Citat:
Jag vill bara flika in att jag absolut inte ifrågasätter ME som sjukdom, vet att den orsakar stort lidande, och att ME-sjuka får kämpa för att få rätt vård om ens någon vård alls. 
Tyvärr "kidnappas" sjukdomen ME lätt av till exempel föräldrar med icke-adresserad ångestproblematik som i brist på adekvat ångesthantering/obehandlad ångestdriven depression "läser in" symptom hos barn som i själva verket kanske är deprimerade, oroligt lagda, inte trivs i klassen, sover för mycket, "inte orkar med" för mycket folk runtom sig för att man är påväg att bli en grinig tonåring, får ont i huvudet och yrsel pga stress eller andra orsaker. Utan att VETA så tror jag ändå att barnen till föräldrarna med bloggen kan ha haft andra orsaker bakom "trötthet, yrsel, huvudvärk, illamående" etc. än just ME. Rent statistiskt är det mycket mer sannolikt att deras problematik har annan grund än den ovanliga sjukdomen ME. Jag tror även att detta kan ha varit fallet för Bjärreds-familjen. Eftersom det ännu inte finns något säkert "test" för ME (förändringar som syns genom magnetröntgen, ett blodprov eller annat) så blir det ju tyvärr så att även såna som INTE har ME kan få för sig att de är ME-sjuka, trots att de faktiskt inte har ME.
Tyvärr "kidnappas" sjukdomen ME lätt av till exempel föräldrar med icke-adresserad ångestproblematik som i brist på adekvat ångesthantering/obehandlad ångestdriven depression "läser in" symptom hos barn som i själva verket kanske är deprimerade, oroligt lagda, inte trivs i klassen, sover för mycket, "inte orkar med" för mycket folk runtom sig för att man är påväg att bli en grinig tonåring, får ont i huvudet och yrsel pga stress eller andra orsaker. Utan att VETA så tror jag ändå att barnen till föräldrarna med bloggen kan ha haft andra orsaker bakom "trötthet, yrsel, huvudvärk, illamående" etc. än just ME. Rent statistiskt är det mycket mer sannolikt att deras problematik har annan grund än den ovanliga sjukdomen ME. Jag tror även att detta kan ha varit fallet för Bjärreds-familjen. Eftersom det ännu inte finns något säkert "test" för ME (förändringar som syns genom magnetröntgen, ett blodprov eller annat) så blir det ju tyvärr så att även såna som INTE har ME kan få för sig att de är ME-sjuka, trots att de faktiskt inte har ME.Precis, eftersom "ME" är en känd slasktratt (tyvärr) kan hemmadiagnosen hamna där. Osystematiskt mottagande i skolan är en riskfaktor, men nu har Bjärred bestämt att soc alltid kopplas in vid sjukfrånvaro högre än 20 procent (tror jag), även om orsaken till frånvaron är känd. Det kommer att bli en rejäl förändring för många barn nu, hoppas jag.
__________________
Senast redigerad av rappytt 2018-04-09 kl. 15:53.
Senast redigerad av rappytt 2018-04-09 kl. 15:53.
Citat:
Jag vill bara flika in att jag absolut inte ifrågasätter ME som sjukdom, vet att den orsakar stort lidande, och att ME-sjuka får kämpa för att få rätt vård om ens någon vård alls. Tyvärr "kidnappas" sjukdomen ME lätt av till exempel föräldrar med icke-adresserad ångestproblematik som i brist på adekvat ångesthantering/obehandlad ångestdriven depression "läser in" symptom hos barn som i själva verket kanske är deprimerade, oroligt lagda, inte trivs i klassen, sover för mycket, "inte orkar med" för mycket folk runtom sig för att man är påväg att bli en grinig tonåring, får ont i huvudet och yrsel pga stress eller andra orsaker. Utan att VETA så tror jag ändå att barnen till föräldrarna med bloggen kan ha haft andra orsaker bakom "trötthet, yrsel, huvudvärk, illamående" etc. än just ME. Rent statistiskt är det mycket mer sannolikt att deras problematik har annan grund än den ovanliga sjukdomen ME. Jag tror även att detta kan ha varit fallet för Bjärreds-familjen. Eftersom det ännu inte finns något säkert "test" för ME (förändringar som syns genom magnetröntgen, ett blodprov eller annat) så blir det ju tyvärr så att även såna som INTE har ME kan få för sig att de är ME-sjuka, trots att de faktiskt inte har ME.
