Citat:
Ursprungligen postat av
I-van-Toer
Tillägg till mitt inlägg ovan. Det är knappast nationalister eller s k "högerextrema" som tjänat på det som hänt i och med Sverige de senaste dryga tre årtiondena. Ingen som värnar om nationalstatens välbefinnande kan ha haft med mordet att göra. Det säger sig självt att den vägen som stakades ut för Sverige i slutet av 80-talet och första halvan av 90-talet inte går ihop med det nationalism. Socialdemokratin på Palmes tid skulle idag i vissa kretsar kallas för främlingsfientlig medans den nyliberala världsbilden är något som man idag kan dra paralleller till. Det finns således en koppling till dåtiden via just nyliberalismen. Idag kallas de för globalister.
Redan 1975 stakades den där ödesdigra vägen ut för Svea Rike; då skulle det alltså påbörjas ett
mångkulturellt samhällsexperiment och sossar var vid makten vid tidpunkten.
Nationalism och nationalstat blev fula ord att ta i sin mun kan jag tänka mig.
Citat:
År 1975 lämnade Sverige assimilationspolitik och ersatte den med en mångkulturpolitik.
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=438&artikel=6594094
Har givetvis ingenting med statsministermordet att göra och sossarnas invandringspolitik då
är ingenting i jämförelse mot vad den onde och förhatlige Reinfeldt och hans parti kom att
stå för därvidlag långt senare. Westerberg inte mycket bättre han heller.
Vad attentatet på Sveavägen beträffar så råkar det med all sannolikhet förhålla sig på det
lilla viset att en viss bestämd person av en ren slump fick syn på det blivande mordoffret,
insåg att han hade gott om tid att förbereda sig, drygt två timmar närmare bestämt, klev
iväg och införskaffade kanonen till puffra hos en gammal bekant och sen var det bara att
vänta tills filmen var slut och målobjektet med hustru kom ut ur biosalongen och hoppas
att de inte klev in i någon taxi eller kördes av någon bekant hem. Även fick man hoppas på
att ingen livvakt anslöt sig för då kunde saker och ting kompliceras något. Dessutom vore
det önskvärt att sonen med kvinnligt sällskap inte slog följe med makarna P.
Mr X hade tur. Det gick som han hoppades. Och så var det bara att fixa prylen och sticka
iväg sen. Och så visste han att han nu gjort en viss herre mycket nöjd och glad.
Denne herre var dessvärre fråntagen sin frihet för ögonblicket.
Synd bara på missen. Nu fanns där ett huvudvittne till mordet som klarat livhanken, men
henne skulle ändå ingen komma att tro på senare. Ty folket i landet ville helt enkelt inte
ha en gärningsman som honom. Dög inte att komma med. Om man så skulle behöva göra
våld på verkligheten skulle en helt annan sorts typ klämmas fram.
Det skulle vara något betydligt storslagnare till statsministermördare helt enkelt
(Och framför allt "storslagna" krafter bakom det hela).
Helst en rejäl och stadig karl till yrkesmördare med minst 30 års erfarenhet i branschen
som jobbat åt precis varenda underrättelsetjänst i hela stora vida världen.
För just detta uppdrag lejd av otäcka CIA som i sin tur anlitats av svenska näringslivskrafter.
Det vore nåt det.
Men vad verkligheten nu kunde bjuda på var dock alltså bara ett sketet tillfälligheternas dåd,
utfört av en svårt personlighetsstörd man som alltid hade nära till våld.
Vilket givetvis är något som alla dessa energiska och förhoppningsfulla konspirationsteoretiker
aldrig kommer att upphöra att motsätta sig.