Fortsättning från föregående inlägg.
Utan tillgång till relevanta fakta kan ett motiv eller en motivbild inte begripliggöras (dvs. göras förståelig för andra). Av central betydelse är fakta om hur brottet har utförts, vilket bl.a. skaffas fram genom den rättsmedicinska undersökningen av offret/n och den tekniska undersökningen av brottsplatsen. Om datorer och annan elektronisk utrustning kan innehålla fakta av betydelse måste dessa inkluderas i undersökningen. Om polis/åklagare har tillgång till en misstänkt gärningsperson (eller flera) får man fram information (inte alltid fakta dock!) genom förhör med denne/dessa. I detta fall finns information i skriftlig form i ett brev.
Genom rättspsykiatrisk utredning av personen/personerna får man kunskap om eventuell psykiatrisk sjukdomsbild eller eventuell personlighetsstörning. En sådan kan naturligtvis inte genomföras när den/de misstänkta är avlidna. Den misstänkta gärningspersonens (eller -personernas), eventuella brottshistorik är också något som bör finnas med i ett faktaunderlag. Dessutom tillkommer information som eventuella vittnen eller andra personer i gärningspersonens (-personernas) eller offrets/ens omgivning kan lämna. Att höra personer som kan bidra med faktauppgifter eller lämna information av intresse är ofta nödvändigt för att få en motivbild att klarna. T.ex. kan anhöriga, arbetskamrater, grannar, skolkamrater, lärare, vänner och bekanta lämna viktiga pusselbitar.
Den (läs den intresserade allmänheten) som inte har fakta till stöd för sina slutsatser kan endast tro, gissa eller anta vad som hänt. Eller ställa upp hypoteser, som man brukar säga att man gör inom forskningen. Till stöd för sådana hypoteser kan man ha t.ex. tidigare forskning, statistik eller någon form av beprövad erfarenhet. Man måste dock vara medveten om att alla hypoteser kan vara felaktiga. När fakta börjar rulla in kan en helt annan bild formas än den man från början trott sig skönja.
I denna tråd kan jag urskilja en hel del antaganden/hypoteser dels om vad som skett, dvs. hur morden/självmorden alt. självmordet utförts, dels om vad motivet/motiven skulle kunna vara.
Antaganden om att fadern alternativt modern, alternativt båda två skulle vara psykopater/narcissister finns beskrivna som förklaring till såväl barnens sjukdomssymtom som morden på dem. Antaganden finns om att psykisk sjukdom, psykosgenombrott, depression hos en eller båda, folie à deux, utgör orsaken till att, som någon målande beskrev, ”proppskåpet brann”. Religiösa föreställningar, sektanknytning/-medlemskap är en annan hypotes, liksom ekonomisk problematik.
”Barmhärtighetsmord” diskuteras också i tråden som ett begrepp. Förmodligen borde det kanske i stället kallas ”barmhärtighetsmotiv”. Möjligen skulle kanske ett sådant i detta fall också kunna utgöra ett prövbart antagande.
Hypoteser om att HB var sjuk eller hade varit sjuk, i cancer eller MRSA framförs av personer i tråden som dels uppger sig själva ha träffat/känna HB dels återger vad andra berättat.
Det finns också antaganden/hypoteser om vilken sjukdom flickorna led av, hur sjuka de var, eller att de inte alls var sjuka utan ”tvingades” till symtomuppvisningen av den ena eller båda föräldrarna.
Jag har uteslutit några av de mer fantasifulla idéerna: t.ex. rymdvarelser, gasning via ventilation, beställningsmord m.fl. Utifrån min horisont kan i stort sett alla andra antaganden/hypoteser som framförts i tråden utgöra mer eller mindre sannolika orsaker, skeenden och motiv.
Att någon av föräldrarna skulle kunna vara psykopat/narcissist är lika troligt som att en eller båda två fått ett psykosgenombrott. Att arbetskamrater och chefer uttalar sig positivt är inget som ”motbevisar” att antingen OH eller HB skulle kunna ha haft en personlighetsstörning. Det är ju inte så ovanligt att omgivningens häpnad och förfäran blir stor när deras lugna, trevliga granne eller arbetskamrat visar sig vara en mördare. Tvärtom är det vanligt att personer med psykopatiska/narcissistiska drag, eller med fullt utvecklade sådana störningar, charmar och manipulerar sin omgivning till djup beundran och uppskattning. De chefer och arbetskamrater som en sådan individ kan ha nytta av smöras och desinformeras så att den egna personen framstår som ”guds gåva”, medan andra på ett skickligt sätt blir baktalade och nedvärderade. De som blivit illa behandlade blir oftast inte trodda om de försöker sig på att informera om sin bild av personen. Jag har egna erfarenheter av sådana individer från flera arbetsplatser. Det kan ta lång tid innan en sådan person blir avslöjad, om det ens någonsin sker.
Att OH och HB båda två skulle ha varit personlighetsstörda ser jag dock som mindre sannolikt. Detta på grund av att ett långt äktenskap mellan två makar, som båda i så fall skulle vara lögnaktiga, manipulativa och inriktade på att utnyttja andra, inte borde kunna fungera i längden. Men vad vet man? Det kanske i deras fall var möjligt om det var barnen som stod i centrum för bådas manipulerande och ljugande. Det som kan tala mot psykopat/narcissistförklaringen är att en sådan individ förmodligen skulle ha planerat sitt dåd så att han/hon hade överlevt och framstått som ett oskyldigt offer.
