En fråga som förtjänar svar.
Om vi ser det ur Sovjets synvinkel så menade de att allt de gjorde vilade på en aktiv/reaktiv syn på relationen till väst. Vad Sovjet gjorde var alltid en reaktion på Västs aktiva agerande. Som exempel kan vi ta
Brezjnevdoktrinen 1968
Oavsett om man håller med eller inte finns det några punkter i situationen under 80-talet som bör uppmärksammas.
Kalla kriget hade övergått i en nukleär terrorbalans.
- De stora stående sovjetiska truppstyrkorna som tidigare kunde “motiveras” som warszawapaktens försvar var i upplösning och utgjorde inget konventionellt reellt hot mot NATO.
Åtminstone enligt den professor från Utrikespolitiska Institutet som presenterade en utrikespolitisk expose för oss officersaspiranter 1975, över hur USA, inte NATO, i princip hade omringat Sovjetunionen med baser.
- Det militärindustriella komplexet hade förlorat sina män Andropov och Tjernenko och Gorbatjov hade “kommit till makten" egentligen kaos.
- I en tid av politiska och ekonomiska omvälvningar valde Gorbatjov sin egen väg för att bevara Sovjetunionen, som en federation. Lite märkligt och absurt verklighetsfrämmande att ockuperade stater skulle låta nöja sig utan självbestämmande.
- Hans omdömeslösa agerande spelade krafter i väst i händerna som strävade efter regimskifte och ville lägga vantarna på USSR’s rikedomar i form av naturtillgångar och mycket, mycket stora industrikombinat genom privatiseringar.
- I norra Europa var det en militärpolitisk strävan för Sovjet att kontrollera en öppen passage till Atlanten från Östersjön och från norra ishavet. Strategiskt skulle det vid en konflikt i centraleuropa utgöra ett hot mot NATO’s norra flank och möjlighet för ryska atombeväpnade ubåtar ta upp positioner mot USA. Detta är oacceptabla scenarier för USA och västeuropa.
- Som kapten i reserven bör du veta att ett sovjetisk mekaniserat regemente skulle ta tio (10) mil om dagen under strid, vilket innebar att Sverige skulle delas på cirka fem (5) dagar, om det svenska försvaret kollapsade på två (2) dagar. Så illa var det.
Det var inför ett sådant scenario som Olof Palme var med och byggde upp och inte bara “Krigs-IB” utan också det politiska IB som skulle kontrollera kommunisterna inom fackföreningsrörelsen. Det är inte att vara spion och landsförrädare. Om det demokratiska i det hela kommenterar jag inte.
Sveriges territorium blev därvid en bricka i spelet och Olof Palme hade en balansgång att gå mellan öst och väst. Under det gamla ledargarnityret som avslutades med Andropov et al. var det inget problem. Palme var ingen kommunist och var inte dummare än att han visste att han själv skulle likvideras vid ett sovjetiskt maktövertagande. Han hade blivit en fara för Sovjet genom sitt stora stöd i Sverige vid denna tiden. Det stämde också med väst intentioner så väl att Palme kunde kosta på sig att kritisera USA’s vietnamkrig 1972.
Sedan kom Gorbatjov och allt blev bra? Nej Då, Gorbatjov var det värsta som kunde hända de krafter som ville plundra USSR på dess tillgångar. Om Gorbatjov fått folkets stöd hade inga av de plundringar som sedan följde efter murens fall och fortfarande pågår realiserats.
The Rise of Putin and The Fall of The Russian-Jewish Oligarchs (1)
The Rise of Putin and The Fall of The Russian-Jewish Oligarchs (2 )
Och nu.
Russian Laundromat
Det var detta som jag tror Olof Palme försökte styra upp genom att närma sig Gorbatjov och som gjorde honom till fiende till affärsintressen i väst, främst Israel och dess allierade i USA, AIPAC och de som de samverkar med i den amerikanska kongressen.
Detta är inte att vara spion eller landsförrädare men det gör OP till en måltavla för affärsintressen som inte drar sig för mord.
Som exempel kan nämnas
aluminiumkriget som sägs ha krävt +100 liv.
En svensk statsminister som lägger näsan i blöt skall inte vänta sig att bli behandlad med silkesvantar när stora penningsummor står på spel.
Mot denna bakgrund ser jag det som orimligt att OP skulle vara spion. För vilka?
Kommunistpartiet som blev och fortfarande är förlorare?
Det sovjetiska militärindustriella komplexet som var bankrutt?
Boris Jeltsin? Knappast.
Gorbatjov? OP var en “försiktig general" och kritiserade USA då han visste att det inte skulle skada Sverige och samtidigt ge honom lite större manöverutrymme. Oberoende var inte att tänka på. Skulle OP riskera allt för en gammal medlem ur den sovjetiska nomenklaturan? Jag tror inte det.
Ja nu har du fått svar, så min motfråga är.
Vilka bevis har du för att OP skulle vara sovjetisk spion?