Stor polisinsats i Bjärred utanför Lund - 2018-01-09 (fyra döda)

Ja, visst är det svårt att få ihop den bild som tecknas av familjen? Rektorn börjar med att ge en nästan glättig beskrivning av flickorna som var både söta och glada. Och ja - visst kan man väl vara glad fast man är sjuk - men kanske var de inte så jättesjuka trots allt? Fast varför hade de då hemundervisning?

Sedan kommer en beskrivning av flickornas sjukdom -" en fysisk sjukdomsbild som var ofattbar." Jaha, då var de svårt sjuka i alla fall. Och ändå så glada?

Men om de var så glada - varför tolkade föräldrarna det som om det inte fanns någon "livskvalitet"? Jag tänker mig att om jag vore förälder till barn som visserligen var oerhört sjuka men som ändå höll modet uppe och kunde känna glädje - då skulle jag väl inte tycka att barnens liv inte var värt att levas? Om mina ungar däremot var väldigt deprimerade, då kanske jag skulle kunna få svarta tankar som "varför ska dessa barn behöva plågas, vad är detta liv värt...(det skulle stanna vid tankar).

Enligt kommunen har man inte sett några signaler om att barnen inte mått bra. Men de var ju fysiskt sjuka, i alla fall? Då får man kanske tolka "kommunens" uttalande som att det är det psykiska måendet som avses? Flickorna var alltså inte påverkade så mycket psykiskt av sin sjukdom och inte heller av de problem som fanns "inne i familjen?" Men ändå hade de ingen livskvalitet...enligt föräldrarna.

"Problem inne i familjen" det har jag trott gällde just flickornas svåra fysiska sjukdomar och allt som de förde med sig. Men nu börjar jag tveka: är det någonting annat som rektor syftar på? Fast det vore ju också märkligt om en representant för skolan skulle stå och prata om andra familjebekymmer som inte var direkt relaterade till skolan? Eller framhålls dessa eventuella andra bekymmer " inne i familjen" som en förklaring till att tragedin utspelade sig - som ett sätt att vilseleda allmänheten eller styra bort våra tankar från att göra kopplingar mellan skolsituation och dödsfall. Vi skulle tänka att problemen "inne i familjen" inte hade ett dugg med skolan att göra?

Men om det nu var stora problem "inne i familjen", kändes det inte fel för skolan att låta flickorna leva mitt i dessa problem på heltid, utan att slå larm? Det var ju ändå skolan som beviljat hemundervisningen och som därför borde ta ett extra ansvar för hur det fungerade i hemmet - när de nu visste att det fanns "problem?"

Jag skulle nog, baserat på vetenskap, hävda motsatsen. Det finns en oändlig variation på hur människor fungerar.

Det skrevs nån gång i början av tråden att HB hade ett Facebookkonto till fullproppad med bilder på sig själv, som tydligen raderades fort som attan.

Kanske hade hon ett jobbkonto och ett personligt konto.

Det beror väl faktiskt helt och hållet på vad man går igång på.

För nästan vuxna - det var boken tillägnat till döttrarna. Jag tänkte på andra saker, men känner nu att jag börjar tolka för mycket i detta (lätt händ när man har lite annan info att gå på).

About me - tyckte det var lite absurd att me står i feta bokstäver och är ju med stora bokstäver precis den förkortning som den mycket omtalade sjukdomen (nej, jag tror inte att han tänkte på det - men efter alla våra inlägg här så hoppar man ju lite till).

De andra sakerna är att han inte hade uppdaterad med något som skulle göras 2018. Han skulle inte till Wien, det blir inte av, han hade sin konferens/seminarium i Lund samtidig. Annars inget.

Under fliken about: han börjar med en vanlig text men sluten har den samma konstiga stilen som första sidan och hans svenska hemsida på Lunds universitet. Alla meningar börjar med I eller Jag. Men han är nog inte den ända som gör så. Jag bara reagerade i och med att när jag kom till Sverige, så var det jo en av de första saker man fick lära sig - att inte börja varje mening med jag - att helst undvika detta (efter jantelagen - men gäller kanske inte den miljön).

Konstigt inga av dessa bilder har bevarats på internet i så fall

Här är ett tips på en dokumentär jag tror du gillar. Den var riktigt bra men sorglig såklart.
https://g.co/kgs/Kmunij

Ja, jag ska se om jag hittar inlägget. Det är visst några som har sett bilderna på henne stod det.

Jag tror man får se rektorn i ljuset av att hon nyss har fått reda på att två av de barn som gått på hennes skola och deras föräldrar är döda och att man inte misstänker någon utomstående, hon ska ansvara för chockade elever, lärare och elevernas föräldrar samtidigt som landets samlade medier jagar henne. Hon har inte på något sätt kunnat förberedande på något liknande och alla drar i henne eftersom hon är högsta ansvarig på skolan.Det är inte en presstalesman från en mastodontorganisation vi pratar om utan en rektor från en småskola i en lite håla.

Kanske också kan ha varit något med skolan och deras stora underskott. Kanske var det sån press att flickorna skulle tvingas vara på skolan och detta blev ytterligare en trigger för föräldrarna och en enorm stress. Barnen sa kanske att de inte skulle klara detta. En spiral av krav, stress och press gjorde att det slog slint i deras redan omtöcknande värld.
Jag tror inte de hade verktyg att reda i detta och be om hjälp. Tyvärr tror jag också att de gått under radarn lite pga deras yrken och yttre attribut. Det är lättare att se misären hos tex en alkoholist på parkbänken än en alkoholist i sin Silverbergsoffa inne i huset.
Jag tror skola och andra inblandade har tassat lite just pga av att de utåt sett var en perfekt familj.

I inlägg #1776
står det följande:

"Hustrun har TVÅ facebookprofiler, den ena var helt synlig till igår med bild och många vänner. Den är numera helt privat och bilden borttagen."

Så hon hade troligtvis en öppen sida med kanske partybilder och en privat jobbsida. Det kanske fanns nåt där de ville mörka för allmänheten. Eftersom kontot raderades.

Att bli advokat är inte målet för alla med juristutbildning och knappast den högsta nivån. Det är ett skrå, kanske det sista som finns (sotare kan vara en annan rest av skråväsendet) och det är ett val man gör om man vill söka sig dit.