Citat:
Ursprungligen postat av
flanders
Mmm och på tidigt 80-tal hade rn stor del av Sverifes lägenheter delad dusch i källaren. Stsndarden var inte i närheten av dagens. Klsrt jag vill att standarden ska vara hög, men inte högre än vad folk har råd med så de produktiva får betala via skattesedeln.
När jag sist var ute på hyresmarknaden i slutet av 90-talet fungerade allt helt åt helvete. Så att bara skylla på invandring blir patetisk. Därmed inte sagt att det inte kostar enorma summor att ta in miljoner icke produktiva. Den dumme svensken som tycker alla ska få allt får nu notan. Bostadsmarknaden är en av områdena.
Varför tycker du att de vars jobb blivit irrelevanta ska arbetsbefrias på skattebetalarnas bekostnad när det finns massor av sektorer som skriker efter folk som har en kortare utvildning?
Ja har du avslutat en högskoleutbildning är du ju betydligt bättre utbildad än den "fantastiske" Anders Borg.
Ja, standarden var mycket lägre på 1980-talet i Stockholm men Stockholms befolkning var också betydligt mindre. Den har ökat primärt på grund av invandring och inflyttning från mindre städer men invandringen är den drivande faktorn. Jag är inte emot invandring på något sätt. Jag påpekar bara att den ger upphov till olika effekter på samhället och en del av effekter är negativa. Min flickvän (snart fru) är inte etnisk svensk eller född i Sverige. På det sättet är invandring gynnsamt för den enskilda individen. Invandring är också gynnsamt när det handlar om mycket specialiserad arbetskraft och forskningsutbyten.
Jag tycker inte att staten skall subventionera arbeten. Min kritik mot finansministern bygger att omskolning och massutbildning inte fungerat särskilt bra för att kompensera för tillexempel bortfall av yrkeskategorier. Jag vill hävda att Sverige har ett överskott på arbetskraft och att problemet ligger där. Överskottet på arbetskraft kan enklast (inte bara) regleras genom invandringspolitiken.
Vilka sektorer ”skriker efter folk”? Det där uttrycket ”skriker efter folk” är fruktansvärt vulgärt. Om de nu ”skriker efter folk”. Varför anställer de inte? Varför går lönerna i dessa sektorer inte upp? När jag läste till ekonom i Lund använde vi aldrig den typen av uttryck och jag har aldrig hört någon använda sig av det uttrycket på min arbetsplats heller och jag jobbar mestadels med ekonomer. Vidare är frågan om "bristen på arbetskraft" och "sektoriell arbetsbrist" tämligen komplexa frågor som medier, politiker, facken och svenskt näringsliv och tyvärr för många köpeekonomer från akademin har fördummat. De är intresserade av att maximera utbudet på arbetskraft än någonting annat eller sälja innan vissa åtgärder som gynnar deras särintressen.
Om du går tillbaka till 1950-talet tog företagen ansvar för utbildning av sina egna. Om de vill ha arbetskraft får de också utbilda dem själva. Så har det alltid fungerat fram tills vid omkring den tiden införde massutbildning och lämnade över delar av ansvaret (så som utbildning) på staten. Sedan har vi regleringar, skatter och annat som måste bort men detta är en självklarhet.
Vem som helst kan skrapa ihop till en civilekonomexamen idag. Till och med jag klarade av det och jag räknar fortfarande multiplikationstabellen på fingrarna. Jag tog också en ytterligare magisterexamen i ett icke-ekonomiskt ämne. Faktum är att vi behöver fokusera på att skapa jobb och inte utbilda folk. När jobben finns följer lämplig utbildningsnivå efter.