Stor polisinsats i Bjärred utanför Lund - 2018-01-09 (fyra döda)

Här har ju de två döttrarna redan tvingats välja bort flera skolämnen och bara koncentrera sig på vissa s.k. kärnämnen. Pga alla inskränkningar (där en promenad kan betyda en veckas sängläge) drabbas många också av depression.
http://www.cdc.gov/cfs/cfsbasicfacts.htm

Det lär ska finnas en genetisk predisposition för ME som gör att föräldrarna säkert inte heller ville riskera att utsätta kommande generationer för sjukdomen.

Föräldrarna bör - förutom experter på skatter och moms - också presumeras ha varit de förnämsta experterna på sina barns sjukdom och dess yttringar, vilka inskränkningar sjukdomen innebar för barnen samt den återverkan denna haft (och kunde förväntas komma att få) på deras egna liv. - Ett exempel kan vara M:s pianospel som A kanske inte mäktade med att höra eftersom hon kan ha blivit allt mer känslig för olika ljud. Vidare kan M ha börjat glömma bort vad hon lärt sig, eller ej förmått koncentrera sig så bra som tidigare. - Som sagt: Föräldrarna är de enda som kunnat observera döttrarnas successiva nedbrytning eller försämring. Morden skulle, sett från föräldrarnas horisont, därför kunna betraktas som barmhärtighetsmord, och barmhärtigheten omfatta även föräldrarnas självmord eftersom de väl svårligen kunnat tänka sig ett fortsatt liv utan sina döttrar; om än aldrig så framgångsrika i sina resp. yrken.

Under min fortbildning i skattefiffel snubblade jag över dessa foton (OH dec 2013):
https://www.wu.ac.at/taxlaw/service/gallery/2013/vat-case-law-16-17122013/
(bild 11, 16)

Livet är värt att leva för alla. Punkt. Och det kan vända. Ännu mer punkt. Du är otäck du. Och det var föräldrarna också som tog sig rätten att både värdera och avsluta andra individers liv. De var inte samma organism. De var olika fysiska individer med egna rättigheter.

Jag mår också illa när jag här läser ordet barmhärtighet samt varianter av det, men det är inget nytt. Det går runt i cirklar det också.

Btw så var det nån i tråden som hade hört att det som stod i brevet var riktigt creepy. Om det stämmer samt kommer i dagens ljus så tror jag inte vi behöver se fler teorierna om barmhärtighet här.

Föräldrarnas värsta mardröm kan antas ha varit att deras barn skulle få ett sekunda liv; utlämnade åt andras godtycke, eller som framtida vårdpaket.Beslutet bör ha fattats med vetskapen om att endast 2-10% av alla som diagnosticerats med sjukdomen blir återställda samt att många också tvingas ge upp arbete och studier.

Det lär ska finnas en genetisk predisposition för ME som gör att föräldrarna säkert inte heller ville riskera att utsätta kommande generationer för sjukdomen.

Föräldrarna bör - förutom experter på skatter och moms - också presumeras ha varit de förnämsta

Under min fortbildning i skattefiffel snubblade jag över dessa foton (OH dec 2013):
https://www.wu.ac.at/taxlaw/service/gallery/2013/vat-case-law-16-17122013/
(bild 11, 16)

Livet är värt att leva för alla. Punkt. Och det kan vända. Ännu mer punkt. Du är otäck du. Och det var föräldrarna också som tog sig rätten att både värdera och avsluta andra individers liv. De var inte samma organism. De var olika fysiska individer med egna rättigheter.

Mitt fetade. Om barnen var så svårt sjuka, om de ständigt försämrades, bröts ner och prognosen var så dålig - kunde man ändå fortsätta med den regelbundna hemundervisningen tre respektive fyra dagar i veckan? Var det ens möjligt att genomföra undervisningen den sista tiden?

Om barnen var så sjuka, borde de inte klarat av den relativt omfattande undervisningen i hemmet. Och om de kunde genomföra undervisningen, så bör de inte ha varit så sjuka? Resonemanget går inte ihop. Om de regelbundet hade besök av lärare i hemmet, som såg hur barnen bröts ner och försämrades - varför slog inte dessa lärare larm?

Mitt fetade. Om barnen var så svårt sjuka, om de ständigt försämrades, bröts ner och prognosen var så dålig - kunde man ändå fortsätta med den regelbundna hemundervisningen tre respektive fyra dagar i veckan? Var det ens möjligt att genomföra undervisningen den sista tiden?

Om barnen var så sjuka, borde de inte klarat av den relativt omfattande undervisningen i hemmet. Och om de kunde genomföra undervisningen, så bör de inte ha varit så sjuka? Resonemanget går inte ihop. Om de regelbundet hade besök av lärare i hemmet, som såg hur barnen bröts ner och försämrades - varför slog inte dessa lärare larm?

