vad handlar då ekvationlösning då om? Det är väl många ekvationer där lösningarna inte kan beskrivas exakt? Ändå finns det reella tal som är lösningar, men de kan inte skrivas exakt utan endast närmevärden. Vi har ju precis tal som pi och e, som inte kan beskrivas algebraiskt om man inte namnsätter talet som i dessa fall?

Tror nog de flesta ogillar decimaltal - det förtar skönheten över det hela. En berömd summa blir som bekant π^2/6 och det skriver man inte gärna som 0.1666...π^2. Det blir helt enkelt inte lika "snyggt" (eller exakt).

Sedan, som jag sa, finns det säkert olika discipliner inom matematiken där analys av decimaltal är av största vikt.

Att se att höjden skrivs som 0.5√3x i en liksidig triangel är för en matematiker vad vitlök är för en vampyr. (Det förekommer ofta i dagens Gy-matematikböcker, tyvärr.)

Med vänlig hälsning,
Dracula
Citera
2018-08-15, 01:42
  #92434
Medlem
På Unibet kan man betta på hur stora socialdemokraterna blir i valet. Bettar man på att de får över 24 % av rösterna så får man oddset 1.80 och under 24 % av rösterna så får man oddset 1.90. Kan man beräkna hur stora Unibet tror att sossarna kommer bli med den här informationen?
Citera
2018-08-15, 11:35
  #92435
Medlem
Potentialfält.

Uppg: http://forumbilder.se/H7PN7/skarmavbild-2018-08-15-kl-11-30-54
Lösning: http://forumbilder.se/H7PN7/skarmavbild-2018-08-15-kl-11-30-42

Jag förstår ej.

dU/dy = 2 - x²y/(1+y)²

1- jag fattar inte hur facit får detta integrerat (integration map x, eller ensamt) till de svaret......
2- sedan, om disney(vad är det gamma?) integration av en konstant, är ju inte derivata? så varför skriver dom disney´?

jag har försökt med tre olika metoder för att se hur fasiken dom gör, se bild: http://forumbilder.se/H7PN7/image1
__________________
Senast redigerad av melyhna 2018-08-15 kl. 11:50.
Citera
2018-08-15, 13:12
  #92436
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av melyhna
Potentialfält.

Uppg: http://forumbilder.se/H7PN7/skarmavbild-2018-08-15-kl-11-30-54
Lösning: http://forumbilder.se/H7PN7/skarmavbild-2018-08-15-kl-11-30-42

Jag förstår ej.

dU/dy = 2 - x²y/(1+y)²

1- jag fattar inte hur facit får detta integrerat (integration map x, eller ensamt) till de svaret......
2- sedan, om disney(vad är det gamma?) integration av en konstant, är ju inte derivata? så varför skriver dom disney´?

jag har försökt med tre olika metoder för att se hur fasiken dom gör, se bild: http://forumbilder.se/H7PN7/image1

nvm.. löste detta
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in