Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

CP är helt utesluten som skytt.

Gunnar Wall kom över obduktionsdokumentet på Palme som han redogjorde för i sin senaste bok, han hittade ett hål i hemligstämpeln och lyckades beställa detta och som framgår där är att det är en gravt utbildad skytt, en millitär, Polis, underättelseperson som vet var man ska sikta för att döda en person på sekunden.

Skottet tog i korsryggen på OP och rispan på LP:s rygg utgår från samma punkt i korsryggen som OP.
Meningen var att båda skulle dö, men vad mördaren inte räknade med var att LP började vrida på överkroppen sekunden efter första skottet då OP säckade ihop och kulan därmed träffade korsryggen utmed ryggen och kulan rispade ryggsidan och gick längs med ryggen i stället för in i kroppen.

Mördaren antog att LP var träffad när hon sjönk ihop bredvid OP, han stannade inte tillräckligt lång stund för att inse sitt misstag.

Detta tyder på att det är en sådan säker skytt att han visste att båda skulle dö, obduktionspapperen bevisar detta eftersom OP dog stående på sekunden efter att kulan slitit hål i kroppspulsådern.

CP var ingen kall och beräknande människa, det finns ingenting som ens tyder på att han skulle klarat av detta i vad obduktionen visar, och det har varit min övertygelse ända sedan 80-talet att mordet utfördes av en van Hitman.

CP har aldrig mördat någon med pistol förut, han har heller aldrig varit våldsam utan narkotika i kroppen, mordet på Kungsgatan var gjort i en narkotikapsykos och var oerhört slabbigt utfört och med bajonett.

Jag har alltid utgått från de första vittnesmålen, och på plats fanns en man som var boende i Rotebro och dagligen såg CP och han är den person som tydligast såg mördaren bakifrån och han kunde efter ett CP gripits konstatera att CP var inte den man han såg och detta vidhåller han än i denna dag.

I de nya vittnespsykologiska rönen som finns presenterade så är alla vittnesmål från de ursprungliga vittnena när de konfronterades med CP två år efter mordet värdelösa eftersom polisen överförde omedveten information som gjorde att de trodde de sett CP. Det är deras första vittnesmål på plats 1 mars 1986 som är de enda väsentliga vittnesmålen och beskrivningen av hur mördaren var klädd stämmer inte alls in på hur CP var klädd denna kväll.

Det var sådan överföring som ständigt pågick mellan Seppo Pentinen och Thomas Quick

Vem som helst som blivit instruerad var han skulle skjuta kan träffa rätt på så nära håll. Revolver med den kalibern kräver förstås mer träning. Därmed inte sagt att CP avlossade det dödande skottet ens om LP såg rätt. Svårigheten skulle vara att hitta någon som inte tvekade eller ångrade sig - och där tror jag CP som personlighetstyp passar bra in.

Men det finns en hel del konstigt med skottlossningen, som kanske är lika svårt att genomskåda som ett trick av en magiker.

Jaha, att skjuta statsministrar ser du som ett bra sätt att förändra ett lands politik?

Här är beskrivningen av mordet från devil incarnate, enklare att käsa än fotade sidor som ovan:


why he walked to where he was murdered.
Surely he must have been trapped or
tricked, while looking for secret
documents relating to alien landings?
Well, perhaps In general he was but that's
not where he was off to that evening. You
see, Palme was a secret-service man
himself and, although he hadn't seen him
in two years, he knew D.B. well enough to
consider him an old friend. But it was
more. They first got close in their youth
and so would perhaps have shared
adventures together that were less than
family orientated. In any event D.B.
bought a ticket and, as he was last in, had
found himself at the back in the dark. At a
certain point, then, Palme left for the toilet,
where D.B. 'just happened' to be. As they
recognised each other instantly, they
laughed and joked for less than a minute,
until D.B. said that he was here with a
young woman, Who happened to live just
two minutes away. Ifhe wanted, the Palmes
could wait five minutes after the show and
hed give them a lift back home in his car.
That way they could catch up and have a
Machine generated alternative text:
laugh, sort of thing. He'd rather Lisbet
didn't see his girlfriend, though, since she
was still in her early 20s, so he'd walk her
home first. He told Palme that his car was
parked on the Sveavagen, just outside the
paint shop. I can only speculate that Palme,
like most married men, would vicariously
live a wilder life through others less settled.
But of course I can't say. What I do know
is that he agreed to the lift. And so, while
the movie played, we set ourselves up. D.B.
lingered until the last moment, double-
checking that Palme's bodyguards were
not around. At 11.00 pm. precisely he
picked Konrad up to swap jackets and hats,
then drove his red Volkswagen into
position, facing east on David Bagares
Gata. Konrad jumped out and meandered
his way back, along the street and down
the Tunnelgatan stairs. He arrived in the
kill zone at exactly 11.15 p.m.
I, meanwhile, watched the other people
leave, followed by the Palmes, Who then
waited for a further two minutes before
parting company with their son, Marten.
'Ihen they walked to where they thought
they were getting a lift. Our radio
procedure was simple: we would only talk
ifthere was a problem. My radio remained
silent, so I followed them some 20 yards,
then speeded up slightly as they began
crossing the road. The ground was frozen
and the air was chilly, and snow crunched
under my feet when I stepped off the kerb
between two parked cars. From a distance
I could see Konrad standing in the
doorway and watching me. Olof gestured
at him, thinking it was D.B.
acknowledging him, but it was Konrad
nodding at me. The Palmes were now in a
trap and there was no way out.
I stopped. I could say that my heart was
racing but only through the intensity of
my focus, as my mind was deadly still.
Finally they got to within a few yards of
each other when Palme must have realised
it wasn't D.B. and attempted to keep on
walking. But Konrad went with him for
those few steps. "Ihen, as I stood there in
that pocket of anticipation, I saw them
struggle as Konrad put an arm around
Palme while using the other to pull out his
weapon: a .357 Magnum. He fired two
shots: one into him and the other, reaching
slightly forward, into her. He turned,
looked back at me, then sprinted up the
stairs. Palme was left lying in a pool of his
own blood and wi thin a moment was dead.
They say practice makes perfect but on
the hop it's a different story. I watched the
ensuing commotion from the corner and
saw that Konrad had not killed Lisbet, as
she was flapping about in a panic. There's
nothing like a campaigning widow to rally
support, so doing her in as well as Palme
was a must. But he'd fucked it. I had to get
out of there and out of the country. I
doubled back and casually walked to the
safehouse, where I packed my bits and
pieces together in what the Americans
know as a 'bug-out bag' and drove off in
the car that Konrad had parked up
beforehand.
Throughout the weeks of planning the
one thing that had stayed firm was the
route and means of escape. When
something like this happens, you've got to
assume that a) you've been seen, so there's

