Fallet Catrine da Costa 1984 (Dokumentlänkar finns i trådstart mm)

Men om det är 99,9% till 99,99% chans att det var CdC:s hårstrån på handduken måste vi väl ändå kunna vara överens om att det verkar högst sannolikt att det faktiskt är hennes hårstrån?

Jag vet inte vad du får ut av att du hela tiden återkomma till att det är ett begränsat bevisvärde. Om vi ska fortsätta den argumentationen borde det ju vara helt andra odds (på läkarnas sida) för att vittnesmålen som du gillar var felaktiga. Det måste vara mer än en chans på 10000 att t.ex. fotohandlarna tog fel. För att inte tala om barnets vittnesmål där det är 9999 på 10000 att det var ett rent påhitt av mamman.

Jag har för övrigt börjat läsa din artikel från Kanada ordentligt (har du ens gjort det), och jag tror inte riktigt att den är så bra för dig som du tror. Jag får återkomma om den.

Ja, bevisvärdering är tydligen inte alltid lätt...

Då tar du upp någon generell statistik som inte säger speciellt mycket om personen som eventuellt mördade Catrine. Du hade lika gärna kunnat tillägga att det nästan alltid är män som begår mord. Det säger heller inte så mycket om vem som är gärningsman här.

Men det kan fortfarande vara en sk. "slumpmatch" och då faller ditt resonemang ihop som ett korthus. Det handlar alltså inte om vad som verkar högst sannolikt i ett kriminalfall som är fyllt av märkliga detaljer, vi lämnar den biten förslår jag utan nöjer oss med att krasst konstatera att sällan har en grupp människor som du råkar tillhöra fäst ett så pass stort hopp vid ett ynka hårstrå för till och med om det var CdC:s hårstrå så friar inte närvaron av hennes eget hårstrå några andra personer från misstänkt inblandning och det är ju ändå rätt självklart, inte sant?


Fotohandlarna fick stöd av jägmästarens vittnesmål som bekräftade händelsen, därmed återstår ringa tvivel om att bildinlämningen faktiskt ägde rum. Sen får du laborera bäst du vill med matematiken.

Men hur har du kommit fram till att barnets vittnesmål landade på den rätt anmärkningsvärda siffran 9999 på 10000 att det var rent påhitt av mamman? Du kan ju inte lika gärna förlita dig på hårstrån här, eller hur?


Det ser vi fram emot, hoppas bara att artikeln från Kanada får dig på bättre tankar, du har allt att vinna här och inget att förlora.

Du svarade inte på frågan. Jag är i alla fall ärlig i debatten och försöker nyansera, men varje gång jag är det ser du det som ett framsteg för dig. Har du någonsin överhuvudtaget ens kunnat erkänna att minsta lilla i din teori kanske inte håller? Dessutom har du ju flera olika teorier och alla kan ju inte vara rätt samtidigt. Då måste du alltså ha fel ibland trots att du verkar vilja få det att framstå som varenda teori är 100% riktig.

Jag frågar igen: Ja, det kan vara så att det är en slumpmatch, men efter som det bara är mellan 1 på 1000 och 1 på 10000 att det är det, kan vi då vara överens om att det överlägset mest sannolika är att dewt inte är en slumpmatch?



Nej, ett vittne är inte lika säkert som DNA, vare sig det gäller kärn-DNA eller Mt-DNA. Om du tror det är du hjälplöst förlorad. Du menar alltså på fullt allvar att det är mer troligt att att det var någon annans hårstrån på handduken är att fotohandlarparet har misstagit sig?

Förlåt, jag glömde att du tolkar allt bokstavligt. Jag menade förstås inte bokstavligt att det är 9999 av 10000 att mamman hittat på. Jag menade att barnets berättelse är fullständigt osannolik.


Vad exakt har jag att vinna? Är det en vinst att byta åsikt tycker du? I så fall är du den största förloraren på jorden med tanke på hur envis och enkelspårig du är.

Jag är absolut beredd att ändra mig om forskningen går framåt och nya bevis kommer fram.

En sak kan jag dock redan säga. Forskningen från Kanada kommer inte att säga att det var 9999 av 10000 att barnet kom ihåg något, vilket innebär att jag hur det än blir kommer att kunna hävda "slumpmatch" med betydligt större säkerhet än du.

Exakt hur försöker du nyansera helt plötsligt? Du är ju orubblig i din tro på ett begånget justitiemord?



Möjligheten finns givetvis att det kan ha varit CdC:s hårstrån och det är förvisso mer sannolikt än att det inte var det men du fäster alldeles för stor betydelse vid hårstråna på handduken, dom är inget avgörande bevis för någonting överhuvudtaget.