Tyvärr "kidnappas" sjukdomen ME lätt av till exempel föräldrar med icke-adresserad ångestproblematik som i brist på adekvat ångesthantering/obehandlad ångestdriven depression "läser in" symptom hos barn som i själva verket kanske är deprimerade, oroligt lagda, inte trivs i klassen, sover för mycket, "inte orkar med" för mycket folk runtom sig för att man är påväg att bli en grinig tonåring, får ont i huvudet och yrsel pga stress eller andra orsaker. Utan att VETA så tror jag ändå att barnen till föräldrarna med bloggen kan ha haft andra orsaker bakom "trötthet, yrsel, huvudvärk, illamående" etc. än just ME. Rent statistiskt är det mycket mer sannolikt att deras problematik har annan grund än den ovanliga sjukdomen ME. Jag tror även att detta kan ha varit fallet för Bjärreds-familjen. Eftersom det ännu inte finns något säkert "test" för ME (förändringar som syns genom magnetröntgen, ett blodprov eller annat) så blir det ju tyvärr så att även såna som INTE har ME kan få för sig att de är ME-sjuka, trots att de faktiskt inte har ME.Jag håller med dig mycket. Ber också därför att få citera ett eget inlägg från 6/4 om just denna problematik. I Bjärred handlade det inte om föräldrarna själva utan de talade för sina barn, liksom i fallet med det bloggande föräldraparet som du beskrev, problematiken är dock densamma.
Ängsliga oroliga föräldrar som helt enkelt fastnar för något som inte kan motbevisas och driver denna tes större och större. Till slut mår barnen själva riktigt dåligt.
I väldigt många fall söker föräldrar och barn vården för att de är oroliga för att barnen är sjuka i något. Med undersökningar, tester och prover kan man lugna folk. Men om de tror att barnen har "ME" - som dessutom massmedialt beskrivs i skrämmande pessimistiska termer - hur ska någon få reda på att besvären egentligen nog har mest med psyket eller föräldrarnas ängslighet att göra? Det finns ju inget som utesluter denna diagnos - annan än möjligen att man kan diagnostisera en annan sjukdom. Men bara ängslighet och oro hos föräldrarna är inte så lätt att beskriva som diagnos för någon som är övertygad om en allvarlig sjukdom hos sitt barn.
Citat:
Problemet är inte de riktigt sjuka i ME.
Problemet är alla andra som inte har ME, men som ändå hävdar detta - av allehanda olika orsaker:
För att de inte vill erkänna psykisk bakomliggande ångestsjukdom eller depression, för att de de facto har en annan somatisk sjukdom, för att de av psykosociala orsaker vill slippa gå till jobbet, slippa delta i samhällets aktiviteter, är "inbillningssjuka" som det så nedsättande tidigare beskrevs.
Dessa individer har alltid funnits och kallats för olika namn under åren varav SVBK bara är ett.
Denna grupp av folk som har eller uppger sig ha ME-liknande besvär, är större än de som verkligen har en ME-sjukdom, betydligt större, mångdubbelt större..
Eftersom det fortfarande inte finns några prover eller undersökningar som kan visa på att någon verkligen har drabbats av just ME - går det inte så lätt att sålla bort de andra.
