Sverigedemokraterna i opinionsundersökningar

Ser man trenden över decennier och ett halvt sekel så är det givet att S kommer fortsätta sjunka. I mina ögon är det enda som kunde räddat S om de vid regeringsinträdet 2014 hade slängt all kulturmarxism, dvs feminism, genus, HBQT, mångkultur överbord och bedrivit en stram invandring och kraftigt skärpt reglerna och bidragen för invandrare i landet samtidigt som man slagit till med storsläggan på invandrarbrottsligheten. Oavsett om den sker på gator och torg eller i skolan. Då hade man haft en existensberättigande, men man har ju accelererat över stupet och man gjort det fullt medvetna om konsekvenserna. De är inte naiva, det var ingen missbedömning, man har gjort exakt det som Löfven fått order om på Bilderbergmötet. Runt sig har han en stab av globalister som ser till att den utstakade rätta politiska vägen följs. Sannolikt ville inte Juholt det.

Samma sak gäller för övrigt M. Man har inte fört en politik man trott på eller för att maximera väljarstödet utan man har fört en politik som globalisterna bestämt. Reinfeldt belönades med 20 miljoner i förtäckta mutpengar 2016. UKs ambition är säkert också att belönas med pengar.


Jag fick visst inte med hela länken i mitt tidigare inlägg.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Socialdemokraterna_(Sverige)




KD åker ur riksdagen
L hovrar runt 4-5%
M kommer få 18-22%
C närmar sig S
Vad tycker du talar för att M, L och C vill föra en gemensam politik?

SD kommer landa på 25-30% kanske till och med mer.
S kommer sannolikt få strax över 20.
SD kommer kunna fälla vilket förslag S i regering eller M i regering än lägger, allt för att tvinga till sig inflytande. Börjar S eller M i fingerad opposition rösta för regeringsalternativet så kommer de förlora sina väljare och det i en samhällsutveckling som rusar mot fullständigt kaos och ekonomisk katastrof.

Jag gissar att du kommer från Stockholm. Du vet kanske att Stockholm är en liten stad i utkanten av Europa. Stockholmarna är kusinerna från landet, internationellt sett. Det blir lite löjligt när en kusin från landet hånar en annan kusin från landet för att han har fjolårets färg på traktorn. Har du inga bättre argument mot SD eller deras representanter? Bara som påminnelse, SD och deras representanter har överhuvudtaget ingen skuld i att Sverige befinner sig i kaos och att samhällsproblemen börjar anta former av inbördeskrig.

Ta nu ner dina vita skor från soffan och gå och kamma lite på ditt back slick.





Vad är det oyto brukar återkomma till, växandets normalisering? Visst är det så. De S-kvinnor som går över till SD har ju säkert S-släktingar, S-grannar, S-kollegor osv och när de första 2-3-4 i umgänget väl bytt så kan det bli proppen ur för de extrema "flockdjuren".

På mitt jobb pratas det aldrig om SD. Ingen är öppen med att dom kommer rösta på SD. Det är som en gigantisk barriär som inte går att passera. Är ganska säker på vart vissa står, men inte ens i enskilda samtal så avslöjas det i klartext, inte ens antyds mer än att ”Putin ligger bakom SD framgångar” med ett ironiskt leende.
Personligen är jag ganska öppen med egna anekdoter som blottar mig (homosex, bajsfadäser, urspårade fyllor), men inte i SD frågan. Skulle aldrig berätta på jobbet var jag står. Känns som att det kan få konsekvenser att vara öppen trots att jag är ganska viktig för företaget i min roll. Arbetar i akademiker miljö, dom få invandrare vi har är extremt skötsamma.

Med det sagt så tror jag att det finns en underliggande SD bas som inte går att mäta sig fram. Hur stor? Vet ej, men jag tror SD får över 30% i valet då stigmatiseringen fortfarande är i allra högsta grad kvar.

Du talar om vad statsvetare kallar för den sk "Bandwagoneffekten", de beräknar att ungefär 20% av väljarkåren tillhör denna grupp. Bandwagoneffekten är fenomenet att människor tenderar att anta åsikter som de tror att majoriteten av omgivningen har. Uttrycket kommer ursprungligen från valundersökningar i USA, och bygger på talesättet "jump on the bandwagon" (att ge sitt stöd till någon som ser ut att gå mot seger). Denna effekt förklarar varför det till exempel finns modetrender.

I synnerhet den kvinnliga delen av väljarkåren tillhör Bandwagonväljarna, känsliga som många kvinnor är för vad andra anser och vad som anses socialt acceptabelt att rösta på. Nu visar tecken på att alltfler kvinnor börjar sympatisera och därmed kommer rösta på SD..anden är då ute ur flaskan. Vid OP undersökningar kommer de flesta av dessa ängsliga kvinnliga väljare inte vara sanningsenliga med vad de kommer att rösta på pga av att den sociala stigmatisering som det (fortfarande) medför att komma ut som SD sympatisör är såpass stark, i synnerhet för just kvinnliga väljare..det kommer att visa sig i valresultatet i september då alla proffstyckare kommer se ut som chockade fågelholkar...

