Bostadsbubbla i Sverige?

Du är ju för fan inte ens läskunnig, ser det ut som. Förbannade idiot så gå tillbaka och läs vad jag skriver! Jag skriver ju för jag också att banksaldona växer fast det betyder inte vad du försöker få det till.

Det ena utesluter inte det andra. Det påverkar inte faktumet att KPI är inflation.

Det är bara ett påstående lämpligt för makten att använda sig av eftersom det är lättmanipulerat. Och makten manipulerar gärna eftersom den vill bli omvald. Du har fel hur du än gör. Utan sedelpressen kan du fetglömma utvecklingen av KPI.

Du och Sven kan nu fortsätta i det oändliga med det här. Jag följer inte med. Har bättre för mig. Alltid denna följetång och ni bevisar inte ett enda skit.

"Utan stor skuldsättning är det inte möjligt" skrev du och det är förstås trams. Det höga banksparandet beror på att folk har mer tillgångar än skulder och skulle de sälja bostäderna och lösa in lånen skulle det bli ännu mer pengar över.

Du förnekar enkla fakta.

Jag är lätt skeptisk till att du har bättre saker för dig.

Varför surrar du om sedelpressen? Även om mängden krediter tredubblas så är inflationen fortfarande KPI.

Tekniskt sett så skulle det inte finnas några pengar alls om man löser alla lån. Eftersom pengarna är krediter.

Det skulle bara finnas tillgångarna kvar. Men hur mäter man värdet om det inte finns några pengar?

Jovisst kan man säga det men på individnivå så skulle det inte vara omöjligt att ha ett högt banksparande utan skulder, tvärtom, säljer man sin bostad frigörs pengar om man man har en lånemarginal under 100% och det har förstås de allra flesta.

Oavsett detta kan man förstås inte blunda för banksparande och bara se skulderna om man vill vara objektiv och seriös men det är det få i denna tråd som vill vara.

Det har jag inte påstått. Men jag tror att det faktiska sparandet är betydligt mindre än affärspressen och andra som vill bevara status quo låter påskina.

https://cornucopia.cornubot.se/2017/04/nej-de-svenska-hushallen-sparar-inte.html?m=1

Visst är det märkligt att det trots massiva tillgångar både under vår 90-tsls kris och finanskrisen så var bankerna tvungna att räddas.
Kunde inte bankerna bara ha realiserat dessa tillgångar istället?

Ja jag tycker det blir fel att räkna in tjänstepensioner då det är pengar vi inte har tillgång till förrän i framtiden. Ger en lite skev bild då detta räknas in som sparande?

Värde går i dagsläget inte att mäta rent objektivt.

Ekonomi och pengar är väl ett försök till att mäta värde. Att man mäter värde i pengar innebär inte att det är ett korrekt värde, ett bra mått eller att fenomenet värde ens existerar.

Kortfattat så är värderingar som sådant antingen objektivt, subjektivt eller icke-existerande.

När man talar om värde kan man göra distinktionen av moraliskt värde samt ekonomiskt värde, vilka ofta krockar. Exempelvis, vad är mest värdefullt, rädda liv eller sälja krigsvapen? Eller hör dessa värden ihop på så sätt att bättre ekonomiska förutsättningar leder till bättre livräddning? Hur hittar man balansen mellan detta? Går det ens? Om ja, bör man ens eftersträva balans mellan moraliskt och ekonomiskt värde?

Vilket leder oss in till distinktion mellan intrinsikalt värde och instrumentellt värde. Där intrinsikalt värde är något som är värdefullt i sig självt och instrumentellt värde är värdefullt som medel för att nå intrinsikalt värde. Många tror att pengar och en dyrare bostad är värdefullt i sig självt. Förmodligen är det inte så, pengar och dyrare bostäder är förmodligen instrumentella värden som möjligtvis kan leda till intrinsikalt värde.
Lycka och kärlek är något som brukar hävdas vara intrinsikalt värdefullt.

Men detta undersökande av vad värde är, om det ens finns och vad som är värdefullt leder lätt till jobbiga värdeteoretiska funderingar och molande huvudvärk.

Det hade iallafall varit svårt om inte omöjligt att värdera en bostads värde ur ett marknadsperspektiv om pengar eller liknande numeriska värden inte hade funnits.

Jag tror för att ett så objektivt värde som möjligt ska uppnås ur ett marknadsperspektiv så måste värderingen vara relaterad till arbetets tidsåtgång och/eller energiåtgång för resursen.

Ett sådant penningsystem/värdesystem skulle innebära att pengar är ett direkt mått på energi och tid. Men hur ska man ens kunna mäta det? Det behövs en avgörningsmetod för detta vilket verkar oerhört komplext.
Och kan värde tolkas såhär "objektivt"? Oklart för då skulle subjektiva preferenser inte kunna värderas, exempelvis om man föredrar storstad eller landsbygd.
Är tid ens objektivt? Inte enligt Einsteins relativitetsteori, men för oss människor blir det samma tidsuppfatttning då vi befinner oss på samma planet. Vilket då innebär att begreppet objektivt ska bytas till den mildare varianten intersubjektivitet. Dvs alla rationella agenter kommer uppnå samma mätvärde med detta penningsystem givet att dom använder samma avgörningsmetod.

Men iallafall, idag är pengar ett godtyckligt mått på tid och energi, vilket innebär att det råder en subjektiv uppfattning om vad bostäder är värda då vi skapar pengars och bostäders värde. Ett hus i Stockholm är dyrare än ett hus i Värmland givet att samma tid och energi lagts ner för att bygga huset. Man kan köpa mer mat för 100sek i 1918 års Sverige jämfört med Sverige år 2018.
Så penningvärdet förändras över tid och rum, penningvärdet är således en kontingent.
Penningvärde idag är en social konstruktion, även kallat socialkonstruktivism.

Och det är helt godtyckligt. Varför ska man acceptera godtyckliga mått? "Det känns bra" eller "alla andra köper ju kycklingburar för flera miljoner".

Penningmåttet, så som det fungerar, är helt enkelt ett dåligt mått för att mäta värde och stjälper snarare än hjälper värderingen av bostäder. Samtidigt behövs något slags mätmått för att ens kunna värdera mellanmänsklgt.
Well well, time will tell.

Mer om liknande tankegångar finns att finna i "Debt - a 5000 year history".