De andra, de med psykiska sjukdomar, de med depressioner, livsleda eller bara de som inte längre vill eller orkar med sitt jobb eller sin tillvaro - de är så många fler än de ME-sjuka - men de vill gärna också hävda att de har en ME-sjukdom. Dessa personer ställer till det ordentligt för de verkligt ME-sjuka då även dessa får svårt att bli trodda.
Majoriteten av de som uppger sig vara ME-sjuka som läkare träffar på - har helt enkelt inte en ME-sjukdom, utan tillhör oftast gruppen ovan. Därav har en stark skepticism mot dem som uppger sig ha ME-sjukdom uppstått, till nackdel för alla på riktigt ME-sjuka.
Kanske inte så konstigt egentligen. Läkare, övrig sjukvårdspersonal, Försäkringskassa, Arbetsgivare, Försäkringsbolag och andra myndigheter består faktiskt av enskilda individer som bildar sig uppfattningar om olika saker.
Har kanske 95- 100% av alla man mött som påstått sig varit ME-sjuka inte visat sig ha denna åkomma utan faktiskt väldigt ofta gått att visa på andra orsaker till deras lidande, blir man skeptisk.
Precis som de som uppger sig lida av el-allergi, återkommande UFOn, strålning från grannar och element eller Kaninmannen som inte satt i rullstol utan dansade på Liseberg, eller ämnesomsättningssjuka - väldigt många har nu plötsligt fått "ME".
Om Henkows mött skepticism för flickornas sjukdom är svårt att veta - de har definitivt lyckats driva igenom saker som många andra sjuka barn inte är i närheten av, som ex dubbel hemundervisning föregått av att skolan stod i dialog med föräldrarna. Därtill verkar det ju funnits inplanerad fortsatt utredning av Moa.
Problemet är alla andra som inte har ME, men som ändå hävdar detta - av allehanda olika orsaker:
För att de inte vill erkänna psykisk bakomliggande ångestsjukdom eller depression, för att de de facto har en annan somatisk sjukdom, för att de av psykosociala orsaker vill slippa gå till jobbet, slippa delta i samhällets aktiviteter, är "inbillningssjuka" som det så nedsättande tidigare beskrevs.
Dessa individer har alltid funnits och kallats för olika namn under åren varav SVBK bara är ett.
Denna grupp av folk som har eller uppger sig ha ME-liknande besvär, är större än de som verkligen har en ME-sjukdom, betydligt större, mångdubbelt större..
Eftersom det fortfarande inte finns några prover eller undersökningar som kan visa på att någon verkligen har drabbats av just ME - går det inte så lätt att sålla bort de andra.
De andra, de med psykiska sjukdomar, de med depressioner, livsleda eller bara de som inte längre vill eller orkar med sitt jobb eller sin tillvaro - de är så många fler än de ME-sjuka - men de vill gärna också hävda att de har en ME-sjukdom. Dessa personer ställer till det ordentligt för de verkligt ME-sjuka då även dessa får svårt att bli trodda.
Majoriteten av de som uppger sig vara ME-sjuka som läkare träffar på - har helt enkelt inte en ME-sjukdom, utan tillhör oftast gruppen ovan. Därav har en stark skepticism mot dem som uppger sig ha ME-sjukdom uppstått, till nackdel för alla på riktigt ME-sjuka.
Kanske inte så konstigt egentligen. Läkare, övrig sjukvårdspersonal, Försäkringskassa, Arbetsgivare, Försäkringsbolag och andra myndigheter består faktiskt av enskilda individer som bildar sig uppfattningar om olika saker.
Har kanske 95- 100% av alla man mött som påstått sig varit ME-sjuka inte visat sig ha denna åkomma utan faktiskt väldigt ofta gått att visa på andra orsaker till deras lidande, blir man skeptisk.
Precis som de som uppger sig lida av el-allergi, återkommande UFOn, strålning från grannar och element eller Kaninmannen som inte satt i rullstol utan dansade på Liseberg, eller ämnesomsättningssjuka - väldigt många har nu plötsligt fått "ME".
