Citat:
Ursprungligen postat av
bradgardsindianen
Det där kanske har med att den sekulära världen mer gått in i den kyrkliga. Den ska demokratiseras. Det kanske inte ärså att prästerna "inte orkar" ta sig an traditionella prästuppgifter som själavården utan att politiker i kyrkans styre inte kunnat hålla fingrarna i styr.
Mycket hjälpverksamhet läggs väl på församlingarna för det man tror att det finns gott om pengar fast mycket av tillgångarna snarare kostar.
Regeringen har ju gett pengar till församlingar för att de ska arbeta med asylsökandes utmaningar som exp. språket. I svenska kyrkan finns ju diakoner som är utbildade och får lön för själasörjandet. Till skillnad från i frikyrkan där Lena var aktiv. Svenska kyrkan är ju en politisk institution som drivs av politiker. I frikyrkan är inte saken densamma, deras pengar och resurser och det politiska inflytandet är mycket mer begränsat. Men också frikyrkorna har fått pengar av staten för att hjälpa den enorma 2015 års asylinvandring på ca 183000 personer.
Jag sa aldrig att prästerna inte orkade med själasörjandet, utan talade om två separata pastorer i två olika frikyrkoförsamlingar som delegerat ut de diakonala uppgifterna till lekmän i församlingen för att de inte orkade med de själasörjande delarna. Finns inga pengar att betala dessa löner och anledningen till att de inte orkade med uppgifterna var:
1. Den ene pastorn hade tidigare haft sådana samtal men kände sig misslyckad efter fyra skilsmässor som resultat av sin insats, samt alla bråk som förekom mellan parterna då pastor försökte medla.
2. I det andra fallet rörde det sig om en pastor, som blev av med andrepastorn vilken tidigare hållit i de själasörjande uppgifterna. Han vågade inte gå in i sådana intima samtal eftersom han kände sig oerfaren och begränsad i den privata sfären. Istället bad han församlingen be till Gud om någon som kunde hantera uppgiften istället för vederbörande själv.