Ännnu en feministisk analys av Svenska akademin- en kvinna fick ta smällen

Konsumenter/kritiker avgör det. Ifall vanliga män står och grillar eller sitter i soffan gör detsamma, liksom det gör detsamma ifall fler tjejer kan spela musikinstrument än killar eller ifall tjejer gillar piano medan män gillar elgitarr, det handlar om den kompetitiva drivkraften bland de 1% män som verkligen, verkligen är intresserade i matlagning/musik.



Sure, det är lite svårare i litteratur än i tex komposition av musik eller regi av film där män står för en så pass fullkomlig överrepresentation att det är omöjligt att relativisera bort det.

Man kan givetvis relativisera om allt, men det är konstigt att man då lutar sig tillbaka på den platta neomarxistiska maktanalysen för att förklara att 65% av nobelprisvinnare i litteratur senaste 25 åren har varit män. Det kan lika gärna vara så att de 35% kvinnorna kvoterades in?

Jag säger inte varesig att det ena eller det andra är sant, men ska man vara en sann postmodernist så kan man ju inte falla tillbaka till neomarxistiska maktstrukturanalyser för att förklara varför alla utfall inte är 50/50 mellan könen. Neomarxistisk identitetspolitik kan givetvis lika enkelt relativiseras bort som icke-objektiv mått på verkligheten.

Sara Danius måste ju vara en kvinnohatare som går patriarkatets intressen då hon försökte få bort en annan kvinna.

I feminismens namn så förkastar jag Sara Danius.

Nehejdu. Bara leta lite i det feministiska lexicon med nya fräsiga ord man kan använda:

Internaliserad misogyni!! (i sann feministisk akademisk anda behöver jag inte motivera mer, fräsig benämning räcker)

Män = Förtryckare
Kvinnor = Offer


Sådär. Ordnung återställd.

Du har rätt. Varje gång något går emot det klassiska man dålig, kvinna bra eller offer råder fullständig radiotystnad.
Som igår när en kvinna mördade en 60-årig man eller Johanna Möllers HVB-hemspojkar som hon höll sig med och använde som mordredskap, eller flickor "råkar ramla från balkonger" eller gruppvåldtas. Då finns feministerna ingenstans... Men vankas det knytblusuppror då jävlar, arrangeras möten i hela landet till om två dagar.

Det gör inte detsamma. En betydande andel av stjärnor inom klassisk musik är kvinnor eftersom kvinnorna ganska länge nu spelat klassik musik och deras andel av klassiska musiker ökat.

Inom elektrisk musik har kvinnornas andel ökat först på senare tid och t.ex antalet framträdande kvinnliga elgitarrister eller basister har följaktligen ökat. Jag vill nog påstå att andelen kvinnor som blir framstående musiker motsvarar andelen kvinnor som spelar respektive instrument. Alltså ungefär lika stor andel av bägge kön blir "stjärnor".

"Neomarxistisk postmodern identitetspolitik..." byt skiva nu, det börjar bli tröttsamt.

Att det finns var väl aldrig någon hemlighet?
Det är märkligt det där att "förekomst" här blir detsamma som jämlikhet, men förekomst bland chefer är totaaaaaaalt ojämlikt.

Förekomst av vad? Förstår inte vad du menar.

Jag förstod det.
Och nej, jag är inte överraskad.

Du säger att det finns kvinnliga virtuoser på diverse intrument inom den klassiska musiken.
Ingen har nånsin påstått något annat.
Din ingång är att "det är en betydande andel i kombination med att det ökar.
Det vet du egentligen inte, men du önskar att detta är tecknet på att vi går mot jämställdhet.
Vad det är, är vi sedan gammalt inte överens om.
Det har aldrig förr varit viktigt. Du vet på den tiden när de som ville hålla på med musik, fick göra det oavsett vilket kön. Måttet på hur bra de var, handlade inte om deras kön utan om vad de kunde förmedla med sina instrument.
I en otroligt ytlig värld räknar man antalet män och kvinnor och bedömer jämställdheten utifrån det. Som om musik hade något med jämställdhet att göra.

Detta i sin tur är en del av könskriget ni lättlurade gått med i.
Utan egen vinning dessutom. Jag är övertygad om att ni tror att ni är ute i en god sak, men eftersom ni varken förstår musiker eller excellens så förs ert krig mest bland de närmast sörjande, som en pöbelns plakatpolitik utan varken mening eller syfte.

Ni är bara inkallade för att föra en massa jävla liv om ingenting för att ge tyngd åt dem som använder er som murbräcka mot makten, där de själva skor sig. Som en hejaklack ungefär.

Det finns en annan fråga här som man kan fråga sig:
Tror du man kan utbilda vem som helst till musiker i toppklass?
Alltså, så avsevärt mycket över medioker att man står ut och blir kallad att spela världen runt?

Då menar jag inte sorten Avicii, som kan trycka på Play-knappen och vinka till publiken och droppa bassen i rätt ögonblick, utan en riktig virtuos. Ett begrepp som saknar mening i en postmodern värld. Liksom musikaliskt geni.

Visst man kan gödsla med ordet, men det betyder ingeting. Man kan säga det om de femtio bästa i både mello och Idol. Allas rätt att få kalla sig vad man vill och rätten att få bekräftas redan som medioker är myntets baksida.
Allt för att även tjejer ska kunna nå "verkshöjd".
Som vi gjort med skolan, sänkt kraven så långt att det blir tortyr för excellenta män, för att tjejerna i snitt ska kunna excellera och när de är ombord skickas grabbarna i svansen ut med badvattnet. Med sänkt snitt för den svenska skolan som resultat.

Detta med staten som systematisk och institutionell övervakare av att detta sker.
Resultaten för att det sker har funnits att beskåda på allmän plats i över 30 år.

För att ta tillbaks det till roten. Vi har olika predispositioner att utveckla genier mellan könen. I genomsnitt tenderar flickor att flockas runt medianen medan män är mer utspridda över hela kurvan.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Normalf%C3%B6rdelning

Själv ska jag fira att Sara Stridsberg till slut fattade vinken att den svenska radikalfeminismen är på väg att dö. Beslutet att lämna akademien var välkommet, för en översättning och kopia på Valerie Solanas SCUM-manifest ska fan inte räcka för att ta sig in i akademien.

Det berodde på att ditt inlägg var formulerat på ett obegripligt sätt.


Mitt argument var mycket enkelt. När antalet kvinnliga utövare ökar, ökar också antalet kvinnliga framstående utövare. Detta i motsats till påståendet att de mest framstående i regel skulle vara män oavsett antalet kvinnliga utövare.

Du menar lika tröttsamt som patriarkatet och misogyni?

Argumentet du inte kan styrka.
Det finns inget som säger att fler utövare ger bättre utövare. Fler än hälften av dem som lyfts fram idag är redan inkvoterade bland lika duktiga eller bättree män, för att visa att även kvinnor kan.
Tror du man lyfter fram alla? Hur många misandriska galor tror du vi orkar med egentligen?
Du skulle kunna föra en diskussion om sannolikhet, men det skulle sannolikt stämma avsevärt mycket bättre på män.
Se normalfördelningskurvan.