Lena Wesström anmäld försvunnen (2018-05-15) hittad död (2018-05-19)

Ger inte mycket för nämndemännen i tr, det är som om att spela på lotto.
Nä bort med de outbildade från rätten..

Ger inte mycket för nämndemännen i tr, det är som om att spela på lotto.
Nä bort med de outbildade från rätten..

Nej jag kan inte förstå avancerade svenska texter eftersom detta är mitt sjätte och sämsta språk..

Om du hade fått läsa texter på ditt sämsta språk undrar jag hur mycket du hade förstått.

Trist att man ska behöva bli mobbad för detta.

Det är inte åklagarens roll, men det är faktiskt en lagstadgad plikt för åklagaren att även bekta vad som kan tala till den misstänktes fördel. Regeln finns specifikt i rättegångsbalken men också överlag för myndighetsutövning i allmänhet i förvaltningslagen.
Så det är nog du som är huvudlös.

Just ja, tänkte på det när jag läste om det. Känns som det ger en indikation på hur seriöst dom känner att dom hade rätt man upp i TR.
Om åklagaren känner att det skall upp till sannolika skäl, borde hon begära reseförbud.
Vet någon om det är TR som måste fatta det beslutet eller kan åklagare/polisen göra det själva?

svensk rätt finns fyra olika misstankegrader som kan bli aktuella då ett brott har begåtts. Dessa är ”kan misstänkas”, ”skäligen misstänkt”, ”på sannolika skäl misstänkt” samt ”tillräckliga skäl för åtal”. Misstankegraderna har betydelse för till exempel vilka tvångsmedel som får användas mot den misstänkte personen. I denna artikel ska misstankegraden skäligen misstänkt behandlas.

Skäligen misstänkt är en högre grad av misstanke än kan misstänkas, men en lägre grad av misstanke än på sannolika skäl misstänkt. För att en person ska kunna anses vara skäligen misstänkt för ett brott måste det finnas konkreta omständigheter som med viss styrka talar för att den misstänkte personen har begått det aktuella brottet. Då det finns omständigheter som är tillräckliga för att en person ska kunna anses vara skäligen misstänkt för ett brott blir ett flertal olika tvångsmedel aktuella (tvångsmedel är åtgärder som en myndighet kan använda mot en person som inskränker den personens fri- och rättigheter). Låt oss gå igenom dessa i tur och ordning.

Reseförbud, vilket innebär att personen inte får lämna sin vistelseort utan tillstånd. För att reseförbud ska bli aktuellt för en skäligen misstänkt person krävs dock att fängelse finns i straffskalan för det misstänkta brottet. Något som liknar reseförbud är anmälningsskyldighet, vilket innebär att personen vid vissa bestämda tidpunkter ska anmäla sig vid en viss polismydighet. Även här krävs dock att fängelse finns i straffskalan för det aktuella brottet. Ett annat tvångsmedel som kan bli aktuellt är kvarstad, vilket innebär att personen ifråga förlorar rätten att förfoga över en viss del av sin egendom. Kvarstad kräver dock att det skäligen kan befaras att den som är skäligen misstänkt på något sätt kommer att försöka undandra sig sin skyldighet att till exempel betala böter.

Vid misstanekgraden skäligen misstänkt kan även en del tvångsmedel som genomförs i hemlighet bli aktuella. Det ena är hemlig teleavlyssning, vilket helt enkelt innebär att den misstänkte personens telefon avlyssnas. Detta blir dock bara aktuellt om straffet för det aktuella brottet är fängelse i minst två år eller om det på grund av omständigheterna finns anledning att anta att straffvärdet av ett annat brott kommer att vara högre än två år. Vidare kan hemlig teleövervakning bli aktuellt, vilket innebär att man hämtar in uppgifter om vilka telefonsamtal som den misstänkte har haft. Här krävs att straffet för det aktuella brottet är minst fängelse i sex månader eller att det rör sig om vissa speciellt angivna brottstyper. Slutligen kan även en hemlig kameraövervakning genomföras, vilket innebär att den misstänkte personen i hemlighet kameraövervakas. Här krävs dock att kameraövervakningen är av synnerlig vikt för utredningen (här kan noteras att synnerlig vikt är ett ganska högt ställt krav).