Allra bäst är ett fingeravtryck eller flera, det är mer bindande än ett mitokondrie-DNA men även ett kärn-DNA. Och om vi gör en sammanfattning av dina inlägg så vill du alltså förkasta fotohandlarparets story som fick stöd av jägmästarens vittnesmål till förmån för ett hårstrå som det inte ens är 100% säkerställt att det tillhörde CdC och att detta omtvistade hårstrå då på något märkligt sätt helt plötsligt skulle minska trovärdigheten i fotohandlarparets och jägmästarens vittnesmål? Har jag uppfattat dig rätt?



Finns det inget litet fragment i denna märkliga berättelse som du anser kan ha verklighetsbakgrund?



Det borde vara en vinst att erkänna att det finns en del besvärande omständigheter som inte talar i positiv riktning för de misstänkta männen?


Även fast dessa nya forskningsrön talar emot vad man tidigare trott?


Hur kan du säga så? Du har ingen aning om Kanadastudien är början på något mycket större vad gäller forskningen kring barns minnesbilder av tidigare händelser?

Vi är helt överens om att Lars Borgnäs och Göran Lambertz dök upp senare, efter att rättsövergreppen mot läkarna började bli allmänt kända. Du måste försöka skilja på häxprocesserna på 80-talet och på den debatt som följde på 2000-talet, efter bl.a. Per Lindebergs bok och SVT-dokumentären om da Costa-fallet.

Läkarna ville alltså ha en ny rättegång, något som Lars Borgnäs (och efter viss övertalning senare även Göran Lambertz) motsatte sig. Här kan du se TV-debatten från 2008:
https://www.youtube.com/watch?v=pRM8I3VpdUI

Jag vet inte vilka du syftar på med "en handfull andra högljudda personer", men till de som efteråt har menat att läkarna var helt oskyldiga hör alltså de poliser som har haft med fallet att göra, bl.a. Bo Åström, Jan Olsson, Olle Torge och Bertil Salin.

Vilka, förutom Lars Borgnäs och Göran Lambertz, menar du skulle göra "en helt annan bedömning" än de här professionella utredarna?

Sedan förstår jag inte riktigt varför du hela tiden återkommer till åklagaren Anders Helin, och varför du vill ge en bild av att han ända in på 2000-talet skulle ha hållit fast vid den här gamla föreställningen från 80-talet om att läkarna skulle ha varit inblandade i styckningen av da Costa. Förutom Helins tydliga ställningstagande i TV-debatten jag länkade till ovan, om att man borde göra en omprövning, säger han i en intervju att det inte ens skulle ha blivit något åtal om slutsatserna av DNA-undersökningen hade varit kända vi den tiden:

"– En domstol skulle rimligtvis inte kunna finna dem skyldiga i ett sådant läge och slutsatsen av det blir att jag som åklagare inte heller hade kunna väcka åtal."
https://www.metro.se/artikel/30-%C3%A5r-senare-har-de-inte-f%C3%A5tt-uppr%C3%A4ttelse-xr

Nej, naturligtvis inte. Dessutom kan man inte plocka ut och tro på enbart vissa av vittnesmålen (som t.ex. "hunddamen" eller "fotohandlarparet") i den här väl genomarbetade skrönan, det blir ju nästan ännu mer absurt.

Så när Lars Borgnäs sitter här i debattstudion och bräker om fotohandlarparets "solida" utpekande så måste han väl samtidigt köpa hela paketet, med barnvittnesmål, dagboksvittnen, poliskvinnor och hela köret. Eller hur?
https://www.youtube.com/watch?v=pRM8I3VpdUI

Vilken häxprocess? Du har ju inte ens läst förundersökningen så hur kan du då hävda att det var en häxprocess? Den påstått faktabaserade grund du står på förefaller vara väldigt instabil, det är fullt möjligt att du har följt fallet under ett antal år och läst lite spridda debattartiklar, pluggat Döden är en man, sett några tv-program och engagerat dig i den här tråden ett tag men det är långt ifrån nog och man kan faktiskt kräva betydligt mer. Det känns lite som du är en förprogrammerad robot som bara hostar upp samma sak hela tiden trots att du har relativt liten kunskap om fallet?


Samtidigt är det bara deras egna högst personliga åsikter, ungefär som att polisen Pim Martinsson trodde på arkitekten som GM eller högst intressant utredningsmaterial, med din logik så hade alltså Martinsson rätt bara för att han är polis?