a description ofyou in circulation, b) that
the police are actively looking for you, and
c) that sooner or later some bastard's going
to be kicking in your door after you've
been grassed up for clemency. For these
reasons the best option is to flee
immediately. Now airports and ferry
terminals have both got their drawbacks.
For a start when you're there, you're stuck,
while all the time you're beholden to
someone else's scheduling and, with every
border cop desperate to make a name for
themselves, you've got to be a black,
disabled, homosexual single-parent war
widow not to get a pull. In the case of
Sweden we knew wea only have a small
window of opportunity to clear out of the
city centre — the hardest part of all. And as
long as we weren't on the road an hour or
so after the hit, we knew we could probably
avoid the police in the initial aftermath.
Our meeting point was thus on the road
to Nykoping, just south of Stockholm, at
D.B.'S weekend house. It took me over two
hours to get there but when I did, I saw
that both D.B. and Konrad had been there
a while. You'd think that after all the
excitement the boys would be buzzing but
both were nearly asleep when I banged on
the door. I shook their hands and shared a
drink but before long D.B. went to bed and
Konrad and I sat in silence and waited till
mormng.
Well, not quite. You see, at the end of
the day, I trusted no one — not even those
with whom Id just been involved. Wea
always agreed that, whatever happened,
our escape from the country would be
from the harbour, a marina now some 15
miles away. In fact D.B. had a boat and had
planned to sail us both to Turku, where
wea catch a flight out through Helsinki.
But that was never going to happen. Before
the sun came up, I kicked Konrad's legs to
check he was still sleeping, before I gently
manoeuvred myself into D.B.'s bedroom.
A Swedish-designed building is often
inspiring and the skylight above his fat,
festering head was frosted beneath the
bright winter stars. He snored, choked,
coughed a bit, then snored some more. In
the dim starlight I watched my shadowy

Jag tror att OP var lite uttråkad av LP, men sen är kärleken märklig och so vill alla vet så gifter man sig inte alltid med den mest lämpade, hursomhelst, jag vet inget om hur mysigt de hade det tillsammans. I ungdomen kan man vara blind av kärlek,graviditet, kåthet,ett par bröst eller viljan att leva upp till fädernes ståndet eller 1000 andra saker varför äktenskap är ganska slumpmässig processer.

https://www.youtube.com/watch?v=2UTbbzDHUy8

interesting interview.
makes you wonder if PU has someone to investigate who they never knew about before who also happens to be dead.

Ett lite äldre inlägg, vilka kan de fem ha varit?


Om den ene polismannen är DK kan den andre vara SJ

Efter att ha sett uppdrag gransknings första avsnitt, så slår det mig att ”karma är en bitch”.
Socialdemokratin har politiserat ”allt”. Nu gjorde man likadant genom att tillsätta Holmer att leda jakten på mördaren. Under hans ledning förstördes polisarbetet. Och mördaren kommer aldrig att hittas. Åklagaren KP sa efteråt att inom 10 år, skulle det vara löst!. Fan trot! Det blir bara en massa spekulationer. Ska givetvis se UG, nästa avsnitt, om CP.

Hej alla på tråden. Detta är något så konstigt som ett fanmail till er alla som skriver här "känn er träffade" hehe, men jag har läst här så många år och tycker många kommer med så intressanta inlägg att jag vill utbringa en skål till forumets användare och sedan vill jag tacka er alla som utför ett sådant otroligt forskningsarbete som många av er gjort. Fruktansvärt intressant tråd. Kanske en av Sveriges viktigaste. Tack

Tror många vet vem/vilka som står bakom hans död.

Som Holmer sa, om sanningen kommer fram kommer det skaka Sverige och förändra samhället i grunden eller något liknande. Jag tror inte Holmer blev tillsatt för att leda någon mördarjakt. De styrande har av någon anledning bestämt att vi aldrig kommer att få reda på vem som mördade vår statsminister. Antagligen av en god orsak.
Det värsta jobbet i Sverige idag måste vara att leda spaningarna efter Palmes mördare, eftersom personen inte får lyckas och antagligen vet om det. Gör han det inte är det väl ännu jobbigare