Citat:
Ursprungligen postat av
greyhoundbus
Han vet ju att han bedöms som en patologisk lögnare. Så han vet att de kan inte göra något åt att han ljuger. Och de kan inte använda något mot honom han kan ju då bara hitta på något annat. Han vet att dom inte tror honom och att de är övertygade om att han är skyldig. Men de vet inte exakt hur hon dog så därför tänker han försöka utnyttja det.
Att förstå något, tänker jag, innebär inte nödvändigtvis att man vill uppfattas så, eller inte bryr sig. Madsen kämpar för närvarande för att revidera den bilden av sig själv: som patologisk lögnare, men det går inte så lysande, av vad jag observerat hitintills under rättegången.
Om Madsen inte brydde sig längre utan kapitulerat, i frågan om hur han uppfattas av omvärlden, då hade han lika väl kunnat berätta sanningen som den är utan lögnaktiga omskrivningar av sanningen, men ser inte det som troligt. Brottets art och personlighetsstörningen är komponenter som är avgörande. Tävlingsmomentet med Jacob kan naturligtvis spela in: Kattens lek med råttan men frågan är om det är det avgörande momentet?
Men, som tidigare nämnts i tråden, det finns exempel på sexualsadistiska mördare som erkänt tidigare i historien, varenda mördare är ju i någon bemärkelse unik i någon omfattning. Även om mönster återkommer.
Hade jag varit gift med Madsen, eller känt honom personligen hade jag vetat, istället för som nu spekulera.