Om Henkows mött skepticism för flickornas sjukdom är svårt att veta - de har definitivt lyckats driva igenom saker som många andra sjuka barn inte är i närheten av, som ex dubbel hemundervisning föregått av att skolan stod i dialog med föräldrarna. Därtill verkar det ju funnits inplanerad fortsatt utredning av Moa.
Citat:
Det finns hypokondriker och de som har Münchhausen by proxy. Alla möjliga sjukdomar och tillstånd som går runt i deras huvud. Eller någon psykisk sjukdom de behöver vård för. Det är ett psykiskt tillstånd. Jag vill bara flika in att jag absolut inte ifrågasätter ME som sjukdom, vet att den orsakar stort lidande, och att ME-sjuka får kämpa för att få rätt vård om ens någon vård alls. Tyvärr "kidnappas" sjukdomen ME lätt av till exempel föräldrar med icke-adresserad ångestproblematik som i brist på adekvat ångesthantering/obehandlad ångestdriven depression "läser in" symptom hos barn som i själva verket kanske är deprimerade, oroligt lagda, inte trivs i klassen, sover för mycket, "inte orkar med" för mycket folk runtom sig för att man är påväg att bli en grinig tonåring, får ont i huvudet och yrsel pga stress eller andra orsaker. Utan att VETA så tror jag ändå att barnen till föräldrarna med bloggen kan ha haft andra orsaker bakom "trötthet, yrsel, huvudvärk, illamående" etc. än just ME. Rent statistiskt är det mycket mer sannolikt att deras problematik har annan grund än den ovanliga sjukdomen ME. Jag tror även att detta kan ha varit fallet för Bjärreds-familjen. Eftersom det ännu inte finns något säkert "test" för ME (förändringar som syns genom magnetröntgen, ett blodprov eller annat) så blir det ju tyvärr så att även såna som INTE har ME kan få för sig att de är ME-sjuka, trots att de faktiskt inte har ME.
Tyvärr "kidnappas" sjukdomen ME lätt av till exempel föräldrar med icke-adresserad ångestproblematik som i brist på adekvat ångesthantering/obehandlad ångestdriven depression "läser in" symptom hos barn som i själva verket kanske är deprimerade, oroligt lagda, inte trivs i klassen, sover för mycket, "inte orkar med" för mycket folk runtom sig för att man är påväg att bli en grinig tonåring, får ont i huvudet och yrsel pga stress eller andra orsaker. Utan att VETA så tror jag ändå att barnen till föräldrarna med bloggen kan ha haft andra orsaker bakom "trötthet, yrsel, huvudvärk, illamående" etc. än just ME. Rent statistiskt är det mycket mer sannolikt att deras problematik har annan grund än den ovanliga sjukdomen ME. Jag tror även att detta kan ha varit fallet för Bjärreds-familjen. Eftersom det ännu inte finns något säkert "test" för ME (förändringar som syns genom magnetröntgen, ett blodprov eller annat) så blir det ju tyvärr så att även såna som INTE har ME kan få för sig att de är ME-sjuka, trots att de faktiskt inte har ME.Rent statistiskt sett så utreds barn av Bup med de symtom som du räknar upp. Dvs en förälder tänker först och främst på depression eller någon neuropsykiatrisk diagnos. Väldigt få tänker ME i första hand. Eller ens vet om sjukdomens existens.
Man får hoppas att det snart kommer fram vad som är vad och barnen som i det här fallet står i centrum får rätt omvårdnad. Tyvärr är det för sent för flickorna den här tråden handlar om.
__________________
Senast redigerad av Lillamig72 2018-04-09 kl. 16:32.
Senast redigerad av Lillamig72 2018-04-09 kl. 16:32.
__________________
Senast redigerad av rappytt 2018-04-09 kl. 16:15.
Senast redigerad av rappytt 2018-04-09 kl. 16:15.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera