Sverigedemokraterna i opinionsundersökningar

Det skulle motsvara ett valresultat på 30,6% om SKOP är lika fel ute som innan valet 2014.

SKOP juli

SD 20,7 mot 19,0 i maj (nytt al-time high för SD-SKOP)
V stort framåt

KD o Mp ut ur riksdan

https://skop.se/main/wp-content/uploads/2018/07/SKOPs-Valjarbarometer-24-juli-2018.pdf

SKOP juli

SD 20,7 mot 19,0 i maj (nytt al-time high för SD-SKOP)

Det skulle motsvara ett valresultat på 30,6% om SKOP är lika fel ute som innan valet 2014.

Det skulle motsvara ett valresultat på 30,6% om SKOP är lika fel ute som innan valet 2014.

Inga OU har hittills presenterats som antyder ett sådant resultat. Vi får se hur de kommande OU faller ut. Julimätningarna mitt i semestern är litet osäkra. Men fram i mitten på augusti torde det vara möjligt att veta litet mer.

Men givet den hittillsvarande opinionsutvecklingen för SD, så förefaller det osannolikt att SD får så särskilt mycket mer än 25%.

SKOP juli

SD 20,7 mot 19,0 i maj (nytt al-time high för SD-SKOP)
V stort framåt

KD o Mp ut ur riksdan

https://skop.se/main/wp-content/uploads/2018/07/SKOPs-Valjarbarometer-24-juli-2018.pdf

Skop har varit allra uslast på Sd och räknats till de oseriösa. Men det är verkligen trevligt att tänka sig SD över 30%. Man undrar hur mycket de andra får av de 69,4% som finns kvar att dela på.

Det har varit mycket om just kvinnorna och hur mycket de svängt i riktning SD eller inte. Egentligen är jag lite sent ute (har velat skriva detta ett tag nu), men med nedanstående text vill jag argumentera att man bör vara försiktig att underskatta SD-potentialen hos vårdpersonal, och att det mycket väl kan vara så att kvinnor inom vården paradoxalt nog är bland de kvinnor som har de bästa förutsättningarna att svänga rejält som grupp: de är många, och de ser konsekvenserna - de behöver bara börja prata om det. (Skolpersonal är en annan sådan möjlig grupp, men jag har färre kontakter där.)

Många kvinnor jobbar som sagt inom hälso- och sjukvården med att ta hand om, vårda och behandla människor. Personer inom dessa yrken förmodas ofta vara goda, vänster och politiskt korrekta, uppoffrande med mera, varför det ibland undras hur mycket just de kan svänga i riktning SD - kan de jobba med patienter och anse inte borde vara i landet? Då är det mycket viktigt att påminna sig om att man kan ha en viss politisk åsikt på ett övergripande plan, men agera skilt från denna på ett professionellt (och personligt) plan: Man kan ge den vård en patient har laglig rätt till, samtidigt som man anser att de inte bör ha denna lagliga rätt, eller inte borde vara här överhuvudtaget.

Kanske är det så att vårdpersonal i överlag är mer själv- (och skatte-)uppoffrande än andra. Men glöm inte att dessa kvinnor (och män) får se resursbristens konsekvenser inom vården som utomstående aldrig får se eller ens kan känna till, såvida de inte har vänner/anhöriga som är vårdpersonal och skvallrar eller själva far väldigt illa inom vården. Kom ihåg att för varje patient ni hör skräckhistorier om där orsaken är resursbrist, finns flera (ibland tiotals) vårdpersonal som varit inblandade och kunnat se exakt samma orsak - och säkerligen redan varit med om fler, liknande fall. Det finns även fall åt "andra hållet" som i kombination med ovanstående kan väcka känslor av orättvisa - nykomna äldre anhöriginvandrare (över pensionsåldern) som på sina få år här redan har hundratals anteckningar i sina journaler från besök och inneliggande vård inklusive operationer (med det menar jag inte enkla ingrepp på mottagning), invandrare med uppehållstillstånd från länder varifrån andra söker asyl som åker hem till landet för att genomgå operationer (och kommer hem med sårinfektioner med resistenta bakterier som vi får sköta här...)... Jag har både sett och hört några otroliga historier som jag på grund av sekretessen inte skulle hunna delge ens med väldigt förvrängda detaljer, då de är så unika och bisarra. Till detta tillkommer självklart kulturella skillnader, med allt vad de innebär i patientmöten.

(Det finns kanske vissa som då undrar, varför inte ta lagen i egna händer och inte ge vård i enighet med sina politiska åsikter? Det blir ju mycket knepigt, även för den som inte har egna moraliska hinder mot detta. Det går ju inte att motivera inför arbetsgivare - eller IVO/domstol! - att man inte utförde en åtgärd som en svensk hade fått med "nä, jag ville inte för jag tycker inte att patienten har rätt till den". Ta en äldre anhöriginvandrare med uppehållstillstånd och nyupptäckt bröstcancer som behöver opereras, där patienten alltså har laglig rätt till denna operation på samma villkor som svenskar. Vem ska ta beslutet att neka den, och på vilka grunder - grunder som ska hålla medicinskt och/eller rättsligt?)

Utanför tråden, men jag förvånas* att det är så väldigt tyst om det kommande valet... visst, det är semester, men jag tror att alla oavsett politisk tillhörighet känner att här valet kommer att bli stort. (* Nej, jag är så klart inte förvånad, jag förväntade mig inget annat. Jag är oförvånat uppgiven.)

46 svettiga dagar kvar.[/b]