Citat:
Ursprungligen postat av
Lillamig72
Roligt att höra att du blivit bättre.
Jag hoppas också att jag kan komma tillbaka till arbetet. Nu är ju det helt olika sjukdomar du och jag har. Men trots det kan man ha förståelse för varandras situation. Och det är sunt.
Är diagnosen viktigast för dig och därmed obotlig? Tycker vår symtombild liknar varandra. Det är ju symtomen man lider av och dem man ska hitta lösningar för. Eller?
Jag hade även värk i varje led och muskel, balansrubbningar, kunde bli stående utan förmåga att ta ett steg, muskelförtvining, kom inte upp från golv när jag trillade, käklåsning, svårigheter att svälja, minnet helt borta, andfådd, blev överväldigad när någon gick snabbt förbi eller talade högt, bröstsmärtor, kramper, nervryckningar, känselbortfall, konstant huvudvärk mm. mm.
Jag förstår dig också, men du ska inte låsa dig vid målet för tidigt, utan gräva lite själv.