Citat:
Man gjorde ju rekonstruktion som visade att såhär väl kunde hon inte urskilja ansiktet. Om hon sett ansiktet tydligt måste det skett ur en annan vinkel än vad hon berättat. På det ena eller andra sättet talar hon osanning, antingen medvetet eller omedvetet.
Det där är en myt som tråden tyvärr understödjer. Lisbet Palme har ganska konsekvent beskrivit den person som sprang in i gränden:
Lisbet Palmes uppgifter om signalementet
1 mars 1986, första förhöret
Mannen som sprang in på Tunnelgatan uppfattade fru Palme som varande i 40-års åldern, c:a 180 cm lång och med "kompakt" kropp med kort hals. Han var mörk men inte på ett direkt sydländsk sätt utan håret var mer brunaktigt. Han var iklädd en blå något litet "bullig" täckjacka som gick en bit nedanför midjan. Han hade vidare mörka, troligen grå byxor.
8 mars 1986, angående fantombilden
Hon uppfattade det som att mannen som sprang in på Tunnelgatan hade ett något rundare, fylligare ansikte än det på fotot. Dragen i övrigt, mun och näsa, uppfattade hon som raka. Den korta halsen kanske förklaras med att han rörde sig med uppdragna axlar.
25 mars 1986, samtal med Hans Holmér
Gärningsmannen hade en stirrande blick. Ljus blick. Kindknotorna är liksom bulliga. Han har vit överläpp. Kort hals, uppdragna axlar, ett kompakt utseende. Han bär mörkblå jacka. Den är inte midje lång, inte heller väldigt lång. Han har mörka byxor. Det är inte jeans.
29 april + 5-6 maj 1986
Då hon tittade upp från maken, som fallit ihop på trottoaren, såg hon en man med stirrande blick titta på dem. Mannen befann sig på ca 10-15 meters avstånd och stod i hörnet av Tunnelgatan. Hon beskriver mannen som varande i 40-års åldern och omkring 180 cm lång, ha en intensivt stirrande blick, ha smala, tunna läppar och ljus, platt överläpp, ha en rak panna med raka ögonbryn samt ha ett rektangulärt och stelt stirrande ansikte med kraftigt, något framskjutet hakparti och markerade kindknotor. Han var iklädd mörkblå/marinblå jacka som gick nedanför midjan, dock ej till knäna, och hade mörka byxor.
14 december 1988, konfrontationen m. Riberdahl och Almblad
Efter att Lisbeth Palme sett de inledande bilderna, där samtliga deltagare i konfrontationen står uppställda säger hon att det ser man väl vem som är alkoholist. Det är nummer åtta. Hon fortsätter men det är inte bara det. När Lisbeth Palme sett hela videon säger hon att ja, det är åttan som stämmer på min beskrivning, hans ansiktsform, ögon och hans ruskiga utseende.
26 januari 1989, i riksåklagarens lokaler m. Riberdahl och Almblad
Lisbeth Palme uppgav att utseendet på den man som hon pekat ut vid konfrontationen den 14 december 1988, när videoband OP 533 förevisades för henne, (person nr 8), till fullo överensstämmer med den minnesbild hon har av den man som hon iakttog i korsningen Tunnelgatan-Sveavägen den 28 februari 1986 omedelbart efter mordet på Olof Palme. Den man som hon då iakttog hade dock inte någon mustasch.
