Citat:
Ursprungligen postat av
zilvereko
Han deltar alltså av ren nyfikenhet, ja. För honom är det säkert mer ett slag han tänker vinna, än att det faktiskt är en rättegång.
Precis likadant verkade arbogakvinnan Johanna Möller agera och uttrycka sig.
Vet ni är flera som drar paralleller mellan dessa två, jag har svårt att se någon större likhet mer än det fullkomligt empatilösa sättet att uttrycka sig.
Ser dock Madsens som någon med starkt autistiska drag, med högst aparta specialintressen som Möller inte har. Hon har ju inte mördat någon bokstavligen heller vad jag förstår.
Får en känsla av att Madsen medvetet har raljerat över sina svar i mentalundersökelsen. Som att han brett på extra för att framstå så galen som möjligt. Eller så är det faktiska sspontansvar , som gör att en som är mer "normalt neurotisk" reagerar så kraftigt som de flesta av "oss" gör på hans gränslösa narcissism , likgiltighet och psykopatiska känslokyla.
Tänker också på att det måste vara unikt med detta rättsfall som sker så öppet inför offentligheten i det att nästan inget, förutom obduktionsbilderna på Kims lemlästade kroppsdelar och foton av hennes tillhörigheter, besparas oss.
Hade media rapporterat ens en bråkdel av det som framkommer nu i alla kanaler om dessa horribla detaljer, om en FUP varit tillgänglig?
Hade rättsprocessen sett likadan ut , om en FUP varit offentlig, med så djupgående och detaljerad dokumentation som nu i danska byretten? Är det inte just för att det inte finns någon offentlig FUP, som det ser ut som det gör? Jag är förbryllad, bågon får gärna utveckla tanken.
Samtidigt som jag är fascinerad av just detta brottet, dess karaktär med alla ingredienser av våld,sex, tortyr, galenskap och oerhörda tragik, så ställer jag mig ganska kritisk till hur det kan vara möjligt och etiskt egentligen, att fullkomligen vräka ut alla grymheter i medias irl rapportering så att vem som helst kan gå in o frossa på vad den behagar? Själv har jag ägnat alldeles för stor del av min tid och energi att sänka mig ned i detta moras.
Är den springande punkten att det är ett kvinnomord , som Katarina Wennstam skrev om i artikeln i DN som gör att fokuset blir så enormt?
Är det vad offentlighetsprincipen ska vara till för?
Några funderingar.