Det är inte alls svårt att hitta åklagarens sista uttalande gällande da Costa-fallet vid en snabb googlesökning och det råder nog inget större tvivel om att han ej ångrade sitt gamla beslut att väcka åtal?


Kan inte du förklara hur det kommer sig att du drar en helt annan slutsats av åklagarens slutkläm i det här fallet? Är du ordblind eller försöker du skriva om historien?


Allt det åklagaren uttalat sig om tidigare är relativt betydelselöst eftersom han i december 2009 inte backade en tum från sitt gamla beslut att väcka åtal. Läs länken i spoilern ovan riktigt noga och begrunda datumet.

Uttalandet i artikeln i Metro kom i september 2005 och borde alltså falla stort i betydelse?

Jag har naturligtvis även läst delar av den ytterst bristfälliga förundersökning som åtalet byggde på, men jag menar alltså att det räcker med att se dokumentärfilmen (som Lars Borgnäs alltså försökte förhindra visningen av) för att inse att det här rör sig om ett uppenbart justitiemord:
https://www.youtube.com/watch?v=DErdOpSSfFE&list=PL2D470AF0BEE45E6E

Ok, om du kan garantera att uppgiften om Pim Martinsson är korrekt så lägger vi väl helt enkelt honom till listan över de poliser som menar att läkarna inte hade någonting med styckningen av da Costa att göra: Bo Åström, Jan Olsson, Olle Torge, Bertil Salin och Pim Martinsson.

Men vilka "andra personer", förutom Lars Borgnäs och Göran Lambertz, menar du alltså skulle göra en helt annan bedömning än de här professionella utredarna?

Du borde satsat din tid på att läsa hela förundersökningen istället för att hänvisa till en starkt vinklad icke seriös produkt som närmast kan liknas vid en ensidigt sammansatt propagandafilm som inte för fallet framåt en enda millimeter.


En något märklig detalj är att du återigen hänvisar till BÅ, var inte han liksom GW Persson rätt övertygad om inblandning i någon form från Solnamannen? Inte heller Solnamannen avlämnade väl något DNA på handduken i form av hårstrån och då är väl även han "bevisligen oskyldig" till att ha haft något med styckningen av da Costa att göra? Det är inte alltid lätt att förstå sig på en sån här dubbelbottnad logik men du kan kanske reda ut problemet? GW Persson var väl fortfarande så sent som 2008 fortfarande övertygad om att Solnamannen i vart fall vet vad som hände med da Costa? Från 7:26 i klippet längst ned.

Och vad gäller polisen Martinssons tankar om arkitekten som intressant utredningsobjekt så har detta spår eller vad man ska kalla det fått väldigt lite gehör här i tråden? Du Draifos fäster stor tillförlitlighet till vissa poliser och deras åsikter samtidigt som du inte varit jätteintresserad av arkitektspåret som då Martinsson framhöll som intressant, du har inte heller fäst någon större vikt till de två kvinnliga polisvittnenas observationer.


Det vet inte vi, låt oss titta tillbaka på vad åklagaren egentligen sade om detta i Attunda:

"På en handduk som hittades i närheten av fyndplatserna påträffades hårstrån från Catrine da Costa och två andra personer. Efter en analys av mitokondrie-DNA 2005 konstaterades att de senare inte var de läkare som anklagats för att ha styckat da Costa och som nu kräver skadestånd för fel vid myndighetsutövning.

Justitiekanslerns representant Ingvar Gunnarsson hänvisade i sitt förhör till att Anders Helin i en artikel i Metro sagt att det inte skulle ha blivit något åtal om slutsatserna efter DNA-undersökningen varit kända 1987. Under förhören i Attunda tingsrätt uppger han att han inte läst intervjun.

- Det är en hypotetisk fråga, jag vet inte idag hur jag skulle ha agerat. Jag kan inte utesluta möjligheten att jag skulle ha fattat ett sådant beslut."


Ingen människa vet alltså idag vilket beslut åklagaren skulle ha fattat men avsaknaden av DNA kan ju samtidigt rimligen inte heller fria någon misstänkt vilket den välmeriterade journalisten Lars Borgnäs påpekat i en tv-debatt 2008.

Från 6:50 in i klippet

https://www.youtube.com/watch?v=pRM8I3VpdUI

Hur argumenterade egentligen Lars Borgnäs när han skrev till SVT-ledningen och ville att dokumentären skulle stoppas från att visas i TV? Anförde han några sakliga argument mot innehållet, eller gnällde han bara lite i största allmänhet som du gör nu?