Även tvångsmedel som innebär en genomsökning av en skäligen misstänkt persons hem och person kan bli aktuella. Här tänker man väl främst på husrannsakan, vilket innebär att den misstänktes hem eller, till exempel, förråd genomsöks. Genomsökningar av den misstänkte som person kan ske genom kroppsvisitation, vilket innebär en genomsökning av den misstänkte personens kläder och föremål som han eller hon är med sig (till exempel en väska). För att en kroppsvisitation ska få göras krävs att brottet som personen är misstänkt för kan medföra ett fängelsestraff. Vidare kan även en kroppsbesiktning göras, vilket innebär en genomsökning av personens kropp samt provtagningar. Även här krävs att brottet har fängelse i straffskalan. Slutligen kan även skäligen misstänkta personer tvingas till att lämna ett salivprov för DNA-analys. Även här krävs att fängelse finns i straffskalan för det aktuella brottet.

I vissa fall kan en person som är skäligen misstänkt för brott även häktas. För att häktning ska kunna bli aktuellt då en person är skäligen misstänkt måste dock vissa förutsättningar vara uppfyllda. För det första krävs det att fängelse i mer än ett år ska finnas i brottets straffskala. För det andra krävs det att det finns fara för att den misstänkte kommer att avvika eller undandra sig lagföring eller straff, att han undanröjer bevis eller försvårar utredningen av brottet eller att han fortsätter sin brottsliga verksamhet. Dessutom får man inte anta att den misstänkte bara kommer att dömas till böter för brottet. Som alternativ kan häktning bli aktuellt då den misstänkte vägrar att berätta vem han är eller om han inte bor i Sverige. I de fall då en skäligen misstänkt person kan häktas får han även anhållas i avvaktan på att rätten ska fakta ett beslut om häktning. Även då det inte finns fulla skäl för häktning får en skäligen misstänkt person anhållas om det är av synnerlig vikt för utredningen av brottet.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att då omständigheterna gör att en person kan anses vara skäligen misstänkt för ett brott blir ett stort antal tvångsmedel aktuella. För de flesta tvångsmedlen krävs dock att fängelse finns i straffskalan för att de ska få användas mot en skäligen misstänkt person

Fina ord du läst dig till, att åklagaren ska vara objektiv, men har du minsta erfarenhet av rättegångar, vilket du uppenbarligen inte har, så vet du att så fungerar det inte i praktiken

Jo, åklagaren har ett objektivitetskrav:

Saxat från Åklagarmyndighetens etiska riktlinjer RåR 2014:1, riktlinje 2, sid. 3, näst sista stycket (hittad via Google):

”Under en förundersökning har den misstänkte och försvararen inte någon ovillkorlig rätt att få ta del av utredningsmaterialet eller att få kunskap om hur utredningen fram- skrider (jfr dock 23 kap. 18 § och 24 kap. 9 a § RB). Detta innebär inte att åklagaren kan lämna oriktiga uppgifter eller undanhålla den misstänkte, försvararen eller rätten uppgifter som talar för den misstänktes oskuld. Det följer av kravet på objektivitet att åklagaren ska redovisa även sådana omständigheter som inte entydigt talar till den misstänktes förmån men som skulle kunna vara av betydelse för hans eller hennes försvar (jfr nr 3, 4, 5 och 16 i praxissammanställningen). När den misstänkte själv inte verkar för sitt försvar bör åklagaren också ta ett särskilt ansvar för att omständigheter som annars skulle ha lyfts fram av försvararen blir belysta under förundersökning och rättegång.”

Fina ord du läst dig till, att åklagaren ska vara objektiv, men har du minsta erfarenhet av rättegångar, vilket du uppenbarligen inte har, så vet du att så fungerar det inte i praktiken

Kopierat skolbokstrams. Ut i verkligheten med dig.

Om jag läser texter på mitt sämsta språk så skulle jag inte uttala mig tvärsäkert om vissa saker. Särskilt inte om något flertal länkar till relevanta informationskällor som motsäger vad jag påstår. Jag skulle heller inte börja kalla åklagaren för att vara "dum" eller gjort bort sig. Åklagaren har gått en utbildning som är dels kräver hyfsat läshuvud för att komma in på men också ganska krävande och förutsätter förmåga att bearbeta mängder med skriftlig och muntlig information.

Att bli ifrågasatt är inte att bli "mobbad". Jag tycker också det låter lite märkligt att du säger att du undervisar på universitetsnivå men inte blir ifrågasatt. De flesta högre utbildningar förutsätter en strävan till ständig förbättring vilket med nödvändighet medför visst ifrågasättande. Jag lovar dig att du blivit "sågad" av åtskilligt fler än i denna tråd om du under en föreläsning på juristprogrammet hävdat att åklagaren inte ska ha något att bestämma om vilka polisen vill höra eller inte i en mordutredning.