Det är också en stor anledning till att så många OP institut tenderat att alltid vikta ner SD och vikta upp (S) och partier som Mp. Man vill, i möjligaste mån, förhindra att Bandwagoneffekten börjar gynna SD och istället hålla kvar den hos Sjuklöverpartierna..i synnerhet då (S) och Mp...

https://en.wikipedia.org/wiki/Bandwagon_effect

Exakt, det är där man kan få den största bandwagon-effekten. Det är därför att det är så viktigt att smyga in budskapet om att antalet kvinnor nu ökar kraftigt i olika "erkända" institut.

Du talar om vad statsvetare kallar för den sk "Bandwagoneffekten", de beräknar att ungefär 20% av väljarkåren tillhör denna grupp. Bandwagoneffekten är fenomenet att människor tenderar att anta åsikter som de tror att majoriteten av omgivningen har. Uttrycket kommer ursprungligen från valundersökningar i USA, och bygger på talesättet "jump on the bandwagon" (att ge sitt stöd till någon som ser ut att gå mot seger). Denna effekt förklarar varför det till exempel finns modetrender.

I synnerhet den kvinnliga delen av väljarkåren tillhör Bandwagonväljarna, känsliga som många kvinnor är för vad andra anser och vad som anses socialt acceptabelt att rösta på. Nu visar tecken på att alltfler kvinnor börjar sympatisera och därmed kommer rösta på SD..anden är då ute ur flaskan. Vid OP undersökningar kommer de flesta av dessa ängsliga kvinnliga väljare inte vara sanningsenliga med vad de kommer att rösta på pga av att den sociala stigmatiseringen som medför att komma ut som SD sympatisör fortfarande är såpass stark...det kommer att visa sig i valresultatet i september då alla proffstyckare kommer se ut som chockade fågelholkar...

https://en.wikipedia.org/wiki/Bandwagon_effect

Viktigare är att när 10 tjejer sitter runt fikabordet så ska inte gröna Lotta eller röda Stina vara de som som vanligt håller låda hela tiden.
De andra kanske biter ihop tiger jamsar med om hur förfärliga Trump och Jimmie är men gör som sin pojkvän röstar på Sd valdagen. Andra gör som Lotta och Stina röstar C eller V. Lotta och Stina måste bytas ut. Tjejgänget behöver en ny tongivande kraft.

Denna utveckling var oundviklig, men hade möjligen gått snabbare om SD inte stöttat upp medias legitimitet som moralpoliser ("Tack för hjälpen att rensa ut rasister ur vära led") eller M ("Vi vill hemskt gärna samarbeta med M som nu kopierat vår politik") eller hela grundtanken att invandring från tredje världen är ett moraliskt gott (dubblad kvotflyktingmottagning).

Poängen är att alla dessa eftergifter och anpassligheten var onödiga för att nå nivåer då "rumsrenheten" hade följt även om man konsekvent förkastat etablissemangets premisser.

Inte bara kvinnor, utan svenska kvinnor. Konformism upphöjt till två.

Ett polariserat debattklimat i en konsensuskultur är till slut guld för ett systemutmanande parti som SD. Grupptryck och konsensuskultur som först skapar en uppförsbacke, blir en lika stor nedförsbacke av gratis momentum. Det är en insikt de själva inte haft, utan försökt triangulera sig till normalitet. Lyckligtvis för dem har deras motståndare varit snälla och polariserat åt dem.

Innan vissa halmgubbemakare börjar bröla om att jag tror SD skulle fått 51% om de bara gått skrikit "1488! Hell Seger!" som avslutning på torgmötena, så pekar jag bara på ett enkelt gruppsykologiskt faktum: Väldigt lite av SD:s varumärke har att göra med deras eget PR-arbete utan formas av två motstridiga krafter: Medias och övriga partiers vrångbild vs. allmänhetens förkastande av övriga partier och media.

När allmänhetens kollektiva bild av samhällsutvecklingen rimmar tillräckligt illa med den uppifrån föreskrivna, kommer HELA åsiktspaketet förkastas på en gång. Aftonbladets och Expressens försvar av mångkulturen diskvalificerar deras förkastande av SD. En läkare som uppenbarligen inte har svaret på ett enkelt benbrott, betros heller med den tidigare diagnosen om diabetes. Förtroendet förloras i sin helhet och med automatik.

Denna utveckling var oundviklig, men hade möjligen gått snabbare om SD inte stöttat upp medias legitimitet som moralpoliser ("Tack för hjälpen att rensa ut rasister ur vära led") eller M ("Vi vill hemskt gärna samarbeta med M som nu kopierat vår politik") eller hela grundtanken att invandring från tredje världen är ett moraliskt gott (dubblad kvotflyktingmottagning).

Poängen är att alla dessa eftergifter och anpassligheten var onödiga för att nå nivåer då "rumsrenheten" hade följt även om man konsekvent förkastat etablissemangets premisser.

