Jaha, vad ska man säga.
Fel blev det, till och med dubbelfel
"Inga-Britt Ahlenius, en gång stridbar generaldirektör för Riksrevisionsverket, talar om »institutionernas sammanbrott«, om hur det svenska statsstyret inte fungerade längre, det vill säga denna balans mellan en regering och självständiga myndigheter i skydd av grundlagen. Hon talar om sin tid i kommissionen som »en ögonöppnare«.
– Jag insåg att världen är mycket ondare än vad jag föreställt mig.
Granskningskommissionen pekade ut regeringens agerande som av »avgörande betydelse« för mordutredningens sammanbrott, regeringen även ansvarig för den fortsättning som kallats Ebbe Carlsson-affären. Det var då nye justitieministern Anna-Greta Leijon tog vännen Ebbe Carlssons teorier om att mordet planerats i Damaskus, med Iran som uppdragsgivare, på fullt allvar, utan att fråga om där fanns någon koppling till Sveavägen, det vill säga mordplatsen. H
on hjälpte till att avlägsna den ende starke motståndaren mot PKK-spåret, Per Gunnar Näss på Säpo, och försåg Ebbe med detta rekommendationsbrev att ha utomlands, ett brev som aldrig registrerades: »tänker inte på att det först borde ha registrerats« som det heter i hennes memoarer. Granskningskommissionen: »Såtillvida kan det sägas att regeringens inblandning i mordutredningen inte upphörde genom det beslut som fattades den 5 februari 1987«, alltså Hans Holmérs avgång. Ett problem för kommissionen var att så lite fanns dokumenterat i regeringskansliet; inga handlingar, inga protokoll, inga mötesanteckningar.
Ändå, en slutsats: »Här var det inte bara fråga om att polismakten överskred sina befogenheter och bröt mot lagen, utan om att sätta hela det rättsliga kontrollsystemet ur spel.«"
https://www.fokus.se/2016/02/vannerna-pa-singelbacken/