Att långvarig sjukdom i familjen, utan slut och utan hopp om förbättring, maler ner anhöriga till spökbilder av sig själva, har jag sett på nära håll. Att anhöriga till en svårt sjuk som vårdas i hemmet kan köra så slut på sig själva att livet endast framstår som ett bottenlöst elände och ett hopplöst mörker är därför ingen omöjlig tanke för mig.
Om barnen utretts inom sjukvården (så bör faktiskt ha varit fallet!) borde naturligtvis kuratorer och psykologer och andra stödinsatser ha erbjudits denna familj. Både barnen och föräldrarna borde ha erbjudits detta. Det är viktigt att stödja både de sjuka barnen och den/de som vårdar dem. Och inte minst syskon, som kan fara väldigt illa under sådana förhållanden. Den hypotes som framförts i tråden om att den minsta flickan kan ha utvecklat sina symtom som ett sätt att få en gnutta uppmärksamhet är inte alls osannolik mot en sådan bakgrund. Om familjen har fått stöttning eller om försök har gjorts, men avvisats, vet vi dock inte, och kommer förmodligen inte heller att få veta.
Hur kan då de antaganden/hypoteser som framförts i tråden verifieras eller falsifieras? Enligt min bedömning: Inte alls för närvarande. De faktauppgifter som finns tillgängliga för gemene man är helt otillräckliga för att dra några som helst slutsatser om vem som gjort vad och varför.
Förundersökningssekretess råder hos polisen. Skolans uppgifter om barnen är sekretessbelagda (förutom beslutsprotokoll som utgör offentlig handling). Uppgifter om familjen som eventuellt skulle kunna finnas hos socialtjänsten är, om sådana finns, sekretessbelagda, likaså journaluppgifter hos hälso- och sjukvården. Så är också fallet med personuppgifter som skulle kunna finnas hos försäkringskassan om familjen varit aktuell där t.ex. angående vårdbidrag eller assistans. Som redan påpekats åtskilliga gånger i tråden kommer förundersökningsprotokollet (FUP) inte att bli offentligt eftersom gärningspersonen/-personerna är döda och därför inte kommer att ställas inför rätta.
En del information har dock lämnats ut. Vissa uppgifter kommer från polisen, arbetsgivare och skolprotokoll och är därför pålitliga.
Fyra personer är döda, en vuxen man, en vuxen kvinna, och två minderåriga flickor. De två vuxna var båda barnens föräldrar. Samtliga hittades av polisen i bostaden den 9 januari. Alla fyra var då avlidna.
Polisen har i ett pressmeddelande uppgett att det i bostaden fanns ett brev, undertecknat av både mannen och kvinnan. I brevet har de uppgett att de varit överens om att döda sina två döttrar. Av polisens pressmeddelande framgår klart att båda två har under¬tecknat brevet. De framgår dock inte om det som redovisats är en sammanfattning som gjorts av polisen eller ett ordagrant citat ur brevet.
Föräldrarna OH och HB var båda högutbildade jurister. OH var docent och hade ansökt om att be-fordras till professor. Hans ansökan hade tillstyrkts av åtminstone en person vid institutionen. Han hade under senare delen av hösten beviljats tjänstledighet med 10% för att ha mer tid med familjen. Arbetet hade också tidigare påverkats av äldsta dotterns sjukdom. Aktiviteter hade vid flera tillfällen fått ställas in, enligt hans chef. OH var en av arrangörerna vid en konferens den 9 januari. Hans frånvaro från denna medförde att hans chef under eftermiddagen, efter att förgäves ha sökt både OH och HB, tog kontakt med polisen.
HB var jurist på skatteverket. Enligt hennes chef var hon en kunnig och uppskattad medarbetare. Hon hade arbetat fram till julhelgen och väntades tillbaka efter helgerna. I hennes personalakt fanns goda rekommendationer från en tidigare arbetsgivare. Hennes chef har också i media uttalat sig om att hon i likhet med andra på arbetsplatsen hade möjlighet till anpassade arbetstider e.d. Vad detta innebar konkret i HB:s fall är oklart.
Döttrarna hade hemundervisning av medicinska skäl. Någon form av intyg hade lämnats till skolan och låg till grund för beslutet. Det framgår av beslutsprotokoll som media skaffat fram. Den äldsta undervisades hemma sedan VT 2016, fyra dagar i veckan och den yngsta sedan HT 2017, tre dagar i veckan. Det var flera lärare från deras respektive skolor som undervisade dem. Oklart hur många. Ingen av rektorerna säger sig i media ha hört annat från lärarna än att det fungerade som det skulle. En av rektorerna uttalade sig dock i media om en familj ”i kris”. Vad som lett henne fram till denna bedömning framgick inte. Elisabeth Höglund har i sin blogg återgivit den yngsta dotterns pianolärares beskrivning av flickan. Denna lärare hade inte lagt märke till sjukdom hos flickan.
Fortsättning i nästa inlägg.