I Sverige har vi en unik situation inom invandring. Man kan vara för ökad invandring och stödja 7-klövern eller för minskad invandring och stödja SD. De olika sätten att mäta opinion (webb/telefon) möjliggör för oss att konstruera en metrik kring den aktuella frågeställningen. Något som annars brukar vara väldigt svårt. Ofta inser man att PF existerar, men man kan inte kvantifiera den. Tekniken som jag använder mig av gör att jag kan definiera en PF-faktor och följa faktorns utveckling månadsvis vilket jag beskriver här.

Under lång tid ökade antalet SD-sympatisörer sakta men säkert, samtidigt som andelen av dessa, som inte vågade visa vad de egentligen tyckte, ökade. Detta är enlig PF-teori en stabil situation. I förlängningen hamnar man i ett läge där alla människor, i det här fallet, är för minskad invandring, men ingen vågar tala om detta. Alla vet att det är fel, men alla är rädda för repressalier. Något som är typiskt för en diktatur.

En förutsättning för att ett auktoritärt samhälle skall förändras är att PF-situationen blir instabil. Med detta menas att antalet människor med den oönskade åsikten fortsätter att öka samtidigt som andelen som håller sin åsikt hemlig nu börjar minska. Detta leder till att antalet öppna sympatisörer ökar väldigt snabbt. Vi kan se från diagram 1 att detta nu sker i Sverige. I det stabila skedet ökade antalet SD-sympatisörer inom webmätningarna snabbare än inom telefonmätningarna. Nu är det tvärt om. Antalet sympatisörer inom telefonmätningarna ökar snabbare än inom webbmätningarna. PF-faktorn för maj 2018 (Diagram 2) är tillbaka på samma nivå som den var i slutet av 2010. Skillnaden är bara att nu är antalet SD-sympatisörer tre gånger så stort. Detta medför ett helt annat genomslag för den oönskade åsikten i samhället än vad som gällde för åtta år sedan.

Detta är en utveckling som anses förebåda diktaturens sammanbrott. Studier av kommunismens fall i Östeuropa visar att det sker en snabb åsiktsförändring strax innan sammanbrottet. Människorna stöttar plötsligt inte längre de gängse åsikterna. PF-teorin visar dock att vi egentligen har att göra med långsamma förändringar. Många människor blev övertygade antikommunister utan att avslöja detta offentligt. Så uppstod plötsligt en situation där alla dessa människor vågade säga vad de tyckte, vilket ledde till att åsiktsförtrycket inte längre kunde upprätthållas.

Inte för att jag tror det påverkar opinionen särskilt mycket, alla vet att SD är de mest invandringskritiska oavsett (Av dig upplevda) anpassningar. Men dessa utspel från SD har fyllt ett annat syfte: Att splittra S och M internt. De som vill isolera SD får det svårare när SD pekar på likheterna i politik. Och det har fungerat. S har havererat totalt i inre strider med stor väljarflykt till SD och viss till V: och M kan fortfarande inte helt bestämma sig för om de skall vara konservativa eller nyliberala och läcker röster både till SD och C p.g.a. det. SDs taktik har fungerat, de har utnyttjat S och M inneboende svagheter.

På mitt jobb pratas det aldrig om SD. Ingen är öppen med att dom kommer rösta på SD. Det är som en gigantisk barriär som inte går att passera. Är ganska säker på vart vissa står, men inte ens i enskilda samtal så avslöjas det i klartext, inte ens antyds mer än att ”Putin ligger bakom SD framgångar” med ett ironiskt leende.
Personligen är jag ganska öppen med egna anekdoter som blottar mig (homosex, bajsfadäser, urspårade fyllor), men inte i SD frågan. Skulle aldrig berätta på jobbet var jag står. Känns som att det kan få konsekvenser att vara öppen trots att jag är ganska viktig för företaget i min roll. Arbetar i akademiker miljö, dom få invandrare vi har är extremt skötsamma.

Med det sagt så tror jag att det finns en underliggande SD bas som inte går att mäta sig fram. Hur stor? Vet ej, men jag tror SD får över 30% i valet då stigmatiseringen fortfarande är i allra högsta grad kvar.

Samma tankegångar kan du se här, om den sk PF teorin:


https://detgodasamhallet.com/2018/06/10/gastskribent-nils-olov-johnson-varfor-sd-okar-i-de-senaste-opinionsundersokningarna/

Det tror inte jag. De extrema kommer bli än mer extrema, de andra kommer tona ned sin kritik. De flesta förstår att SD väljare finns överallt och att man börjar riskera allt mer genom fortsatt mobbing.
För det andra så kommer flertalet 7-klöverpartier att förflytta sin politik än närmare SD.
Jag gissar att om några år står både Puttefnask Kristersson och näste S-ledare och pratar om återvandring.
Folk är inte dummare än att de ser diskrepansen mellan 7-klöverretoriken för 4-5 år sedan och idag. Den diskrepansen kommer att växa än mer de närmaste åren. Det ökar SD’s trovärdighet.