Citat:
Ursprungligen postat av
crowman
I år var det 10% färre sålda gamla lägenheter i juni och ett tapp på cirka 10% I det gamla beståndet är en trend som har hållit i sig under våren. Det är troligtvis ett jämnviktsläge I den svenska bostadsmarknaden. När det är prisrally så överkonsumerar folk bostäder eftersom de vill vara med på rallyt. Föräldrar köper lägenheter till sina studerande barn, par köper 4or så fort hon blir gravid etc. När spekulationsgraden sänks sänks omsättningen och vi får en balans på det gamla beståndet som är rimligt. Dock så är inte denna balans en sann balans eftersom det fortfarande är 10% färre lägenheter som säljs. Jag gissar på att väldigt många kommer börja hyra ut i andra hand istället för att sälja. Den smått felplanerade bottenvåningslägenheten kommer bli en privat hyresrätt medan resten av lägenheterna säljs. Den klassen som har råd med bostadsrätter har inte brist på bostäder. Det är en enorm brist på billiga bostäder inte bostäder åt medelklassen.
Den industri som pumpar ut 1200 nybyggen I veckan är jokern I leken. Den industrin bidrar till flera procent av Sveriges BNP och är viktig för Sveriges ekonomiskt hårt ansatta kommuner eftersom kommunerna drar in mångmiljard belopp på försäljning av mark. I Stockholm kommer 10% av kommunens intäkter från markförsäljning.
Att avveckla denna industri kommer leda till ekonomiskt knapra tider vilket är en stor broms för försäljningen av gamla bostäder samtidigt som man måste sälja av berget av nybyggen. Det är här är det stora problemet. För att stabilisera marknaden måste nybyggandet avta men för att nybyggandet ska avvecklas måste försäljningen öka samtidigt som kommunerna får en ekonomisk kris utöver migrationen och näringslivet bromsas in.
1) Har du någon data att hänvisa till? Hade varit intressant.
2) Fasta bruttoinvesteringar bidrar med ca 1% till BNP, och en stor andel av dessa investeringar är bostadsinvesteringar så visst är det viktigt, samtidigt är det egentligen ingen
fantastisk jobbskapande sektor, då det i jämförelse med en del andra branscher har ganska medelmåttiga sysselsättningsmultiplikatorer, dvs ringarna på vattnet från direktrelaterade årsarbeten är inte spektakulära, en multiplicerande effekt på 1-1,5 brukar man räkna med. Medans exempelvis fordonsindustrin har en sysselsättningsmultiplikator på 3 - 4.
Sedan finns det såklart regionala skillnader, nedan är inte direkt dagsfärsk, men det är ju ungefär så det sett ut under byggboomen. Framförallt så har investeringarna i Uppsala och Stockholms län varit massiva.
Citat:
Listan per capita, byggstartade volymer bostäder totalt (nybyggnad + ROT) dec 2015-nov 2016:
Län - Mkr - Befolkning - Per capita
1 Uppsala län - 5 465 - 359 384 - 15 207
2 Stockholms län - 31 520 - 2 260 795 - 13 942
3 Skåne län - 14 079 - 1 317 548 - 10 686
4 Kronobergs län - 2 001 - 193 516 - 10 340
5 Örebro län - 3 033 - 293 799 - 10 323
6 Östergötlands län - 4 284 - 450 445 - 9 511
7 Västra Götalands län - 15 158 - 1 666 055 - 9 098
8 Södermanlands län - 2 589 - 286 712 - 9 030
9 Värmlands län - 2 488 - 277 945 - 8 951
10 Västerbottens län - 2 137 - 265 166 - 8 059
Kommunerna använder exploateringsintäkterna(realiserade vinster för markförsäljningar) för att göra mark exploaterbar. Marksaneringar, infrastruktur(kollektivtrafik, högvattensskydd, allmänplatsmark, samhällsfastigheter med mera) V&A etc, det kostar pengar.
I min kommun är det ovanligt att exploateringsverksamheten går plus, det är ofta en del skattemedel som används i investeringsbudgeten trots markförsäljningar, det finns ett aktuellt projekt just som får en att storkna, kostnaden är trots förhållandevis höga intäkter från markförsäljning fullständigt, ja, sinnessjuk, den enskilt största investeringen i projektet står det kommunala parkeringsbolaget för, 628 miljoner i ett underjordiskt p-hus.
För att ta ett exempel i Stockholm så kan man ju ta Hagastaden, för att möjliggöra exploatering av området behövde man investera miljarder i norra länken(överdäckningen).