Jag brukar också kika på Malous Efter tio på TV4, om det är med någon intressant gäst. Men stör mig också så otroligt mycket på att hon avbryter sina gäster så att de ej får tala till punkt!

Men tror du verkligen att någon släkting till O eller H kommer att ställa upp i programmet? Det skulle vara om det gått tillräckligt lång tid efter den hemska händelsen. O:s syster arbetar väl inom media (radio), kanske Malou lägger ut sina krokar och försöker få dit henne.

Tänker på lilla 11- åriga E**a som var den yngsta som omkom på Drottninggatan. Hennes pappa var med i en intervju hos Malou nu i februari, i samband med att rättegången mot Akilov startade. Mamman till E**a var då också intervjuad på SVT.

Det hade då gått 10 månader sedan attentatet. Kanske man kan tänka sig att en anhörig till O eller H ställer upp för en intervju om ett år eller så.

Eller kanske aldrig någonsin. Det skulle jag också ha full förståelse för.

Du klarar inte av att se ett resonemang om föräldrarnas bevekelsegrunder utan att skuldbelägga oskyldiga, det är otäckt. Det handlar inte om ifall dom gjorde rätt eller fel, det handlar om vad dom kände och hur dom valde att handla utifrån det. Om dom tyckte att det barmhärtigaste i deras situation var att avsluta livet så var det vad dom tyckte. Det kommer inte att förändras om du så skriver 10 000 inlägg om att barnen egentligen var friska och pappan sjuk. Det som har hänt har hänt. Du får gärna tycka att dom gjorde fel, men det kommer inte att göra allt ogjort. Om föräldrarna var övertygade om att deras agerande var det barmhärtigaste så var det deras övertygelse och den kommer inte ändras hur mycket man än försöker svärta ner deras minne, eftersom dom är döda. Det innebär att dom har immunitet oavsett hur fel någon än kan tycka att dom hade, dom gav sig själv ett dödsstraff för det dom gjorde, dom tyckte inte att dom var värda att leva. Dom tyckte inte heller att livet var värt att leva eftersom det var värdelöst och utan framtid. Det var så dom kände, sen får vi alla tycka vad vi vill om det men det förändrar ingenting.

Ja, du har rätt, det är nog långt ifrån alla som vill berätta öppet. Såg också pappan till 11-åringen intervjuas. Kanske lättare att ställa upp för att han hade ett behov av att få prata, för det var ett terrorattentat som var så vidrigt.

Med Bjärred är det ju en annan situation, där är det nog svårare som du säger att få någon till tv-soffan.

Hon avbryter ju så irriterande så man hör ju inte slutet av svaren från dem hon ställer frågor till.

Det var nog bara att jag hoppades, för jag tror att vi alla som skriver här inne plus andra trängtar något otroligt på att få en vettig förklaring. Åtminstone begripligt, och inte bara det som kommit ut i media.

Men vi får väl se

Du klarar inte av att se ett resonemang om föräldrarnas bevekelsegrunder utan att skuldbelägga oskyldiga, det är otäckt. Det handlar inte om ifall dom gjorde rätt eller fel, det handlar om vad dom kände och hur dom valde att handla utifrån det. Om dom tyckte att det barmhärtigaste i deras situation var att avsluta livet så var det vad dom tyckte. Det kommer inte att förändras om du så skriver 10 000 inlägg om att barnen egentligen var friska och pappan sjuk. Det som har hänt har hänt. Du får gärna tycka att dom gjorde fel, men det kommer inte att göra allt ogjort. Om föräldrarna var övertygade om att deras agerande var det barmhärtigaste så var det deras övertygelse och den kommer inte ändras hur mycket man än försöker svärta ner deras minne, eftersom dom är döda. Det innebär att dom har immunitet oavsett hur fel någon än kan tycka att dom hade, dom gav sig själv ett dödsstraff för det dom gjorde, dom tyckte inte att dom var värda att leva. Dom tyckte inte heller att livet var värt att leva eftersom det var värdelöst och utan framtid. Det var så dom kände, sen får vi alla tycka vad vi vill om det men det förändrar ingenting.

Föräldrar får aldrig fatta sådana här beslut för sina barn. De är inte immuna. De tog livet av sig av anledningar vi inte har en aning om. Det som uttrycks behöver inte vara det som tänks. Hört talas om uttrycket politiskt korrekt? Det kanske behövdes en anledning till att göra detta, som inte kunde uttryckas utan att försätta hela familjen i skam. Incest till exempel. Eller något annat som gjorde flickorna sjuka.

Du vet varken hur de tänkte eller varför det hände. Acceptera det någon gång!

För den delen kan en KBT-session användas på detta också.
OH: Jag tog livet av mina barn för att de inte hade livskvalitet.
Terapeuten: Varför då?
OH: Därför att de inte var glada.
T: Varför då?
OH: Därför att... osv. tills du kommer till det som verkligen var problemet, eller kärnan. OHs rädsla. För vad?